Som @CarlJohan skriver finns det en överdriven rädsla för urholkning. Det finns ingenting magiskt med 1x hävstång, urholkningseffekten gäller oavsett. Den optimala hävstången går således att räkna ut om man kan anta förväntad avkastning och förväntad volatilitet.
Här är en förkortad/förenklad version av den lite tyngre artikeln som länkades ovan:
Ur ovanstående artikeln kan vi utläsa att den optimala hävstången för ett innehav (för att maximera långsiktig CAGR) kan approximeras med hjälp av formeln:
k = μ/σ^2
Där k = optimal hävstång, μ = aritmetisk avkastning, σ = standardavvikelse
Om vi tar S&P500 som exempel (eftersom du tog upp Xtrackers S&P 500 2x, 0,6% avgift):
Aritmetisk annualiserad avkastning: 11% (10,4% efter avgift)
Annualiserad standardavvikelse: 15%
Optimal hävstång = 10,4%/15%^2 = 4,6x!
(Siffror tagna från Portfoliovisualizer, data från 1992)
Detta är i linje med vad artikeln kommit fram till (deras optimala hävstång är dock lägre eftersom de haft data sedan 1950, vilket gav lägre snittavkastning):

I verkligheten är dock 4x hävstång förstås extremt, och beror ju på att amerikanska börsen haft en lysande utveckling sedan 80-talet, som sannolikt inte kommer upprepas. Artikeln kommer dock fram till att 2x hävstång varit en rimlig nivå för många olika index (förutom Japan).
Sammanfattat tror jag att ETF:er med hävstång är en rimlig idé för ett långsiktigt sparande, precis som portföljbelåning.
Mina största problem med det är:
- Begränsad utbud. Jag är inte intresserad av att spekulera i specifika smala index såsom S&P500 eller OMX30. Mig veterligen finns det ingen ETF som erbjuder hävstång på ett globalt index.
- Avgifter. Såsom nämnt i artikeln kan uppåt 1% i avgift förstöra hela effekten av hävstången, beroende på hur hög grundavkastningen är på det underliggande indexet.
- Drawdowns. Eftersom man får räkna med regelbundna drawdowns >50% med 2x hävstång kräver det mental styrka och övertygelse. Jag tror därför egentligen att hävstångsprodukter passar bäst i allvädersportföljer, där portföljen som helhet balanserar volatiliteten.