Idag intervjuar vi Amanda frÄn Kronfogdemyndigheten om deras arbete, om skuldsÀttning i Sverige, vad de gör och inte gör (t.ex. hÄller koll pÄ betalningsanmÀrkningar). Vi diskuterar Àven saker att göra och inte göra om man vill hjÀlpa nÄgon med skulder eller om man behöver hjÀlp sjÀlv.
Min upplevelse Ă€r att mĂ„nga ser Kronofogdemyndigheten som nĂ„got lite lĂ€skigt. UngefĂ€r som nĂ€r man blir stoppad av polisen för en trafikkontroll och min första tanke Ă€r ânĂ€r drack jag senast?â Ă€ven om det kan vara flera veckor sedan. Men, i samband med research till dagens avsnitt, insĂ„g jag att de Ă€r till stor del Ă€r en service-organisation som gör att vi kan ha ett fungerande betalningssystem i samhĂ€llet.
Deras uppdrag Àr att hjÀlpa bÄde dem som vill betala och de som vill ha betalt. Det Àr de som gör det möjligt att fÄ betalt Àven nÀr den andra parten inte vill. Det Àr de, som pÄ sÀtt och vis, som kan ge en ekonomisk andra chans genom att hjÀlpa till med en skuldsanering. Men, som Amanda pÄpekar, sÄ finns det mÄnga steg i alla processerna och det viktigaste Àr att om man Àr i behov att kontakta myndigheten för att fÄ hjÀlp. NÄgot som ocksÄ gÄr att göra anonymt.
En annan sak som vi ocksÄ pratar om Àr kÀnslan av skam. Det Àr mÄnga gÄnger vÀldig svÄrt för nÄgon som har en tuff ekonomisk situation att be om hjÀlp. De flesta vill göra rÀtt för sig och det Àr skamfyllt att inte kunna göra det, och dÄ Àr det lÀtt och naturligt att stoppa huvudet i sanden. Det i sig startar en negativ spiral som blir allt svÄrare att ta sig ur.
Om man dĂ„ ska hjĂ€lpa nĂ„gon som har det ekonomiskt tufft, Ă€r det en bra sak att tĂ€nka pĂ„. Att ta dem i handen och kanske hjĂ€lpa till med de âsjĂ€lvklaraâ sakerna som Ă€r enkla att göra om man inte skĂ€ms. Det kan vara att öppna kuvert, ta kontakt med de som man Ă€r skyldig pengar, kontakta Kronofogden och sĂ„ vidare.
Det finns inget sjĂ€lvklart svar, men jag personligen, brukar avrĂ„da frĂ„n att hjĂ€lpa till ekonomiskt om det inte finns en betydande beteendeförĂ€ndring. DĂ€remot rekommenderar jag alltid att vara ett stöd och kanske ta pĂ„ sig rollen mer av âprojektledareâ Ă€n att genomförare eller âlösning pĂ„ problemetâ.
Vi pratar Àven om konkreta tips som man kan hjÀlpa till med kring t.ex. att frysa / förhandla ner upparbetad rÀnta, den löpande rÀntan, att dokumentera inför en skuldsaneringsansökan, att hjÀlpa till med det kÀnslomÀssiga och mycket mer. 
Vi hoppas att du gillar detta lite annorlunda avsnitt! 
HĂ€lsningar,
Jan, Caroline och Amanda
Lyssna eller titta pÄ avsnittet
Precis som vanligt sÄ kan du lyssna eller titta pÄ avsnittet.
Avsnittet finns dÀr poddar finns, leta efter avsnitt 310.
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Nedan följer en transkribering av intervjun som har redigerats och förbÀttrats bland annat med AI-assistenter. SÄ det innebÀr att den inte Àr ordagrann. För exakta citat, se inspelningen. 
Jan: VĂ€lkommen till dagens avsnitt av RikaTillsammans.
Caroline: I dag har vi Kronofogden pÄ besök.
Jan: GÀst i dagens avsnitt Àr Amanda Vargensten Westerström frÄn Kronofogden som kommer prata om Kronofogdemyndighetens roll i samhÀllet, lite om skuldsÀttning, tips och mycket mer.
Caroline: Hon kommer ocksÄ att ge rÄd till dem som kanske sjÀlva har skulder eller har en anhörig med skuldsituation.
Jan: Vi diskuterar olika möjligheter som skuldsanering och löneutmÀtning. Vi kommer ocksÄ att utforska hur man kan förhandla om rÀntesÀnkningar samt anvÀnda kommunens budget- och skuldrÄdgivare. Vi delar ocksÄ tips för anhöriga som vill hjÀlpa nÄgon i en skuldsituation.
Jan: Caroline, vad Àr din höjdpunkt frÄn samtalet?
Caroline: Under dagens avsnitt lÀrde jag mig betydelsen av att snabbt kontakta inkassobolag eller Kronofogden snarare Àn att stoppa huvudet i sanden eller dra ut pÄ kontakten med leverantörer, inkassobolag och Kronfogden.
Jan: Ja, vi diskuterade den skam som ofta Àr förknippad med skuldsituationer. Men lyckligtvis betonar vi att ju tidigare du ber om hjÀlp, desto bÀttre blir utgÄngen. Misstaget mÄnga gör Àr att ta för lite hjÀlp för sent.
Caroline: Ett problem Àr att skuldsaneringsansökningarna har ökat, men antalet godkÀnda ansökningar har minskat. Detta beror pÄ att vi missförstÄr processen.
Jan: Vi diskuterade mycket den skam som ofta Àr förknippad med skulder. Vi kom fram till hur viktigt det Àr att ta kontakt och be om hjÀlp sÄ tidigt som möjligt. MÄnga missförstÄr processen, vilket kan förklara varför fler söker skuldsanering men fÀrre beviljas.
Caroline: Vad var det viktigaste för dig?
Jan: Min huvudpoÀng skulle vara att i stÀllet för att direkt betala av nÄgons skulder, bör man i första hand hjÀlpa personen att hantera sin situation. Att betala skulden löser kanske det omedelbara problemet men tar inte itu med roten till skuldsituationen. Skuldproblem handlar ofta om mer Àn bara att missförstÄ ekonomi; det kan hÀnga samman med andra livshÀndelser. Det kan vara mycket mer givande att ta tag i grundproblemet, vilket ofta Àr kopplat till skam och andra kÀnslor.
VĂ€lkommen Amanda
Jan: Nu Àr det dags att vÀlkomna vÄr gÀst, Amanda Weinstein Zetterström. Amanda, du har arbetat pÄ Kronfogden i mer Àn 10 Är. Du har arbetat med allt frÄn inspektioner till förebyggande arbete samt projektledning.
Amanda: Tack! Stort tack!
Jan: Vill du lÀgga till nÄgot?
Amanda: Nej, jag tycker att allt Àr tÀckt. Min karriÀr pÄ Kronofogden har varit omfattande sÄ hÀr nÀr man tittar bakÄt. .
Jan: Det finns mÄnga myter om Kronofogden, vilket ibland kan skapa oro för att ta kontakt med dem. Med dina tio Är av erfarenhet, vad tycker du Àr det viktigaste nÄgon borde veta om Kronofogden?
Amanda: NÀr jag tÀnker tillbaka pÄ nÀr jag började för nÀstan tolv Är sedan, kommer jag ihÄg hur förvÄnade mina gamla kollegor var nÀr jag berÀttade att jag skulle gÄ över till Kronofogden. Det blev alldeles tyst i rummet. NÄgon sade till och med att de ifrÄgasatte om de skulle trÀffa mig igen.
Det visar hur starka vissa förestÀllningar Àr om Kronofogden, som att det skulle vara farligt. Men jag tror att det mycket Àr en myt till följd av hur det var tidigare. Kronofogden har ocksÄ gjort en stor resa till att bli en servicemyndigheten för bÄde den ska betala och den som vill ha betalt.
Jan: Vad skulle du sÀga Àr de viktigaste uppgifterna för Kronofogden idag, givet att ni ÀndÄ nÀstan Àr 2.000 anstÀllda?
Amanda: Ja, vi gör mycket. Som du sa, vi Àr hÀr för bÄde dem som ska betala och dem som ska fÄ betalt. Vi förblir neutrala och tar hÀnsyn till bÄda sidorna. VÄrt fokus Àr att ge information och kunskap för att hjÀlpa bÄde gÀldenÀrer att hantera sin situation och sÀkerstÀlla att borgenÀrens intressen tas om hand.
Det vi gör mest Àr kÀrnverksamheten, verkstÀllighet, dÀr vi Àr ute och trÀffar mÀnniskor, undersöker vilka tillgÄngar individer har för att betala sina skulder. LöneutmÀtning, dÀr en del av nÄgons lön anvÀnds för att betala skulder, Àr den vanligaste ÄtgÀrden. Vi har ocksÄ tillsyn över konkurser, skuldsanering och en stor kundtjÀnstavdelning. VÄr process Àr omfattande och involverar mÄnga olika steg.
Kronofogden Àr en neutral part
Jan: Det lÄter som en bra startpunkt. Kan du beskriva hur denna process ser ut?
Och jag vill understryka att ni inte tar stÀllning för nÄgon part, utan hjÀlper bÄda parterna. Det Àr nÄgot som jag inte hade tÀnkt pÄ innan dagens avsnitt.
Amanda: Det Àr korrekt. Utan Kronofogden skulle mÄnga processer, framförallt de som hanterar de nödvÀndiga krediterna, inte fungera ordentligt. FörstÄeligt nog kan de som Àr skuldsatta tycka att ÄtgÀrderna vi vidtar verkar personliga, men vi tar inte dessa beslut lÀttvindigt. Vi övervÀger alltid det faktum att det finns tvÄ sidor. Vi tar inte stÀllning för bara den ena parten.
Jan: Ja, utan Kronofogden, dÄ skulle lÄntagning och lÄngivning bli mycket svÄrare och den ekonomiska aktiviteten skulle med stor sannolikhet minska. LÄngivare utsÀtts för större risk eftersom de inte Àr sÀkra pÄ om de fÄr tillbaka sina pengar.
Amanda: LÄngivning skulle bli mindre frekvent. Dessutom sker det att individer befinner sig i en situation dÀr de har en privat skuld med höga rÀntor som de betalar av utan att lyckas minska sjÀlva skulden. Personliga tragedier av detta slag finns, men det Àr viktigt att behÄlla ett klart huvud och komma ihÄg att skulderna mÄste betalas tillbaka.
Caroline: Har ni statistik över dessa personliga tragedier? Hur mÄnga personer lyckas lösa sina skulder, eventuellt med er hjÀlp? Du nÀmner detta eviga ekorrhjul av skuld och rÀnta, vilket Àr en viktig del av diskussionen.
Amanda: Vi har ett visst antal âevighetsgĂ€ldenĂ€rerâ, personer som har haft skulder noterade hos kronofogden sedan början av 90-talet, och fortfarande har löneutmĂ€tning. NĂ€r dessa personer lyckas frigöra sig frĂ„n oss skickar de ibland tackkort eller tĂ„rta för att fira. I en del fall har vi informerat dem specifikt om möjligheten till skuldsanering, dĂ„ detta pĂ„verkar deras psykiska vĂ€lbefinnande starkt. Vi gör inte detta rutinmĂ€ssigt, men det kan ske i fall dĂ€r vi ser en alternativ lösning.
Jan: SÄ innan vi djupdyker i vanliga orsaker och skuldsanering, kan du förklara det generella processflödet? Jag har hört nÄgra missuppfattningar om det, som till exempel om jag missar att betala en faktura, sÄ fÄr man en anmÀrkning hos kronofogden, vilket Àr en stor feluppfattning.
Amanda: LĂ„t oss ta ett exempel. Antag att du har en rĂ€kning som behöver betalas. Om du inte betalar fĂ„r du en pĂ„minnelse och mĂ„nga tar tillfĂ€llet att betala dĂ„. Ăven om inte alla, erbjuder vissa företag ytterligare en pĂ„minnelse. Om du fortfarande inte betalar, skickas ditt Ă€rende vanligtvis till ett inkassoföretag, som ocksĂ„ skickar en pĂ„minnelse. Om du inte betalar till inkasso, kan Ă€rendet skickas vidare till kronofogden vilket kan leda till en betalningsanmĂ€rkning. DĂ€rför har du flera tillfĂ€llen att betala: nĂ€r rĂ€kningen kommer, nĂ€r pĂ„minnelsen kommer, nĂ€r inkassokravet kommer och slutligen, nĂ€r kravet gĂ„r till kronofogden.
Vilka Àr de vanligaste orsakerna till att hamna hos er?
Jan: Vad hÀnder nÀr Àrendet skickas till kronofogden?
Amanda: NÀr ett Àrende skickas till Kronofogden innebÀr det att inkassoföretaget har ansökt om ett betalningsförelÀggande. Du fÄr dÄ ett brev hem dÀr det anges hur mycket du Àr skyldig. Du har ytterligare en möjlighet att invÀnda eller betala, vilket skapar ett Àrende hos oss. Om du varken betalar eller invÀnder registreras Àrendet och du har ett aktivt Àrende hos Kronofogden.
Men om det Àr första gÄngen du har ett Àrende hos oss och du betalar direkt, blir det sekretessmarkerat och du undviker en betalningsanmÀrkning, som alltsÄ inte blir synlig. SÄ det finns flera steg innan det nÄr denna punkt.
Jan: Vid alla dessa steg kan du invÀnda, sÀga att du inte alls gjorde den affÀren som ledde till kravet. Om du gör det, pausar processen medan det utreds. I ett fall dÀr jag var med om det sjÀlv, kunde inte det andra företaget bevisa att jag hade gjort köpet, sÄ Àrendet avskrevs.
Amanda: Du tar upp nÄgot viktigt, det kan vara svÄrt att prata förebyggande arbete eftersom det krÀver aktivitet frÄn individens sida i relation till sin ekonomi och kommunikation, vilket kan vara utmanande under vissa perioder. Om man Àr aktiv, finns det flera steg dÀr man kan reagera, antingen genom att invÀnda mot felaktighet, acceptera att en miss har begÄtts, söka hjÀlp frÄn kommunens budget- och skuldrÄdgivare, prata med en nÀrstÄende som har bra koll pÄ ekonomi, eller kontakta Kronofogden direkt för att klargöra och lösa situationen. Vi vÀlkomnar alltid samtal och frÄgor som rör skulder.
Jan: Absolut, vara aktiv och ta kontakt Àr nyckeln hÀr. En annan frÄga frÄn communityn:
Vilka Ă€r de vanligaste personliga ekonomiska orsakerna till att man hamnar hos er? Arbetslöshet, skilsmĂ€ssa, missbruk, psykisk sjukdom â vad ser ni mest av?
Amanda: Vi brukar kalla dessa för livshÀndelser. Som du nÀmnde, att förlora sitt jobb, bli sjuk eller genomgÄ en skilsmÀssa Àr de tre vanligaste orsakerna. Medan jag inte har statistik för att stödja detta, vill jag hÀvda att psykiskt hÀlsa ocksÄ spelar en stor roll.
MÄnga mÀnniskor vi möter mÄr helt enkelt inte bra, vilket pÄverkar deras förmÄga och vilja att vara aktiva kring deras ekonomi. DÀrför kan vÄra rÄd om aktivitet vara svÄra att följa för vissa grupper. Missbruk kan ocksÄ bidra, Àven om jag inte har konkreta bevis eller statistik för det.
Ibland Àr det svÄrt att bara öppna ett kuvert
Jan: Med tanke pÄ att psykisk ohÀlsa ökar i samhÀllet, Àr det sannolikt att att öppna kuvert och betala rÀkningar inte blir en prioritet för de som lider av det.
Amanda: Innan jag började jobba pÄ Kronofogden arbetade jag som socionom och inom socialtjÀnsten. Jag har sett mÀnniskor med stora ekonomiska problem, som har svÄrt med att öppna kuvert, samt med att ta kontakt och vara aktiva i sin ekonomi. Och dessa rÄd att vara aktiva och förebygga funktionerar bra för vissa grupper men mindre bra för andra.
Jan: En frÄga till ? Jag sÄg att Telia och Collector Àr de som skickar in flest Àrenden. Vilken Àr den vanligaste skulden?
Amanda: Det varierar beroende pÄ vilken Äldersgrupp man kollar pÄ. NÀr vi tittar pÄ de yngre, 18-25 Är, mÀrker vi att konsumtionskrediter, inklusive mobiltelefonskulder, och online-shopping Àr vanligt. I de Àldre grupperna, inklusive de mellan 35 och 50 Är, Àr det mer skatteskulder, skulder till banker och Àven skulder frÄn e-handel.
Jan: Ser ni nÄgra trender? Det har pratats mycket i media om att skuldsÀttningen bland unga ökar och att det var bÀttre förr. Finns det belÀgg för det?
Amanda: TyvÀrr, ja, det finns vissa tecken pÄ det. I vÄrt förebyggande arbete, dÀr vi erbjuder skolmaterial till lÀrare, fÄr vi signaler om att ett vÀxande antal unga inte tycker att det Àr en stor sak att hamna hos Kronofogden. De har en mer avslappnad instÀllning till detta Àn tidigare generationer, vilket Àr orovÀckande.
Jan: Kanske för att ni har blivit för vÀnliga. 
Amanda: Jag tÀnker att det finns en viss konsumtionshets i samhÀllet. Medieutbudet uppmuntrar oss att shoppa och det Àr lÀtt att köpa pÄ kredit, vilket kan vara extra lockande för unga. NÀr jag var ung fanns inte dessa chanser, vilket kanske var till det bÀttre. Jag tror att kombinationen av lÀttillgÀnglig shopping och pÄverkan frÄn sociala medier har en effekt, men jag har inga siffror för att stödja detta.
Hur mÄnga finns i ert register
Jan: Hur stor andel av befolkningen finns i ert register?
Amanda: Det har legat stabilt runt 400,000 personer under flera Är. Oroande Àr att Àven om antalet mÀnniskor i registret Àr stabilt, har medianskulden per person ökat till cirka 70.000 kr. SÄ Àven om det Àr positivt att antalet mÀnniskor inte ökar kraftigt, Àr det orovÀckande att de initiala skulderna som kommer in Àr större, vilket gör dem svÄrare att lösa.
Caroline: SÄ Àr det kopplat till att det Àr lÀttare att handla eller vet ni inte det?
Amanda: Vi har inget klart svar pÄ det, men vi har sett en ökning i skulder kopplade till el, vilken har blivit dyrare. Detta har börjat mÀrkas, och vÄr analysavdelning var faktiskt genuint orolig över den stora mÀngden elskulder som kommit in under 2023. Med tanke pÄ de ekonomiska utmaningar mÄnga har haft, Àr det inte svÄrt att förstÄ varför det Àr svÄrt för bÄde privatpersoner och företagare att betala sina elrÀkningar.
Jan: Absolut. Och dÀr finns det mÄnga som har smÄ ekonomiska marginaler. En studie som jag tror Svea Ekonomi gjorde för nÄgot Är sedan indikerade att 27 % av befolkningen inte klarar en ovÀntad kostnad pÄ 5 000 kr.
Om elrÀkningarna ökar, nÄgot som mÄnga tror efter nÄgra uppskattningar av SVT som sÀger att det kommer att vara en ökning pÄ 60 000 kr per familj per Är fram till 2023. För att sÀtta det i perspektiv, det ger en kostnadsökning pÄ 5 000 kr per mÄnad. Det betyder att det inte ens finns utrymme för en buffert.
Amanda: Verkligen, det Àr svÄrt. Den typen av rÄd att vara aktiv och ha en buffert skulle man vilja ge. Men det kÀnns ineffektivt att rÄda de som inte har möjlighet att bygga en buffert. Det Àr nÄgot man kan göra, Àven med smÄ marginaler. Men det kan vara svÄrt. Att spara till och med lite kan vara mycket svÄrt för vissa.
Jan: Ett Àmne som ofta kommer upp i media Àr rÀdslan för vrÀkning. Speciellt med barn involverade. Risk för vrÀkning av barn. Vad jag förstÄr frÄn er webbplats Àr att var tolfte barn i Sverige har förÀldrar med skulder hos Kronofogden. SÄ i praktiken kan vi sÀga att det skulle vara tvÄ i varje skolklass.
Amanda: Det Àr verkligen sorgligt. Vi strÀvar efter nollvision, precis som i trafiken. SjÀlvklart vill ingen som jobbar pÄ Kronofogden nÄgonsin att man ska behöva vrÀka barn. Det Àr den mest hjÀrtskÀrande uppgiften, om jag fÄr sÀga det. Det pÄverkar en, det kan jag inte neka till. Men vi jobbar hÄrt, speciellt med det förebyggande arbetet. Vi vill se ett samarbete mellan socialtjÀnsten och hyresvÀrdar, ett fokus pÄ kommunikation kring de som börjar bli sena med hyran och agerar snabbt nÀr nÄgon Àr sen med hyran.
Jan: För att hindra att situationen nÄr till den punkten.
Amanda: Ja, i vissa kommuner sker det möten mellan hyresvÀrdar, socialtjÀnsten och ibland Kronofogden för att diskutera de som Àr sena med hyran och se om det finns en lösning. Dock i Stockholm, med sina 13-14 stadsdelar och stor befolkning, Àr det mer komplicerat.
Men det finns kommuner, exempelvis söder om stan, som har haft stor framgÄng med detta. De fungerar som ett exempel, och andra kommuner tar inspiration frÄn deras arbete. De har lyckats reducera dessa problem till mycket lÄga nivÄer.
Kronofogdens förebyggande arbete
Caroline: Kan vi diskutera lite mer om detta förebyggande arbete?
Jan: Ja, vilket sorts stöd erbjuds? NÀr bör man vÀnda sig för hjÀlp? Min erfarenhet, frÀmst genom de enstaka gÄnger jag t.ex. har hjÀlpt organisationer sÄsom Giving People, Àr att mÄnga vÀntar för lÀnge innan de söker hjÀlp. Man borde tagit steget att kontakta er mycket tidigare i processen. Men istÀllet kommer man till er nÀr situationen blivit ohÄllbar. Vad tycker du om detta?
Amanda: Jag hÄller helt med. Att fÄ ett brev frÄn Kronofogden Àr sannolikt sÄ obehagligt att mÄnga bara gör sitt bÀsta för att ignorera det. Men att ta det första steget att faktiskt plocka upp telefonen och ringa kan vara extremt svÄrt.
Vi har mÀrkt att folk som ringer Àr vÀldigt spÀnda, kanske till och med i affekt. Det gÄr nÀstan att kÀnna spÀnningen genom telefonen. Men efter att ha diskuterat sin situation kÀnner mÄnga en lÀttnad.
âDet var skönt att prata med dig, mina axlar kĂ€nns mycket lĂ€ttare nu.
Trots att vi inte kan Àndra pÄ deras situation direkt och vi bara tillhandahÄller information, har det ofta en stor psykologisk effekt. Det blir ett slags erkÀnnande om att man Àr inte ensam i en svÄr situation. Om nÄgot, fungerar ett samtal som ett första steg mot en lösning.
Jag vill verkligen betona detta för alla som lyssnar: vi vet att det Àr jobbigt att ringa, men vi har stor erfarenhet av att prata med mÀnniskor som befinner sig i svÄra situationer. Och vi vet ocksÄ att de flesta kÀnner en stor lÀttnad efter att ha ringt och fÄtt information.
Utan denna information kan man skapa alldeles för skrÀckfyllda scenarier för sig sjÀlv. Med rÀtt information finns det oftast flera tÀnkbara scenarier för att komma ur din situation.
Caroline: Exakt, kanske kÀnns lösningen nÀrmare eftersom man har fÄtt prata med nÄgon om det istÀllet för att bearbeta det pÄ egen hand.
Amanda: ĂndĂ„ ringer folk ofta nĂ€r det redan gĂ„r mot vrĂ€kning. Om du fĂ„r ett brev om vrĂ€kning, ring oss genast. Vi kan Ă„tminstone diskutera: Hur hamnade du hĂ€r? Vilka omstĂ€ndigheter har fört till denna punkt? Det erbjuder en möjlighet för dialog, inte för att vi personligen kan lotsa dem ur situationen, men vi kan ge information om vilka steg som behövs för att undvika vrĂ€kning.
Vi berÀttar ocksÄ att ett brev sÀnts till socialtjÀnsten i deras omrÄde. Har de redan kontakt med dem? I vissa fall kan socialtjÀnsten gÄ in och hjÀlpa till med betalningar. I andra fall kanske de redan har gjort det en gÄng. Vilken vÀg det kan ta beror pÄ situationen. Det första steget Àr bara att plocka upp telefonen.
Kommunens budget- och skuldrÄdgivare
Amanda: Om samtalet kÀnns för pÄfrestande, rekommenderar vi alltid kommunens kostnadsfria budget- och skuldrÄdgivningsservice. Det finns en budget- och skuldrÄdgivare i varje kommun och det Àr kostnadsfritt att trÀffa dem.
Jan: Det Àr ocksÄ ett rÄd jag ofta ger. Om nÄgon mailar oss och vi inte kan hjÀlpa, dÄ brukar vi hÀnvisa till dessa. Varje kommun har en budget- och skuldrÄdgivare, bara boka ett möte genom att besöka kommunens webbplats. Ibland kan en anhörig eller vÀn hjÀlpa genom att gÄ med till det bokade mötet med kommunens budgetrÄdgivare och stötta under telefonsamtalen.
Amanda: Ja, absolut, jag vill verkligen lyfta upp budget- och skuldrÄdgivarna. De Àr en otrolig yrkesgrupp som gör en enorm insats för mÄnga men de syns inte mycket. De Àr inte sÀrskilt bra pÄ att marknadsföra sig, men jag ser till att lyfta fram dem.
Om du tycker att det Àr svÄrt att boka ett personliga möte kan du absolut ringa dem istÀllet, nÄgot som kan kÀnns mer bekvÀmt för vissa. Som anhörig kan du ocksÄ hjÀlpa genom att öppna brev och sortera dem: brev som redan har gÄtt till Kronofogden, brev dÀr du fortfarande har chans att betala, och sÄ vidare.
Vi skickar ofta flera brev om samma Àrende, sÄ det kan verkligen hjÀlpa till att organisera allt.
Jan: Ja, och om man inte har mycket sjĂ€lvförtroende Ă€r det viktigt. SĂ€rskilt nĂ€r mĂ„nga brev Ă€r pĂ„ myndighetssvenska, som Ă€r lite speciell. Dessutom kan man bli lite rĂ€dd nĂ€r man fĂ„r ett brev frĂ„n er pĂ„ Kronofogden. Det pĂ„minner om nĂ€r skatteverket kontaktar en, det kĂ€nns lite som att bli stoppad i en trafikkontroll. Min första tanke Ă€r oftast, âVad har jag gjort nu?â
Amanda: Precis, jag relaterar till detta. En gÄng nÀr jag blev stoppad vid en trafikkontroll var jag extremt nervös trots att jag inte hade druckit alkohol pÄ flera mÄnader. Men jag vill ocksÄ nÀmna att vi arbetar mycket med att klargöra sprÄket i alla vÄra blanketter.
Beslut behöver vara pÄ myndighetssvenska
Amanda: Det Àr viktigt att adressera att de kan vara komplicerade. NÀr jag började hÀr var jag tvungen att spendera en hel del tid för att verkligen förstÄ dem. Men tÀnk nu pÄ de som kanske inte talar svenska som sitt förstasprÄk eller har lÀssvÄrigheter, det mÄste vara oerhört svÄrt för dem.
Jan: Precis. Det Ă€r sĂ€rskilt svĂ„rt nĂ€r det anvĂ€nds tekniska termer eller legala formuleringar, exempelvis âanmodanâ.
Caroline: Ja, jag undrar om detta Àr ett kvarleva frÄn 70-talet nÀr kundperspektivet inte prioriterades sÄ högt?
Jan: Kanske det. Men det Àr ocksÄ sÄ att myndigheter mÄste fatta beslut, och dessa beslut mÄste ofta formuleras pÄ ett specifikt sÀtt för att uppfylla lagstiftningen och kunna tas upp för överklagan.
Caroline: Men du nÀmnde klarsprÄk. Arbetar ni med att förenkla era brev?
Amanda: Ja, vi har en person som arbetar, om inte heltids, sÄ nÀstan enbart med klarsprÄk. Genom att förenkla sprÄket i vÄra blanketter, information pÄ webbplatsen och interna dokument, sÀkerstÀller vi att alla kan förstÄ och delta. Om du inte förstÄr, kan du inte agera. Det Àr alltid utrymme för förbÀttring, men jag tycker att det har skett en enorm förÀndring under mina tolv Är hÀr.
Vi arbetar t.ex. mer aktivt med texter, anvĂ€nder du-form och inkluderar sammanfattningar. Detta gĂ€ller Ă€ven för interna anteckningar, som ibland kan innehĂ„lla gammalt âkanslisprĂ„kâ. SĂ„ vi strĂ€var efter att alla ska kunna förstĂ„, inklusive kollegor och de som kanske begĂ€r att se anteckningar för att utvĂ€rdera om de har blivit felbehandlade.
Skuldsanering
Jan: Vi hjÀlpte en person med en ansökan om skuldsanering genom kommunens budget- och skuldrÄdgivare, och vi insÄg att hon faktiskt skulle ha mer pengar i mÄnaden om hon blev beviljad skuldsanering Àn vad hon hade just nu.
Det tyder pÄ att skuldsanering kan förbÀttra ekonomin för vissa personer som befinner sig i svÄra skuldproblem. Det verkar finnas mycket missförstÄnd kring skuldsanering. Kan du förklara hur det fungerar?
Amanda: Absolut, jag kan försöka förklara. Skuldsanering Àr en fantastisk möjlighet för de individer som Àr sÄ mycket skuldsatta att de inte kan förvÀntas betala tillbaka inom överskÄdlig framtid. Det finns ett test pÄ vÄr hemsida som individen kan anvÀnda för att bedöma sin situation. Kriteriet Àr alltsÄ att man inte ska kunna betala tillbaka inom en överskÄdlig framtid.
Vad som betraktas som en âöverskĂ„dlig framtidâ varierar, men kan strĂ€cka sig frĂ„n 10 till 20 Ă„r. Personer som Ă€r yngre, till exempel 25-Ă„ringar med 30 000 kr i skulder, kvalificeras sĂ€llan för skuldsanering eftersom de har mĂ„nga Ă„r att arbeta och betala tillbaka sina skulder. PĂ„ senare tid har vi sett en stor ökning i antalet ansökningar om skuldsanering.
Jan: Ja, och jag tror att det stod pÄ er hemsida att omkring 60 procent av ansökningarna beviljades.
Amanda: Nu har godkÀnnandegraden sjunkit till cirka 30-35 procent, vilket innebÀr en enorm mÀngd ansökningar. MÄnga av dessa kommer frÄn individer som helt enkelt inte uppfyller kvalifikationerna för insolvens. Trots att det skett en viss lÀttnad i reglerna för att ansöka om skuldsanering, sÄ uppfyller fortfarande en stor andel inte de nödvÀndiga kriterierna.
Caroline: Hur fungerar det nÀr skulderna skrivs av?
Amanda: I princip skrivs de av först efter fem Är. Först fÄr du ett preliminÀrt beslut som indikerar vilken riktning det lutar mot, vilket följs av ett slutgiltigt beslut. De som utför undersökningen gÄr noggrant igenom alla tillgÄngar, för att se om du har nÄgot annat som kan realiseras, för att betala din skuld. De gör ocksÄ en intervju och genomför en grundlig utredning om din totala livssituation. Dina borgenÀrer kommer ocksÄ in med sina synpunkter och de behöver alla godkÀnna betalningsplanen.
Jan: Vad hÀnder om de inte godkÀnner den?
Amanda: Jag kan inte gÄ in pÄ detaljer, men jag vet att alla borgenÀrer behöver kontaktas och att en överenskommelse behöver nÄs. Annars kommer betalningsplanen inte att fungera. De behöver godkÀnna den betalningsplan som presenteras för dem.
Om du följer planen och betalar av din skuld i fem Är eller tre Är om du Àr företagare skrivs resten av. Att leva med skuldsanering Àr mycket svÄrt, det Àr verkligen en frÄga om att hÄlla huvudet över vattenytan under dessa Är.
Jan: Jag upptÀckte pÄ er webbplats att det finns tvÄ skuldsaneringsvÀgar, en för privatpersoner och en för företagare. Kan du berÀtta mer om detta?
Amanda: TyvÀrr kan jag inte berÀtta detaljerat varför skuldsaneringsplanen Àr kortare för företagare, det Àr bara sÄ det har beslutats. I vissa specifika fall finns det möjlighet för en kortare betalningsplan pÄ fem Är, men det krÀvs speciella personliga omstÀndigheter. Det Àr dÀrför svÄrt att ge generell information om skuldsanering dÄ varje fall Àr unikt.
Jag skulle rekommendera alla att först genomföra ett sjÀlvskattningstest för att fÄ en uppfattning om de potentiellt Àr kvalificerade. Om sÄ Àr fallet, lönar det sig att lÀgga tid pÄ sin ansökan. Om du fÄr hjÀlp av en budget- och skuldrÄdgivare kan du öka dina chanser genom att skicka in en vÀlgjord ansökan. Se till att du inte rusar genom den. Du kan ta hjÀlp av nÄgon du litar pÄ om det behövs, det behöver inte nödvÀndigtvis vara en professionell rÄdgivare. En anhörig fungerar bra.
Bra med förstÄelse med hur det fungerar i inkassobranschen
Jan: Jag testade sjÀlvskattningstestet och det var mycket informativt. Det vÀckte flera frÄgor och jag lÀrde mig nÄgot nytt. Till exempel upptÀckte jag att skatteskulder inte kvalificerar för skuldsanering eftersom de reserveras efter fem Är.
Caroline: Men jag undrar om kreditgivarna som gÄr med pÄ skuldsanering nÄgonsin ersÀtts? Eller mÄste de bara acceptera förlusten?
Amanda: De mÄste bara acceptera förlusten.
Jan: Jag har haft en del tankar kring skulder och skuldsanering. Det understryks ofta att skuldsanering inte bör ses som ett verktyg för slarv. Skuldsanering innebĂ€r inte att man bara âbörjar omâ efter att ha misslyckats med betalningar. Det Ă€r mer komplicerat Ă€n sĂ„ â man mĂ„ste aktivt försöka betala av, genomföra tester och hĂ„lla kontakt med berörda parter.
Jag tror att det kan vara hjÀlpsamt att förstÄ hur inkassoföretag och liknande institutioner fungerar. Ofta förstÄr folk inte att dessa företag lÀgger pÄ rÀntor och pÄminnelseavgifter pÄ skulderna, och sedan Äterigen rÀnta. I förhandlingar med dessa kan man försöka fÄ ner beloppet till det ursprungliga, eftersom rÀntan huvudsakligen Àr deras vinst.
Det kan Àven vara möjligt att sÀnka rÀntan, frysa rÀntan och förhandla om det totala beloppet. MÄnga vet inte heller att skulderna sÀljs av till annat bolag efter en tid, och det bolaget har vanligtvis betalat mindre för skulden Àn vad som Àr skuldens totala vÀrde. DÀrför finns det utrymme för ytterligare förhandlingar.
Amanda: Absolut, och det du sÀger leder till en annan viktig punkt: Om du ska förhandla, gör det innan saken gÄr till Kronofogden, eftersom det finns noll utrymme för förhandling nÀr det vÀl Àr dÀr. Varje inkassoföretag har sina egna regler, och medan jag inte har mycket insikt i branschen finns det ofta möjlighet till avbetalningsplaner med dem, vilket Kronofogden inte erbjuder.
I vissa specifika fall kan Àven Kronofogden godkÀnna en sÄdan plan, men det Àr extremt ovanligt. Kontentan Àr att det inte finns nÄgot utrymme för förhandling hos Kronofogden. Alltid frÄga inkassoföretaget om en avbetalningsplan, och om du lyckas skaffa en, se till att klara avbetalningarna.
I de olika skedena av processen finns det möjligheter att ta kontroll över situationen vilket istÀllet kan ge dig kÀnslan av kontroll över din ekonomi, inte bara för att undvika Kronofogden, utan för att stÀrka din ekonomiska sÀkerhet.
Fördel att vara aktiv och dokumentera alla steg
Jan: Att vara aktiv i din skuldsituation kan vara till stor hjÀlp. Inkassoföretag Àr oftast mer samarbetsvilliga Àn vad folk tror. Genom att dokumentera samtliga steg kan du bygga upp din egen dossier, vilket Àr en stor fördel nÀr du ansöker om skuldsanering.
Amanda: Som du sa Ă€r dokumentation oerhört viktig, sĂ€rskilt om du har mĂ„nga Ă€renden att hantera. Du blir din egen âspindel i nĂ€tetâ nĂ€r det gĂ€ller att hĂ„lla ordning pĂ„ all kommunikation och dokumentation. Det bekrĂ€ftar bara vad du redan har sagt.
Jan:SĂ„ bra, det hĂ€r var en frĂ„ga frĂ„n Jens i forumet. Han undrade om det finns nĂ„got förslag om att Ă€ndra hur inkassoĂ€renden hanteras, sĂ„ att huvudbeloppet betalas av först, före rĂ€ntan. Ăr det nĂ„got du kĂ€nner till?
Amanda: Jag vet att ett sÄdant förslag finns, men Àn sÄ lÀnge har inga beslut fattats. Medarbetare pÄ Kronofogden kan ocksÄ lyfta problem de ser i sina system till vÄra jurister, som kan ta upp frÄgan om lagÀndringar, vilket ofta tar flera Är. Detta förslag skulle verkligen hjÀlpa mÄnga skuldsatta, sÄ vi hoppas verkligen att ett beslut kommer att fattas snart.
Jan: Erik Dahlén har en frÄga. Han undrar om vi ser nÄgra tecken pÄ att mÀnniskor börjar sÀlja sina bostÀder med förlust, likt det som hÀnde pÄ 90-talet. Att man hamnar med enorma blancolÄn och skulder till banken, som man sedan strÀvar med i 25 Är.
Amanda: Nej, jag ser inte dessa tecken Àn. Det kan vara för tidigt att sÀga.
Jan: Ja, det kanske Àr det.
Amanda: Beslut som dessa tas ofta med nÄgon form av fördröjning. Om du skulle stÀlla samma frÄga om tvÄ Är, kanske situationen Àr helt annorlunda. Jag ser en del dystra prognoser framöver, sÀrskilt gÀllande antalet gÀldenÀrer. Den totala skuldsumman har ocksÄ ökat kraftigt. SÄ jag skulle inte bli förvÄnad om vi skulle se en liknande utveckling igen, Àven om jag hoppas att det inte kommer att bli lika illa som det var pÄ 90-talet.
Jan: Jag funderar ocksÄ pÄ det hÀr. Ibland kan mÀnniskor tÀnka att de som hamnar hos Kronofogden bara Àr oansvariga med sin ekonomi. Men jag har en kompis som arbetade medLyxfÀllan, sÄ sÄg jag att det inte alltid var fallet. En skilsmÀssa, sjukdom eller arbetslöshet kan mycket snabbt Àndra en persons ekonomiska situation. Det kanske inte alltid Àr en frÄga om oansvarighet, men om oförutsebara omstÀndigheter som leder till ekonomiska svÄrigheter.
Jan: Jag tror att det skulle göra oss alla gott att visa lite mer ödmjukhet. Det Àr viktigt att vi inte ser ned pÄ personer som befinner sig i en svÄr ekonomisk situation.
Caroline: Och vi bör alla vara medvetna om att under bÀsta omstÀndigheter kan vÄr ekonomi förefalla robust. Men i verkligheten Àr det ofta inte mycket som behövs för att saker och ting inte ska gÄ som planerat.
Jan: Jag brukar pÄpeka det faktum att en fastighets vÀrde kan pÄverkas av olyckliga hÀndelser som en skilsmÀssa eller arbetslöshet.
Caroline: Ja, vi mÄste vÄga övervÀga dessa möjligheter.
Jan: Precis, och för de allra flesta skulle dessa scenarion vara mycket besvÀrliga.
Amanda: Visst finns det mÄnga faktorer utanför vÄr kontroll. Jag minns att pÄ 90-talet var man orolig för sÄdant som vÀrmepannan som gÄr sönder. DÄ fungerar plötsligt inget som det ska. Och det finns givetvis andra exempel idag. SÄdant vi inte kan styra över, som bilen som gÄr sönder eller barnen blir sjuka.
Jan: Ja, eller att rÀntorna plötsligt gÄr upp.
Amanda: Exakt. Det pÄverkar oss just nu och det Àr inte roligt för dem som har lÄn.
Amanda: Det var nÄgra Är sedan jag arbetade med detta mer konkret, men jag tror att det finns fÄ undantag. Det kanske finns vissa tillgÄngar som Àr skyddade genom arvsrÀtt eller liknande, men vad gÀller kapitalförsÀkring du nÀmnde tidigare, Àr jag osÀker.
Vad kan mÀtas ut?
Jan: Vi diskuterade pÄ vÄrt forum att till och med en bil, om det anvÀnds av en person men Àr registrerad i nÄgon annans namn, kan bli föremÄl för utmÀtning. Det skulle krÀva en utredning för att avgöra vem som faktiskt anvÀnder bilen.
Amanda: Ja, det stÀmmer. Mycket grundliga utredningar genomförs innan nÄgot kan utmÀtas. Om du Àr den som anvÀnder bilen, trots att den Àr registrerad i nÄgon annans namn, kan den fortfarande bli föremÄl för utmÀtning. Det kan dock leda till juridiska tvister och dessa utmÀtningar blir ofta överklagade.
Caroline: Jag Ă€r fortfarande osĂ€ker om pensionen. Ăr den inte skyddad?
Jan: Om jag skulle gissa, trots att jag inte Àr expert, skulle jag sÀga att pensioner troligtvis Àr en av de tillgÄngar som drabbas minst. Som vi tidigare nÀmnde, en individuell pensionssparplan Àr inte helt skyddad, men jag tror att den Àr mer skyddad Àn mÄnga andra tillgÄngar.
Amanda: Jag ber om ursÀkt, men jag kommer inte ihÄg exakt, sÄ jag skulle inte vilja gissa.
Jan: Vet du vad, Amanda? LÄt oss ta en paus och du kan kolla upp det med din kollega. Sedan kan vi skriva det i beskrivningen. Vi behöver inte gissa. LÄt oss gÄ vidare till en annan frÄga. Kunna du berÀtta lite om preskriptionstider för olika typer av fordringar?
Amanda: Visst, vi nÀmnde det lite tidigare nÀr vi pratade om statliga fordringar. Om du Àr skyldig Skatteverket eller CSN pengar, preskriberas dessa skulder efter fem Är. GÀllande privata fordringar, finns det olika preskriptionstider, och vissa skulder har ingen preskriptionstid alls och förblir kvar, som till exempel skulder till banker. Det finns ocksÄ vissa konsumentfordringar som har en preskriptionstid pÄ tio Är.
Jan: Jag kommer ihÄg nÀr jag hjÀlpte personer med detta, att det Àr viktigt att bland annat prata med inkassobolag. De Àr skyldiga att svara pÄ dessa frÄgor. Om skulden har varit utestÄende en lÀngre tid men fortfarande kvarstÄr, mÄste de kunna bevisa att de har försökt uppehÄlla kravet och att det inte har preskriberats.
Amanda: För att lösa dessa frÄgor bör du ha dialog antingen med inkassoföretaget eller med företaget dÀr skulden kommer ifrÄn.
Exekutiv auktion
Jan: Ja, precis. Nu tÀnkte jag att vi kunde prata om exekutiva auktioner. Det Àr ett Àmne som ibland kommer upp i media. Kan du förklara vad det innebÀr, nÀr det sker och hur det fungerar?
Amanda: En exekutiv auktion kan Àga rum om, till exempel, en bostadsrÀtt utmÀts. Fram till dess att försÀljningen sker har personen alltid möjlighet att reglera skulden. Men nÀr beslut om en exekutiv auktion tas och sjÀlva auktionen Àger rum, sköts det av jurister för att sÀkerstÀlla att allt gÄr rÀtt till. Objektet som ska sÀljas vÀrderas först och sedan hÄlls en visning, precis som vid en vanlig bostadsrÀttsförsÀljning. Dock, för att respektera Àgarens personliga tillhörigheter, Àr det inte tillÄtet att fotografera under visningen. Efter visningen har spekulanterna möjlighet att antingen delta vid auktionen pÄ plats eller lÀgga bud via telefon.
Jan: Och sÄ mÄste man betala 10 % kontant pÄ plats, stÀmmer det?
Amanda: Vi hanterar inte lika mycket kontanter som tidigare. Idag gĂ„r betalningen mestadels via kort och sedan reglerar man resten av summan senare. NĂ€r man köper pĂ„ en exekutiv auktion, köper man objektet âsom det Ă€râ, vilket ibland kan orsaka problem, till exempel om gĂ€ldenĂ€ren vĂ€grar att flytta ut nĂ€r köparen anlĂ€nder.
Jan: Men de vet att de kan fÄ din hjÀlp.
Amanda: Ja, vi kan erbjuda hjÀlp, ett förfarande vi kallar för handrÀckning. Det involverar att vi assisterar med att förflytta den person som behöver hjÀlp.
Jan: Vi har nu pratat i en timme. Tiden gĂ„r snabbt. Ăr det nĂ„got mer du vill dela med oss, Amanda? NĂ„got annat du vill folk ska veta, förutom att ta kontakt och be om hjĂ€lp? Det finns ingen skam i det.
Amanda: Jag vill gĂ€rna betona att vi verkligen förstĂ„r att det kan vara jobbigt att ta kontakt med oss. Vi förvĂ€ntar oss inte att folk bara ska ringa oss utan tĂ€nkande. Men jag vill lova er att det kommer att kĂ€nnas lĂ€ttare efter att du har kontaktat oss. Ăven om vi inte kan lösa hela din situation kan jag garantera att du kommer att kĂ€nna dig lite lĂ€ttare. Jag tar verkligen tillfĂ€llet i akt att understryka det.
Jan:Jag tolkar ocksÄ det som att man kan kontakta oss om man har en nÀra anhörig och behöva information om vad som gÀller, hur det fungerar, och till vem man kan vÀnda sig.
Amanda: Ja, information kan ses som makt. Med information vet man Ätminstone vad nÀsta steg blir, och kan dÀrmed göra mer genomtÀnkta val, oavsett om man agerar pÄ det eller vÀljer en annan vÀg.
Caroline: Behöver man legitimera sig pÄ nÄgot sÀtt nÀr man ringer, antingen som anhörig eller för sig sjÀlv?
Amanda: Nej, det Àr inte nödvÀndigt. Om du ringer för dig sjÀlv eller en anhörig Àr det viktigt att du har nÄgon form av engagemang i Àrendet.
Jan:SÄ om jag hörde rÀtt, har ni gett generell information, men den relevanta personen mÄste ringa? Det Àr bra om jag Àr med under mötet, men ni kommer inte att ge mig information om den personen, vilket Àr helt klart.
Amanda: Ja, det stÀmmer. Det bÀsta Àr att alla inblandade parter sitter i samma rum, och att man kan företrÀda personen i frÄga. Trots detta Àr det den relevanta personen som ange sitt personnummer och protesterar om situationen blir för jobbig. Vi kan inte ge ut den informationen eftersom vi inte kan verifiera att det verkligen stÀmmer. Men, vi kan försöka prata igenom det tillsammans, speciellt om vi alla Àr i samma rum.
Jan: Jag har observerat att man ofta antar en projektledarroll nÀr man engagerar sig i sÄdana hÀr situationer. Man blir inte bara hjÀlpen till hands, utan ocksÄ den som hjÀlper till att fick saker gjorda. Men det Àr viktigt att komma ihÄg att det Àr inte jag som gör hela jobbet, det Àr personen i behov. Jag har sett att mÀnniskor vÀxer nÀr de tar det första steget till att prata med inkassobolaget eller banken.
De utvecklar sjĂ€lvförtroende genom att ta tag i problemen och se resultaten. Det Ă€r otroligt givande nĂ€r de sedan kan sĂ€ga âtitta, jag gjorde det sjĂ€lv.â Jag skulle snarare sĂ€ga att jag agerade som en vĂ€gledare, det var de som gjorde det faktiska arbetet.
Amanda: Ja, visst Àr det sÄ. Och det Àr viktigt att komma ihÄg att nÀr det finns tvÄ personer involverade, tolkar de ofta informationen annorlunda. Om personen som Àr drabbad befinner sig i kÀnslomÀssig upprördhet, kan det vara svÄrt att ta till sig all information. DÄ Àr det bra med nÄgon annan som kan bidra med en mer objektiv synvinkel för att vÀrdera informationen.
Jan:Jag skulle vilja ge ett tips till vÄra lyssnare. Det finns ett fantastiskt TED talk av Brene Brown om skam och sÄrbarhet. Det Àr en vacker presentation som belyser det faktum att skam Àr helt naturlig. Det finns inget dÄligt i att visa sÄrbarhet eller att be om hjÀlp, tvÀrtom visar det styrka att inse att man inte Àr ensam. MÀnniskor generellt vill hjÀlpa till.
Amanda: Absolut, jag tÀnker tillbaka pÄ tiden mellan 2012 till 2017, som ekonomiskt var en bÀttre period Àn nu. Det kanske dÀrför kÀnns lÀttare att prata om ekonomi nu eftersom fler individer kÀmpar med sina ekonomiska situationer. Vi har blivit inbjudna till olika TV-program för att prata om skuldsanering och ge privatekonomin rÄd, vilket Àven bidrar till samtalet. Det Àr mÄnga som kÀmpar med en fasad av att de har det bra, trots ekonomiska problem. Jag tror att dessa svÄra tider, Àven om trÄkiga, öppnar upp för mer diskussion kring ekonomi, vilket Àr positivt.
Caroline: Faktiskt, jag tror att det kan bli Ànnu bÀttre. NÀr du nu nÀmner det, Àr det kanske lÀttare idag att prata om psykisk ohÀlsa Àn att erkÀnna ekonomiska problem eller att man Àr skuldsatt hos Kronofogden. Vi har rum för Ànnu mer öppenhet hÀr.
Amanda: Ja, dessa Àmnen hÀnger absolut samman.
Jan: Exakt. Amanda, stort tack för att du delade din tid och kunskap med oss.
