Absolut men hur ska man praktiskt omsätta detta. aktieportföljen och valutakurser korrigeras momentant men utgifterna korrigeras inte momentant. Blir nästan ohållbart att utvärdera fler gånger än 1g/år men det är kanske good enough
Man löser det genom att ta motsvarande omvänd risk. Detta är anledningen till rådet att pengar man ska använda bör sitta på sparkonto—då svänger pengarna tillsammans med utgifterna och riskerna tar ut varandra.
Köper man i stället andra tillgångar så lämnar man valutarisken, och tar på sig andra risker. Då svänger inte riskerna tillsammans och kan orsaka stort glapp.
Så det hela är bara en annan vinkel på de vanliga råden för hur man investerar: pengar man behöver i närtid ska man ha på bankkontot.
6 gillningar
Avanza har extra kul just nu när de jämför utvecklingen av min portfölj (i SEK) med SP500-index (implicit i USD). Det måste varit en praktikant som valt detta som default.
2 gillningar
Alla deras grafer gör så, vilket inte är annat än helt befängt.
6 gillningar
Messade med lite med en mkompis som håller med oss i tråden och uttryckte det på ett perspektiv jag inte tänkt på:
Egentligen handlar det om att man kan inte blanda lokala (sånt som konsumeras) och globala (tradade commodities) tillgångar utan valutarisk.
2 gillningar
Fast är inte räntepapper globala (tradade commodities)? Räntepapper är ju definitivt inte samma djur som reala tillgångar när det komner till valutarisk. Utan de beter sig som lokala konsumtionsvaror.
1 gillning
Absolut. 
Jag har alltid tänkt mig att mina aktiefonder någon gång ska användas för att köpa hus eller bostadsrätt(er) i Sverige som jag eller mina barn eller deras barn kan bo i.
Då har min slutsats varit att jag bör välja svenska indexfonder.
Tänker jag rätt?
Ett hus i Sverige är väl ändå en lokal tillgång?
Utan att ha läst hela denna tråden och inte heller alla trådar om valutarisk och invändningar kommer här ett hyfsat genomtänkt inlägg:
@janbolmeson och @carolinebolmeson - Det är ett jättebra avsnitt! 
För mig har det varit tydligt hur det funkar hela vägen, men jag uppskattade ändå utläggningen med bananer, aktier och era krumbuktiga försök att uttala besvärliga sydamerikanska länders böjningsformer.
Jag skrev i chatten i veckan att det jag tror att alla därute som invänder behöver höra egentligen inte är den tekniska uträkningen, för att lösa ekvationer och kvitta värden på olika sidor av uppställningen njöt de flesta av oss att slippa efter skolåren. Det de behöver höra är bananexemplen och hur bananodlaren och Icahandlaren ser på det från sin respektive horisont. Att faktiskt höra om en tydlig grej som ett kilo bananer på Ica Erikslust är för 99% av svenskarna mer relevant än den matematiska uppställningen. (Och om du mot förmodan undrar: @nightowl - du tillhör den enda procenten 
)
Det var också ett bra segment med genomgången av arbitrage, eftersom det (nog) förklarar för de allra flesta hur och varför börserna är som ett väloljat bisamhälle. (Filmtips: “The Hummingbid Project”, om att dra en rakare kommunikationslinje mellan två börser.)
Det är dessutom befriande att höra Jan både berätta att han haft fel, höra honom bli lite förbaskad över invändningarna och den dynamik ni fick till i programmet, för det här är ju viktigt.
Ska jag ge mig på att tro varför den här övertygelsen sitter så hårt rotat så anser jag att det finns några olika skäl värda att ta upp;
- “Media” är också människor.
- Journalister är också människor.
- Banker och investeringsplattformar har sällan byggts av de 99 procenten, utan av den enda procenten.
- Samma banker har intresse av att få folk att generera mer pengar till dem, så om det är via fondbyten, lån, aktiehandel, sparande, rådgivning eller vad det nu än är, så tjänar de på att det är “svårt”.
- Konsumenter i allmänhet förstår inte skillnaden mellan valutarisk och valutarisk. De ser ett siffervärde på ett papper, en skärm, en prislapp, ett lönebesked.
- Mycket av det stora som samma konsument upplever påverkar vardagen justeras sällan; Lön, bindningstid, hyra, amorteringskrav, priset för sommarsemestern 2026 etc.
Så, jag fattar att det komma invändningar och jag tror att en del av detta bottnar i så enkla saker som språkförbistring och termförvirring. Så, för att återkoppla till det jag skrev i chatten: Lyssnarna av podden tror jag behöver matteboksexempel såsom “Per och Lisa har tio äpplen…”, fast i just detta fall verkar det mer ha varit Jan och Caroline och 100 kilo bananer, men först där blir det tydligt “på marken” s a s.
Förlåt för långt inlägg, men jag vill göra som en god pedagog och avsluta med mer positivt: Det är bra när avsnitten är långa, lite dynamiska och ibland irriterade. Då märks det att ni blir engagerade och det ger mycket mer till lyssnaren! 
6 gillningar
Har jag läst fel eller missuppfattat @janbolmeson uträkning? 
@janbolmeson skriver:
”Mätt i USD har globalfonden gått upp med 18,7%
Mätt i SEK har globalfonden gått ned med –1,1%
Mätt i gulduns har globalfonden gått upp med 30,7%.”
Men borde inte fondens utveckling mätt i gulduns vara negativ, eftersom guldet stigit kraftigt under perioden?
Dvs fonden mätt i gulduns borde ha gått ner ?
Jag har egentligen bara ett stort problem med allt det här:
Vad i hela världen ska jag göra med hundra kilo bananer?
När jag köper TRE bananer när jag handlar så brukar de ändå hinna bli så svarta innan jag kommer ihåg att äta dem att jag ibland får kasta dem.
7 gillningar
Låter spontant som räknefel. Har guld gått upp kraftigt mätt i SEK och globalfonden mer eller mindre oförändrad i SEK så borde guld gått upp kraftigt mätt i globalfondsandel.
Vilket är att globalfonden har gått ner mätt i guld.
1 gillning
Så då bör det vara negativ utveckling i guld mätt?
Samma fel då i podden?! Men vill se vad @janbolmeson har att säga.
Oj, kan ha gjort fel… Här är min graf jag utgick från:
och här är matten.
Uträkningen för amerikanen i den nya linjalen
\text{Antal andelar}_{\text{amerikan}} = \frac{\text{Guld (USD/oz)}}{\text{URTH (USD/andel)}} = \frac{G}{U}
Uträkningen för svensken i samma linjal
\text{Globalfond}: \; U \, (\text{USD/andel}) \times K \, (\text{SEK/USD}) = U \cdot K \, (\text{SEK/andel})
samt
\text{Guld}: \; G \, (\text{USD/oz}) \times K \, (\text{SEK/USD}) = G \cdot K \, (\text{SEK/oz})
som man sätter ihop till:
\text{Antal andelar}_{\text{svensk}} = \frac{\text{Guld} \, (\text{SEK/oz})}{\text{URTH} \, (\text{SEK/andel})} = \frac{G \cdot K}{U \cdot K} = \frac{G}{U}
Vi kan sätta ihop det till ett uttryck
\text{Antal andelar}_{\text{amerikan}} = \frac{G}{U} = \text{Antal andelar}_{\text{svensk}}
Fan, jag tror jag ser på det. Jag vände på det, eller hur?
Det borde vara tvärtom. URTH/Gold och inte Gold / URTH. Dvs. jag ger guldpriset uttryckt i globala enheter. 
Spelar ingen roll för poängen om samma linjal, då står det fel i artikeln också, eller hur?
4 gillningar
Ja fel i artikeln och podden. Men poängen din är ju den samma. Men måste nu rätta till min graf som jag la upp på X med dina siffror som input. 
Bad AI ChatGpT göra om din uträkning och landade i nedan.
1 gillning
Ja, sorry! det har varit så mycket i det resonemanget att jag tappade bort mig. Sorry!
1 gillning
Lätt hänt! Det viktiga var ju som sagt jämförelserna, inte plus eller minus. Ser fram emot uppdateringen.. 
Kolla om uppdateringen är korrekt nu.
Direktlänk
1 gillning