Den Forskning som jag har läst via länkar i RT-bloggen har jag fattat som att man jämför avkastningen över tid för populationen.
Leta parametrar har jag inte sett något om. Bara att man tittar på aktiva fonder och kollar om de håller takten med index-ditos.
Jag har gett dig två referenser från 2020 på att aktivt förvaltade fonder inte korrelerar med sig själva över tid. Då kan det rent matematiskt inte finnas nån faktor. För korrelation över tid saknas.
Sorry, jag är lost. Vad svarar du på för fråga?
Fick en bra referens till en sammanfattningsuppsats: Martijn Cremers et al. “ Challenging the Conventional Wisdom on Active Management: A Review of the Past 20 Years of Academic Literature on Actively Managed Mutual Funds ”, Financial Analyst Journal (2019)
Har nu läst den igen och jag tycker det framgår tydligt att Conventional Wisdom utmanas av nyare forskning. Läser man den längre inledningen så ifrågasätts många tunga gamla sanningar. Det stödjer min tes att Forskningen inte entydigt avfärdar aktiva fonder till förmån för index-fonder. Äldre forskning kanske gav stöd, men inte modern forskning och då har man inte Forskningen med sig helt och fullt.
Abstract
Just over 20 years have passed since the publication of Carhart’s landmark 1997 study on mutual funds. Its conclusion—that the data did “not support the existence of skilled or informed mutual fund portfolio managers”—was the capstone of an academic literature beginning with Jensen (1968) that formed the ‘conventional wisdom’ that active management does not create value for investors. In this paper, we review the literature on active mutual fund management since the publication of Carhart (1997) to assess the extent to which current research still supports the conventional wisdom. Our review of the most recent literature suggests that the conventional wisdom is too negative on the value of active management.
och med “Conventional Wisdom” så sammanfattar Cremer et al det så här:
Next, we revisit the findings that support the conventional wisdom, particularly research showing that:
(1) The average fund underperforms after fees.
(2) The performance of the best funds does not persist.
(3) Some fund managers are skilled, but few have skill in excess of costs.
Each of these components of the conventional wisdom has support in the academic literature
Jag vey knappt själv längre. Svaren hamnar i oordning av någon anledning. Förut fick man bra subtrådar.
Det jag vänder mig mot är dina påståenden om att forskningen som brukat refereras till här tittar på alla aktiva fonder på det sätt du beskriver.
1, Ta genomsnitt på alla aktiva fonder för att sen jämföra det snittet mot index över tid. Det har jag inte sett någon referens som använt den metoden. Det ger precis som du säger en helt skev bild till fördel för det minst volatila (indexfonder). Jag återupprepar, inte en enda referens jag sett här har använt den skeva metoden.
2, Att forskningen utgår från att sitta och hålla på aktiva fonder i 5-10-15-30 år för att jämföra likadant med indexfonder. De referenserna jag gav dig tittade hur resultatet blev om man tittade på en aktiv fonds tidigare avkastning relativt index.
För att ta ett enkelt exempel, så fynkar metoder såhär svept över 1 års perioder (man testar inte bara 1 års tider).
Alltså man tittar på varje enskild aktiva fond varje enskilt år relativt deras respektive jämförelseindex.
Sen tar man och kollar året efter på samma sätt. De två årens fördelningar jämför man sen.
Om vissa förvaltare var bättre än andra skulle man då se en samvariation mellan de två åren. D.v.s. att sannolikheten för för att hamna i den övre prestationen skulle vara högre år 2 för de som låg högt år 1.
Det ser man inte i datan. Alltså saknas korrelation över tid för fond A med sig själv om fond A gick bra en viss tid.
Jag har inte läst alla uppsatserna i de länkar jag fick från JB för att veta hur de mätte men en nyckelfras som sägs ofta är “över tid”, i sammanhanget över tid slår en genomsnittlig index-fond en genomsnittlig aktie-fond. Då har jag tolkat det som att man behåller just de fonderna och sedan jämför man efter 5-10-30 år. Om man byter så tycker jag inte man kan säga “över tid”. Därav mitt antagande om att man behåller fonderna.
Det svaret rör väl mer frågan varför som en aktiv fond skulle överprestera. Jag har ryggat från den frågan i denna tråd för att börja med grundfrågan om något annat än en index-fond-strategi ö.h.t. kan prestera bättre över tid enligt Forskningen. Artiklarna, vars länkar du gav, var lite tunna på siffror från den underliggande studien. Jag tror att det är viktigt hur man gör urvalet av “top-performers”. Men som sagt, det är den diskussionen, inte frågan i denna inläggstråd.
Jag har nog tappat tråden kring vad diskussionen handlar om egentligen. Jag har läst Cremers studie och refererat till den på bloggen flera gånger. Jag upplever inte att den motsäger något av det som jag säger eller skriver nedan.
Så för att komma tillbaka till on-topic:
Vad är tesen eller diskussionen som du driver?
Tesen som jag driver är:
Det är inte omöjligt att slå index. Vissa kommer att klara av det. Utmaningen är att hitta dessa i förväg eftersom det är så mycket brus i form av tur. Det vill säga att oddsen är emot mig och då uppstår frågan: "Varför ska jag betala en hög avgift för aktiv förvaltning om det ändå är mer sannolikt att hen kommer att misslyckas än lyckas?
Vidare driver jag tesen (mer utförligt beskriven i den här tråden):
Marknaden är till stora delar effektiv. Det finns dock områden där den är mindre effektiv och det blir den ju mer nischat något blir. T.ex. är det lättare att överprestera mot svenska småbolag än S&P 500. Det vill säga att om man ska välja aktiv förvaltning så ska man välja det i nischer där det finns “svängrum” för en förvaltare att lyckas.
Sedan säger även att:
Som småsparare att försöka slå index eller proffsen är på gränsen till dumt. När vi pratar om Barras 2010 så är det ändå 75 % som kommer i närheten av index (endast 25 % underpresterar i form av negativ alfa). Vidare har stora stiftelser, institutioner och pensionsfonder ett informationsövertag mot småsparare så på “the losing end” på marknaden kommer alltid småsparare vara överrepresenterade.
Slutligen säger jag:
Historisk avkastning - så som de flesta använder den (t.ex. se vilken fond som gått bäst) - är helt värdelös jämförelse för att identifiera framtida vinnare. Notera att vi inte pratar momentum här.
Och min avsikt med tråden var mest ett försök att förstå hur allt detta med vad marknaden är, index egentligen är, hur man mäter utveckling, varför man inte gör på något annat sätt etc.
Sedan känns det som att tråden drog iväg till att återigen hamna i debatten om att slå marknaden.
Lite mjukare uttryckt än i del 4 av någon podd jag läste där du tryckte hårt på att index-fonder slår aktiva och du kunde inte förstå hur man kan tänka annat och då hänvisade du till Forskningen.
Jag citerade Cremer eftersom han sade att " Our review of the most recent literature suggests that the conventional wisdom is too negative on the value of active management ." Den motsäger inte, men det sammanfattar att nyare forskning inte alls ger samma samstämmiga stöd som äldre forskning. Kanske saker har justerats lite. Läser du Inledningen i den rapporten så förs det fram tydligt att senare forskning ifrågasätter äldre resultat.
Om historik avkastning är värdelöst så invaliderar du väl alla de studier som gjorts på olika strategier och som har lyckats under åren som följt gå bättre än index. Studier hos företag är väl så noggranna eftersom publik är kunnig och det finns peer-review även där i form av tidskrifter o.dyl. Dumheter överlever inte länge. Och varför undantar du momentum här, man ser ju inte momentum om man inte kollar historiken.
Mycket kan säkert vara en fråga om perspektiv. Du säger ofta småsparare och då är Lysa och indexfonder väldigt relevanta. Men informationsspridningen är numera ganska bra så även avancerade amatörer kan få tag på metoder och information som förut var förbehållna de stora. När du avfärdar andra metoder och alla förvaltare och hänvisar till Forskningen, då drar du Forskningen för långt. Antaganden i undersökningarna är genomsnitt men inte allmängiltiga.
Energin jag får för bl.a. denna diskussion kommer från att jag ser hur många fonder utklassar index-fonder. Diskussionen har definitivt vässat argumenten och underlagen och jag har upptäckt många intressanta studier och strategier. Efter att nyss ha läst Flam et al studie på Sverige och nyss läst om Global Value Momentum Trend Philosophy så slog det mig att det kanske är något annat än förvaltarna som ger den stora överavkastning jag ser. Det är kanske heta teman som slår de breda index-fonderna. Och det är en annan diskussion än aktiva vs index om man antar den breda börsen.
Oavsett så pekar Cremer et al på at conventional wisdom inte är så 110%-igt solklar enligt modern forskning.
Och Teknisk Analys nu är något annat än 1965 som Famas citat är ifrån 
Jag upplever snarare att du debatterar än diskuterar, som du själv skriver så vässar du dina argument.
Du vet att du tittar på ett extremt skevt dataunderlag p.g.a. survivalship bias när du tittar på avkastningen hos aktiva fonder va?
Överdrivet samma sak som att titta på trissvinnare för att dra slutsatsen att det är lätt att bli rik på triss. Visserligen sant men extremt låg sannolikhet. Du ser aldrig aktiva fonder som presterar dåligt under lång tid för de läggs ner.
Den distinktionen mellan diskuterar och debatterar är lite grumlig. Alla diskussioner/debatter leder väl förhoppningsvis at ens argument förändras.
Ja, du kan anta att jag vet basics, men att jag gärna gräver lite djupare i underlagen. Upptäcker då skevheter bl.a. i vilket urval som författarna har gjort i sin undersökning.
Vi har ofta kommit in på momentum och då är ju de som försvann utmed vägen ointressanta.
De som försvann är extremt viktiga att ta med i beräkningen. Just för att du vet inte innan de försvinnet att de kommer försvinna. Så du bygger uppfattningen att många aktiva fonder avkastar mycket mer än indexfonder på biaserad data. Indexfonder försvinnet inte i samma takt.
Momentum! Inte generell jämförelse mellan index-fonder och alla fonder. Medelvärdena är ointressanta. Bara de top-X fonderna. Som byts regelbundet. Och de kan vara från en viss sektor som är het just nu (mycket troligt). Då kan man inte som yale-undersökningen ta bort dem. Då blir det lite bias liksom.
Va? Yale undersökningen tar inte bort dem och jämför medelvärde.
Yale undersökningen kollar om varje enskild fond som presterade bättre än andra (aktiva) ett år presterade bättre året efter.
Det gjorde dem inte i större utsträckning än slumpen. Så att varje år hoppa mellan fonderna till den som gått bäst hade gett lika bra avkastning som att sitta hela tiden i genomsnittsfonden utan att byta.
Jag fattar inte hur du kan misstolka så grovt? Hoppa hjälper inte. Det är exakt det undersökningen visar.
Jag skrev det i en anan tråd där du hade länkat in den:
De har tagit bort sektorsfonder. Jag tolkar det som att tematiska fonder åker bort. Därav min kommentar.
För momentum så är tematiska fonder väsentliga då fonder just fångar vilka teman som är heta just nu, må det vara geografiska, industrisektor eller nåt annat tema.
Eller hur tolkar du vilka fonder som inte är med i undersökningen?
Kan du redovisa akademiska referenser på att detta är väsentligt?
Exakt vilken definition av “sector” de valt vet jag inte. Vanligtvis brukar väl “sector” bara avse bransch och inte geografiskt eller faktor såsom småbolag. Du får gärna kolla genom deras data och se exakt vad de har uteslutit.
Jag tycker du verkar läsa forskning som fan läser bibeln. Jag vill nog börja få mer och tydligare referenser på forskning som visar på hur stor momentum på aktiva fonder är om vi ska fortsätta diskutera detta.
Även om de har uteslutit branschfonder så skulle ju en del momentum i just branscher avspegla sig i datan på andra fonder. Mindre tydligt men ändå då även breda fonder har lite olika målfördelning över branscher. Men Yale studien ser ingen ökad avkastning genom att hoppa ju…
OK. Håller inte med. Men vi stannar här för jag tror vi loopar runt varandra.