474. The Wealth Shift: fyra faser och sex förflyttningar | Med Moa Diseborn

Vilka är skiftena på den ekonomiska resan? Vilka är fällorna de flesta hamnar i? Vad händer när mer pengar inte förändrar vardagen i någon större omfattning? Det är frågan bakom @MoaD:s modell “The Wealth Shift”. Avsnittet blev ärligt talat också mer personligt än jag hade tänkt från början eftersom jag insåg tydligt var jag själv fortfarande sitter fast.

Moa har kokat ner alla år vi jobbat med de här frågorna till en egen modell med fyra faser (get rich, stay rich, live rich, leave rich) och sex tankeskiften man behöver rör sig genom längs den ekonomiska resan och när pengarna väl finns där.

Det handlar om att gå från ett bristtänk till att våga tänka att det finns tillräckligt, från prestation och nyttovärde till identitet, från att samla på hög till att veta vad man faktiskt vill. Och det viktigaste: de flesta av skiftena går att börja med oavsett var du står ekonomiskt.

Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:

  • Varför vi nästan aldrig pratar om vad som händer när pengarna väl finns där
  • De fyra faserna: get rich, stay rich, live rich och leave rich
  • Från brist till tillräckligt, och varför “nästa miljon” aldrig räcker
  • Vem du är när du inte längre behöver bevisa något
  • När nästa miljon tappar sin lockelse, och avsikt blir viktigare än mer
  • Ensamheten som kan följa med framgång, och vägen till tillhörighet
  • Från framgång till bidrag: vad du vill förstärka i världen
  • Arv som något du lever redan i dag, inte bara lämnar efter dig

Vi hoppas att du gillar avsnittet,
Jan och Moa

Tittlyssna eller läs hela avsnittet

Som vanligt får du både en sammanfattning, artikel och hela transkriberingen (numer förfinad med innehållsförteckning och allt) på hemsidan:

Men självklart kan du även titta på det via Youtube eller lyssna på det där poddar finns som avsnitt 474. Är du supporter får du det reklamfritt på Patreon här.

Innehållsförteckning

En grov innehållsförteckning som ger en bra känsla för vad avsnittet handlar om.

Flocken: nätverket av oss för oss

För dig på nivå 4 och uppåt i Rikedomstrappan som vill träffa likasinnade, utbyta erfarenheter, se hur andra gör och ha roligt:

7 gillningar

Kul avsnitt, det har funnits några trådar på sistone som snuddar vid denna.

Själv fastnade jag vid “tillräckligt är frihet”, för det är där jag befinner mig och är väl om man skall vara ärlig inte fullt ut mentalt redo för “live rich”.

Jag ser fram emot en utveckling av resonemanget.

3 gillningar

Tack för toppenavsnitt, ska lyssna på den en gång till i veckan. Så vissa tankegångar får landa lite bättre.

Har sen rätt länge kört med ”tillräckligt bra är bäst” när jag fastnar eller får prestationsångest. Det har varit oerhört befriande på flera plan. :heart:

Definitivt ett avsnitt där alla kan plocka guldkorn!

1 gillning

Då tänker ni alltså: bli rik, förbli rik, lev rikt, lämna rikedomen vidare? :wink:

:sweden:

3 gillningar

På svenska kan vi la vara lite mer direkta och säga “dö rik”?

5 gillningar

Fast så tolkade inte jag texten ovan, utan att lämna ifrån sig innan man stupar.

2 gillningar

Det gjorde inte jag. Mer att ”dö rik, med en klar plan”.

1 gillning

Detta ^^^ menade jag. :smiley: :+1:

1 gillning

@janbolmeson Du behöver köpa fler sladdar! :smiley: Det är något mysko med ljudet.

I både detta avsnittet och det förra avsnittet så är gästens ljud skiiiiitlågt i början.

Sen går det någon minut och ljudet blir normalt. :slight_smile:

Din prata innan gästen kommer in har normalt ljud.

Fenomenet finns inte i äldre avsnitt eller andra poddar.

Har kört olika spelare och olika högtalare.

5 gillningar

Så intressant avsnitt! Min reflektion är att jag känner så väl igen mig i analys-paralys! I takt med att sparandet ökar så jag har nyligen insett, utan att ha ord för det, just den här känslan av att det är svårt att välja av många bra saker. Jag är fortfarande i en situation där jag inte vill känna att jag lagt pengar på en dålig grej, samtidigt som jag börjar inse att jag är i en så pass god situation att valen blir fler. Så jag vill fortfarande analysera och göra det bästa valet, vilket blir tyngre och tyngre, när valen blir fler. Så då slutar det med att jag pausar eller inte gör något val alls. Har ni några tips på hur man kommer vidare i sådana situationer?

4 gillningar

“Tack, men WTF!?” var ett bra uttryck!

Ett arv kan ju inte köpa en fri ifrån diverse upplevelser och erfarenheter. Har man då lurats in i ett nivå 2 eller 3 värderingssystem och legat där från grundskolan och kanske ett par decennium in i vuxenlivet, där allt handlar om att överleva till helgen, klara någon meningslös tenta och hoppas på en femhundring i löneförhöjning, så blir det ju svårt att

  1. köpa tillbaka den livstiden och att
  2. snabbt bygga upp ett värderingssystem och en mental verktygslåda kalibrerat efter fler möjligheter och helt andra typer av begränsningar.

Egentligen borde väl ingen begränsas i tanken oavsett nivå på rikedomstrappan, men praktiska realiteter styr ju fokus till ett ganska snävt perspektiv på framtiden. Särskilt om hela omgivningens fokus också ligger där.

3 gillningar

Jag tänkte mer på det som pratades om i avsnittet. Men kan ha tolkat fel, har hänt förr. :face_savoring_food:

1 gillning

…och jag har inte lyssnat än, så jag tänker att jag säkert har fel. :see_no_evil_monkey:

2 gillningar

Eller så har vi båda missat nåt. :face_savoring_food:

2 gillningar

Väldigt givande och intressant avsnitt @janbolmeson och @MoaD , uppskattas verkligen och kul att ni gör content som väldigt få andra pratar om (varken i Sverige eller internationellt).

Några tankar från mig efter att ha lyssnat på avsnittet;

Håller med i väldigt mycket som ni pratar om. Det svåraste tycker jag är att finna balans mellan att vara driven/fortsätta kriga och vara nöjd.

I princip alla som jag känner som har en väldigt bra ekonomiskt situation mår bra av att hela tiden flytta målflaggan lite framåt. Man har ett driv och tycker det är kul att utmana sig själv.

Samtidigt kan det drivet gå till överdrift och det blir en besatthet och man åsidosätter andra saker i livet. Precis som Jan nämner att Caroline har tyckt han inte varit närvarande nog är något jag själv och flera jag känner kan relatera till.

Denna besatthet är dock för många det som givit väldigt mycket i livet med såsom ekonomiskt välstånd, självförtroende, respekt från andra m.m.

Det är därför, precis som ni är inne på, ofta väldigt svårt för många att släppa på gasen, för vem är man i så fall? Och tänk så skulle allt i så fall falla samman?

För egen del har jag fått insikten att jag behöver mål och driv för att må bra. Det går inte bara att ”känna sig nöjd” och ägna sig åt hobbies eller andra aktiviteter.

Det som jag däremot blivit bättre på är att;

  • Sluta behandla varje kris eller problem som att ”nu faller allt samman”. Mindre katastroftänk.

  • Identifiera om min energi kommer från ångest eller lust. Ångest är; Jag måste fixa det här för annars kanske allt faller samman. Jag måste komma upp i X nivå rikedom för att känna mig säker. Lust är; jag vill jobba med det här projektet för det känns kul, kan få företaget att växa och dessutom ge värde. Det behöver inte fixas eller vara klart imorgon, det får ta sin tid.

Att hitta balans är svårt. Det tar tid och arbete. Och jag tror att väldigt många pendlar fram mellan två extremer;

Antingen vara besatt av arbete och tjäna mer pengar, eller försöka släppa gasen helt och slappna av och känna sig nöjda.

Ofta blir inget av de två särskilt bra.

Det krävs inre arbete och självförståelse för att verkligen förstå var ens motivationer egentligen kommer från. Många (inkl jag själv) resonerar att man jobbar mycket för att ge bättre förutsättningar för familjen. Det stämmer ofta delvis. Men en stor del handlar kanske om att framgångarna som pengar ger blivit en viktig del av ens självbild. För många kommer det där drivet från att man kanske varit en underdog tidigare i livet, haft det svårt i skolan, eller på andra sätt känt sig mindre värd. Det krävs mycket inre arbete för att då landa i känslan att man är bra som man är även utan all framgång och pengar på kontot.

Nu blev det lite utsvävande här, men återigen väldigt bra avsnitt , tack för att ni delar med er!

13 gillningar

Jag lyssnade under morgonpromenaden och fastnade lite vid det här som ni sa om att man inte pratar om känslor i skolan och den “inre planhalvan”, som jag tror var termen ni använde. Det fick mig att kontemplera över det @janbolmeson brukar säga till mig om att jag är grundad i vad jag känner inför mina FIRE-beslut osv.
När jag ser tillbaka till min eftergymnasiala utbildning så var det väldigt mycket “inre planhalva” hela tiden, nästan så att jag ledsnade fullständigt på det. Men jag inser ju också att det inte är likadant på andra lärosäten. :smiley:

p.s. Eftersom nu Jan var så pass personlig och t ex nämnde dataspel med Elsa också; Varför tror du/ni hon valde att sitta med paddan på golvet i studion när vi spelade in? För att hon vill hänga med sina föräldrar såklart! Grip möjligheten så länge den finns där. :heart:

4 gillningar

Fint skrivet! Jag känner igen mig i det där med att pendeln lätt slår för hårt åt olika håll. Jag driver bolag som omsätter 20-25 milj/år och det är svårt att inte låta detta påverka mitt mående. Då har jag ändå en grundmurad självkänsla och ett väldigt jämt humör. Men när bolaget/ekonomin går sämre, är det ändå ständigt närvarande i mitt mående. Det är då lätt att tänka “så fort det rätar upp sig igen så blir det lugnt”, men att leva och driva bolag innebär ju att det ständigt går uppochner. Däremot vill jag ha en jämnare kurva i mitt mående och att hitta en balans där. Det kräver verkligen sitt inre arbete att frikoppla dessa två. Kanske ett livslångt arbete.

6 gillningar

Även jag vill tacka för ett riktigt bra avsnitt @janbolmeson och @MoaD! Precis som det sägs i avsnittet var det perfekt lyssning för en bilresa. Det blev många pauser genom hela avsnittet för reflektion och samtal med min partner på vägen norrut från ett besök i Skåne :slight_smile:

De 6 förflyttningarna tyckte jag var absolut klockrena. Jag har ju skrivit och funderat mycket kring förflyttningen från “identitet entreprenör” till “identitet människa” de senaste 6 åren och jag måste säga att Moas förflyttningar fångade detta perfekt. Jag har inte haft utmaningar inom alla de områdena men där kunde man om inte annat känna igen bekanta med mer pengar än genomsnittet.

Eftersom det finns ganska lite skrivit om detta generellt blev jag nästan lite paff hur väl förflyttningarna fångade förflyttningen jag själv upplevt. De typiska “känslorna” som ni kopplade till respektive ”ände” av varje förflyttning var också mycket träffsäkra.

Ett jättebra coachingmaterial skulle jag säga.

4 gillningar

Tack för ett bra avsnitt @janbolmeson @MoaD.

Tillräcklighet är verkligen intressant. Vad är tillräckligt? När är det tillräckligt? Var är det tillräckligt? För vem är det tillräckligt? I den domän av osäkerhet (uncertainty) jag jobbar är detta ett av de svåraste orden, men samtidigt ett av de viktigaste.

Jag upplever att vi ofta ser det ur ett linjärt perspektiv där mer, större, längre osv. alltid är bättre och där vi kan nå ett önskat slutläge som vi ser som det bästa utfallet, och att “tillräckligt bra” ofta tolkas som en lägre ambition än detta.

Jag skulle dock vilja hävda motsatsen. “Tillräckligt bra” kräver betydligt mer av individen och innebär en högre ambition än det föregående. Då “tillräckligt bra” innebär att vi inte bara kan bedöma metoden/mätetalet/värdet utan även situation/problemet/behovet korrekt. Dvs det är vår lösning i relation till vad den ska lösa som vi behöver förstå, och med sunt omdöme kunna värdera.

I linjära domäner, för linjära problem, så som att räkna på vilket kapital som krävs för en viss burn rate, så kan vi lösa detta relativt lätt.

Däremot för mer komplexa frågeställningar, som vad är ett tillräckligt bra liv, kan detta vara svårare. Här liknar frågan mer ett snår av buskar som vävs in och genom varandra i ett oändligt mönster, utan varken början eller slut.

Vad är ett liv med tillräckligt mycket frihet? Tillräckligt bra relationer? Tillräckligt mycket utmaning? Tillräckligt mycket lugn och ro? Tillräckligt mycket äventyr? Tillräckligt mycket uppskattning? Tillräckligt mycket meningsfullhet? Tillräckligt mycket samhörighet? Tillräckligt mycket rörelse? Tillräckligt mycket status? För vem? Och när?

Dynamiska relationer mellan alla dessa faktorer får olika definitioner av tillräcklighet att uppstå, och förtvina. Vad som är tillräckligt för idag är kanske inte tillräckligt för imorgon, osv.

Här kan tillräcklighet innebära mer att vara i relation till situationen (being), snarare än något vi ska uppnå (achieving). Vilket är något många av oss saknar ett gemensamt språk för att kommunicera om, precis som ni beskriver i avsnittet, och är en domän där de okända vita fälten på kartan är fler än de kända, där de flesta av oss inte har fått lära oss hur vi ska navigera.

Varpå det kanske inte är så konstigt att det hela upplevs som svårt?

6 gillningar

Hänger tyvärr ihop med inspelning på distans. Sorry! :see_no_evil_monkey:

3 gillningar