Jag tajmade marknaden när mitt bundna lån på 1,18% gick ut. Då löste jag lånet istället för att betala 4% i boränta. Riskfritt avkastning för min del. Och nej, alla mina pengar är inte i boendet.
2 gillningar
3år bunden exakt? Det var bra bingospel
1 gillning
Jag borde ha bundit till 1,09% på SEB i 10 år 2019. De som band har ju gjort en lysande affär.
1 gillning
Det känns alltid så när man har facit. Men räntorna går ned nu. Nästa gång som RB sänker till under 1.00% du kan bunda för 10 år
Har ju inget bolån längre. Så det är lugnt.
2 gillningar
Det är såklart kul när man har tur ibland, även om oddsen är emot en på lång sikt. Bara man är medveten om att riskfri avkastning per definition betyder 0% i riskpremie (sedan skulle inte jag kalla bundna pengar för 100% riskfritt). Huvudsaken är att man är medveten och nöjd med den risk och hävstång man har i sin totala ekonomiska situation.
Folk prioriterar bolån, elräkning och sånt. Det generella argumentet jag ser är inte att folk inte kan betala, utan att det tränger undan annan konsumtion. Detta leder till störningar och osäkerhet, t ex att restauranger plötsligt ser sin försäljning minska pga att räntan eller elpriset dragit iväg, och sen när räntan sjunker igen så ska dessa restauranger försöka återetablera sig. Om det var mer seghet i systemet skulle det kanske vara mer stabilt som helhet?
3 gillningar
Allt icke väsentlig konsumtion som restaurangbesök, nöjen stryker med foten. Det gör att Sveriges ekonomi som är konsumtionsdriven blir otrolig svag under tider som nu. Det blir en direkt påverkan när folk lever från lön till lön. Med försämrad a-kassa så kommer det bli ännu värre.
Kul inspel, kan bara passa på att kommentera detta - @Marknadstajmarn syftar på timingregeln för realräntor i allvädersportföljen:
Denna timingregel bygger ju på en historisk anomali - när den reella räntan för långa statsobligationer blir negativ (dvs man betalar för att få låna ut pengar till staten). Detta är ju uppenbart orimligt, och historiskt har dessa perioder mycket riktigt varit usla tillfällen att köpa långa räntor - och omvänt ypperliga tillfällen att binda sitt bolån. Det var därför jag valde att binda vårt bolån på 10 år när vi köpte vårt hus 2021.
Detta fenomen är dock lyckligtvis mycket ovanligt, sedan WW2 har det enbart skett under 3 perioder (70-talet, 2012, post-covid), och det går därmed inte att använda som något verktyg för att avgöra om man ska binda sitt bolån eller ej, såvida vi inte hamnar där igen.
Så - min inställning till att tajma bolån är i princip samma som min inställning till att tajma börsen - i normala fall och för gemene man en dålig idé (dvs rörligt bolån är bäst), men det finns speciella situationer där marknaden inte alltid är rationell.
3 gillningar
Exakt. Samtidigt som jag är övertygad om att en rörlig bolåneränta inte är ett systemhot, folk har generellt råd vilket vi också såg, så är är kraschade bolån och folk som får lämna hus och hem inte rätt sätt att mäta riskerna med rörliga bolåneräntor för det kommer vi troligtvis aldrig att få se.
Så du är mer okej med att ha en låg ränta nu som kan förändras närsomhelst och ta risken att uppleva ännu en räntechock än att köpa det du faktiskt har råd att betala av innan du dör? Tyvärr är det just denna attityd som drivit bostadsmarknaden senaste 15 åren och att en sketen lägenhet kan kosta många miljontals kronor.
Jag vill definitivt inte ha någon form av “KRM” med låst ränta och tvingande amorteringsplan för att ha bostaden avbetald efter typ 30 år.
För mig har rörlig ränta och amorteringsfritt lån fungerat perfekt under de snart 25 år som jag ägt en villa. Så när som när jag band lånet på 2 år när Ryssland invaderade Ukraina. Sett i backspegeln var jag alldeles för optimistisk rörande hur länge eländet skulle fortgå och hade jag kunnat skruva klockan tillbaka hade jag låst på 3 år. Men inte längre än så.
1 gillning
En av de faktorerna. Men glöm också de andra två viktiga faktörer: stor efterfråga efter covid för stora lageheter och hus. Och såklart ränteavdraget.
Detta är en bra strategi. Att låsa för 2-3 år vid en stor kris. Själv låste aldrig sen jag köpte huset i 2018 men jag hade också tur eftersom min lån var liten när räntehöjningar kom i 2023.
1 gillning
Kul so de tog det bort för lån utan säkerhet. Plus 7 miljader kr varje år i statskassan 
1 gillning
Rörlig ränta har väl oftast varit bästa valet dom senaste 30 åren vad jag minns. Har man marginaler så tycker jag nog man kan köra rörligt. Enkelt att göra större engångsamorteringar med rörligt
3 gillningar
Tror inte olika preferenser mellan rörlig och fast ränta driver bostadsmarknaden. Ej heller olika preferenser rörande amortering.
Däremot är jag övertygad att ett beslut som definitivt drivit bostadsmarknaden är den olyckliga borttagningen av en procentuell fastighetsskatt.
Jag har råd att betala av hela mitt lån redan på måndag om jag vill.
Har dessutom endast 30% belåningsgrad.
3 gillningar
Jag har aldrig haft några blanco-lån så det har jag eg inga synpunkter på. Men där var väl den huvudsakliga ambitionen att försöka strama till ogenomtänkt skuldsättning, inte att få in mer pengar till statskassan. Eller har jag missförstått det hela?!
För bostadslån med säkerhet så anser jag att ränteavdragen bör finnas kvar.
Både och. Tänk att 7 miljader kr per år som staten sparade med avslaffad räntravdrag för vissa lån är ca 10% av 2026s valbudget!
De ser ut som majoriteten vill ha så. Nackedelen är 1) det börjar blir dyr för staten när skuldberget växer (60 md kr per år i 2025) 2) har bidragit och kommer bidrag i framtiden till högre bopriser
3 gillningar
Diskussionen om ränteavdrag påverkas delvis av vad man egentligen syftar på (Ränteavdragen, varför ska de bort nu? - Nr 15 av Kanske).