Till syvende och sist handlar det om hur mycket pengar som finns på kontot i slutet av året och om det hade kunnat vara mer med ett annat system, metod eller mätsystem.
2 gillningar
Ibland får man en djupare förståelse när man också ställer lite mer ifrågasättande frågor. Och man kan bredda och öppna för nya perspektiv. Är verkligen tacksam att folk här tar sig tid att förklara eller argumentera för sina perspektiv och vad de tror på.
2 gillningar
Men om jag investerar i ett företag som har sitt huvudkontor i Stockholm men gör massa affärer i resten av världen? Kanske även har dotterbolag runtom i världen? Då kan jag ju inte jämföra med genomsnittet på Svenska börsen?
Vilken viktning pratar du om skulle vara en “mänsklig hand”?
En aktiv fond väljer ju själv vilket index den ska jämföras med. Det finns fall där en aktiv fond till och med själv har valt index så att den ska se ut att överprestera mer, men egentligen tar fonden mycket högre risk än vad som finns återspeglat i indexet.
Gissar att det han misstolkat hur ett ”Marknadsviktat” index fungerar, och fått uppfattningen om att människor går in och gör handpålägganden om hur bolagens storlek värderas i indexet. Men i själva verket är det ju helt matematiskt så att man tar ett bolags antal aktier * aktiens aktuella värde = marknadsvärdet. Det företag som har det största marknadsvärdet kommer att ha högst vikt i indexet, helt rimligt och högst få mänskliga händer inblandade om du frågar nig 
1 gillning
“man tar ett bolags antal aktier * aktiens aktuella värde = marknadsvärdet.”
Någon har bestämt att man ska göra just så och inte mäta marknadsvärdet på något annat sätt. Finns ju många sätt att definiera och mäta värde.
“Vilken viktning pratar du om skulle vara en “mänsklig hand”?”
Hur tungt företagen i indexen ska väga i värderingen.
Därför att det är det enda sättet att mäta värde som spelar roll när man tittar på exakt det du frågar efter:
Att sen investera efter hela marknaden fördelat efter marknadsvärde är en strategi. Den strategin kommer från det grundläggande antagandet att marknaden är effektiv. Ett antagande som har visats i forskning stämma väldigt väl men inte till absolut 100%. En effektiv marknad är där marknadsvärdet (antal aktier * aktiekurs) hela tiden speglar exakt det värde ett bolag har. Alltså inga bolag är varken över eller undervärderade med hänsyn till all tillgänglig information.
En aktiv förvaltare (till skillnad från passiv indexförvaltning) tittar på andra parametrar för att bedöma om marknadsvärdet just nu är felaktigt. Sen väljer den aktiva förvaltaren att investera i det där förvaltaren bedömer att marknadsvärdet är för lågt på ett sådant sätt att marknadsvärdet kommer gå upp mer än genomsnittet. För att sen sälja när marknadsvärdet har gått upp mer än genomsnittet.
1 gillning
Det finns ”Likaviktade” index också om du hellre villl följa det.
1 gillning
Jag har förstått det som att de höga avgifterna hos aktiva fonder gör att färre slår index. Men den största anledningen att de misslyckas i längden är att de försöker förutse framtiden och för eller senare misslyckas de. Därför är aktiva fonder med låg avgift också en dålig idé.
1 gillning
Sedan är det så att aktiva fonder som från Amf med låg avg brukar inte avvika så mycket i från index. Då är risken ganska liten att de underpresterar så mycket index. Samtidigt som det låga avg äter inte upp så mycket av avkastningen. Då är det större chans att man går lite bättre än index långsiktigt 
.
Samtidigt blir möjligheten (risken) att överträffa index väldigt liten. Så då kan man fråga sig ifall den riskjusterade avkastningen faktiskt har gått upp?
3 gillningar
Jag tror faktiskt man visat att aktiva fonder (i genomsnitt) överpresterar index före avgifter och underpresterar efter avgifter. Även med hänsyn till att många aktiva fonder läggs ner.
2 gillningar
Jag menade på gruppnivå.
Enligt studien False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas, så är det 9,6% av dom aktiva fonderna som slår index före dragna avgifter.
3 gillningar
What?! Det är ju uruselt, de tar ju ändå rätt bra betalt för sin förvaltning.
1 gillning
Det fins några antaganden som glöms bort i underlagen. De tittar på ALLA fonder, alla aktivt förvaltade fonder och tar ett genomsnitt och säger sedan att snittet underpresterar.
Det vore som att när man ska välja fond så slår man en tärning och så väljer man den fond som vann och låter den vara i 5-10-30 år. Klart man har sannolikheterna emot sig. Men man väljer inte fond på det viset. Man tittar alltid på någon sorts kvalitetskriterium, ofta baserat på historik. Bara detta filter gör att man flyttar sig lite från forskningens antaganden. Man har helt plötsligt olika urval ur populationen av alla aktivt förvaltade fonder.
Sen kanske man applicerar sitt kvalitetskriterium varje år och så gör man något med sin portfölj av fonder. Väldigt få förvaltare orkar vara Bra länge medan indexet är ju outtröttligt. Men om man årligen ser över sin portfölj så har man flyttat sig ytterligare bort från Forskningens antaganden.
Man ska vara försiktig med medelvärden. Forskning gäller utifrån de förutsättningar som forskningen bedrevs. Man ska vara försiktig när man drar ut forskningsresultat i “tangentens riktning” väl bortom Forskningens antaganden.
Om jag idag skulle välja 5 fonder och sedan inte röra dem på 10 år, då väljer jag indexfonder helt och fullt! Självklart. Men jag skulle göra något urval enligt något kriterium, kanske vilken fond följer sitt index bäst, kanske vilket index tror jag kommer utveckla sig bästa närmaste åren, kanske avgift, kanske något annat kriterium som är applicerbart på indexfonder.
Men varje applicering av kriterium flyttar beslutet en bit bort från Forskningen.
Ja, problemet är ju att du har oddsen emot dig i varje flytt. Du måste ju har rätt två gånger.
Säg att man är riktigt duktig på tajma dessa kvalitetskriterier som du skriver. Det vill säga att man har rätt i 7 fall av 10. Det är bättre än vad de flesta proffs klarar av. Flera studier pekar på att utfall från t.ex. analytiker och nyhetsbrev som gör det här på heltid ligger på ca 5 av 10. Men vår investerare är grym och ligger på 70 % rätt.
Att då ha rätt både när man går IN och UT ur en investering ger då sannolikhetsberäkningen:
0,7 x 0,7 = 0.49
Vilket är sämre än slumpen. Alan Sharpe visade att man behöver ligga på nästan 81 % rätt för att kunna tajma marknaden och tjäna pengar på det. Omöjligt? Vet inte, men jag vet däremot att det är högst osannolikt.
Lyckas man ett par år i rad, så kan man inte heller bara utesluta tur.
Nej, man jämför varje enskild fonds avkastning mot index. Då ser man att en stor majoritet underavkastar och endast ett mycket liten andel överavkastar.
Sen har jag redan gett dig referenser på att det saknas korrelation över tid för de som överavkastar. Alltså oavsett hur liten andel av de aktiva fonderna som skulle överavkasta så skulle de sticka ut med en korrelation med sig själva över tid. Det gör de inte! Alltså kan man inte på något sätt använda historisk avkastning (ens på kortare tidsrymder såsom enstaka år) som selektionsmått. Det är lotto.
Det här stämmer inte. Även om du hoppar mellan fonder genom att varje år köpa den som gick bäst förra året kommer du INTE överavkasta index över långa tidsperioder.
Du svarar på några andra frågor än vad jag skriver om. Jag skriver inget om överavkastning (i detta inlägg 
), jag bara pekar på att antaganden i Forskningen gör att att slutsatserna kanske inte är användbara generellt.
För de tittar ju på ALLA fonder, eller hur? Och kollar hur de står sig i 5-10-30 år typ, eller hur?
Och då påstår jag att man kanske inte köper fonder helt random (urval ALLA fonder) och sedan behåller de i 5-10-30 år. Om man inte gör det så kanske Forskningen inte är helt applicerbar.
Det är DEN argumentationstråden jag har här. Den andra diskussionen har jag pausat en stund för min del. Håller på att grunna på vad det som ligger djupare under åsiktskilnaderna. (Svara nu inte på det här , tack )
Nej det tittar inte så i någon forskning vad jag sett. De tittar på alla (aktiva) fonder enskilt och försöker hitta vilka parametrar som korrelerar med avkastning över respektive fonds jämförelseindex. Varje enskilt år (eller kortare tidsperiod). Sen tittar man på aggregatet av de siffrorna på många år.
Du vänder på hur datan används. Vilket om så var fallet skulle betyda det du säger. Men man tittar inte så.
Du skriver flest proffs och nyhetsbrev. Och då är vi tillbaka i problemet med den undersökta referenspopulationen, ALLA “proffs” utan något kriterium. Jag har inte gett mig in på frågan vilka kriterier är bra för det finns det inget entydigt svar som passar alla. Men det finns kriterier som filtrerar, nota bene olika bra i olika situationer.
Tajma marknaden är inte en relevant parameter i detta fall då köpet sker samtidigt för de jämförda alternativen och så behåller man ett förutbestämt antal år. Det är ju det som Forskningen har undersökt.
Jag bara säger att Forskningen kanske inte är generellt applicerbar om man inte beter sig som Forskningens antaganden.
Och du ansatte 70% och kom fram till 0.49 och så bevisade du din tes… Men om man har ett kriterium som ger förvaltaren rätt 75% av gångerna då blir resultatet 0.5625. Så att bara hugga siffror duger inte.