Akelius avråder från fonder

Du snackar om att lyfta irrelevanta detaljer?

Byt ut skog mot vilken industri/sektor som helst i förra inlägget och det är samma sak.

1 gillning

Jag tror att en person med bra sinne för affärer kan lyckas i vilken sektor som helst. Nu gillar Akelius reala tillgångar vilket verkar passa hans långsiktighet bra. Någonstans på vägen behöver man nog ha tur också. Men med enbart tur byggs inga imperium.

1 gillning

Men TS har faktiskt fortfarande inte fått svar på sin fråga. Vad var innehållet i artikeln?

Inlägget av Japp (nr 7) borde räcka tycker jag.

Som jag skrev tidigare är det klippet från en artikel i DI 11/2. Men sannolikheten är väl hög att det är rätt så likt innehåll.

Min bild av Roger Akelius är att han är ett geni, en av få som faktiskt kan skapa värde långt över marknadens avkastning. Men han verkar också vara en knepig person. Alla mynt har en baksida.

Denna dokumentär rekommenderas:

Tyvärr verkar SVT ha plockat ner den.

Nu var inte syftningen sådan, men vi släpper det. :grinning::+1:

Tyvärr är det borta, ja… Hittade bara Akelius i Tekniskt Magasin från 1987 där han snackar deklaration och skatt.

Han kommer in vid 35:00. Ett härligt tidsdokument :grinning:

3 gillningar

Det är just det här jag menar med bingolottosoffan, man visar upp de fåtal som vunnit medan resten vet ingen vem det är.

Påminner om boken “missing billionaires” som menar att det finns oväntat få ärvda miljardärer i USA. Författarna ger en övertygande förklaring i att framgångsrika entreprenörer i princip blir offer för sin egen framgång och diversifierar inte tillräckligt, utan stannar där de tjänade sina pengar.

2 gillningar

Efter Akelius senaste fiasko med det ev. köpet av friskolor. Så framstår han för mig som en väldigt ointelligent person.

Nästan så man tror att han har haft en baktanke med allt, för så dum kan man inte vara…

Eller så börjar gubben bli gammal och svamlar för ofta.

Jag tror att han har ett genuint intresse för skolfrågor. Däremot tror jag inte det där tillvägagångssättet är så framgångsrikt. Han hade behövt köpt ut bolaget från börsen och ombildat till en stiftelse. Men kanske tanken mest var att väcka debatt? Hans vision var att göra friskolor avgiftsbelagda utan skattesubvention.

1 gillning

Jo jag har inget emot hans plan för friskolan, men att gå ut och snackar sådär innan ens affären är klar och förstöra en miljardaffär. Framstår för mig väldigt klumpigt, oprofessionellt och ointelligent.

Om nu han ens var seriös och hade någon annan baktanke som vi inte känner till.

Han kanske ångrade sig men ville inte eller kunde inte hoppa av utan ekonomisk skada? Då pratade han offentligt om vad han ville göra och såg till att säljarna drog sig ur istället.

Ren spekulation från min sida :slight_smile:

1 gillning

Jag investerade för ett år sedan i en fond med följande beskrivning:
“en fossilfri aktiefond med målsättning att uppnå långsiktig meravkastning genom att investera i en begränsad del av den globala aktiemarknaden. Fonden investerar i hållbara företag som bidrar med lösningar på världens hållbarhetsutmaningar och investerar i huvudsak inom solenergi, vindkraft, väte, geotermisk energi, vattenkraft och den infrastruktur som behövs för att använda och distribuera förnybar energi. Fonden kan också investeras i företag som bidrar till minskad energiförbrukning. Fonden investerar i företag med olika typer av tekniker, tjänster och lösningar och i olika delar av värdekedjor. Dessa företag kännetecknas av höga förväntningar på framtida resultat och hög risk för prisförändringar och fonden kommer därför att ha en högre risk än breda globala aktiefonder”.

Jag tycker ärligt talat att min investering i början av 2023 var mycket “intelligentare” än Akelius investering 1994. Min investering har varit ren skit (- 40 %), hur det gick för Akelius vet vi ju.

Spännande inlägg, tack.

Sedan menade nog inlägget ovan att Akelius tagit rätt beslut väldigt många ggr och att utfallet inte beror på slumpen.

Det är ju just detta som är så lurigt med statistiken. Det spelar verkligen ingen roll ur statistisk synvinkel när man mäter om resultatet beror på tur eller skicklighet.

Om man mäter över en viss fix tidsperiod. Då om han väldigt många gånger tagit rätt beslut är det samma statistiskt som att ta ett enda rätt beslut (när man mäter statistisk signifikans för tur/skicklighet). Det som spelar roll är tiden, inte antalet beslut.

Sen håller jag med om att han säkert är oerhört skicklig. Men jag tror det finns en stor grupp som är precis lika skickliga som aldrig kom ens nära hans rikedom. Bara p.g.a. skillnaden i deras mängd tur.

Det pratas väldigt mycket om tur i forumet. Jag blir då nyfiken på vad är tur?

“Tur är den skickliges belöning” är ett välkänt ordspråk. Dock finns alltjämt invändningar mot detta ordspråk inom den filosofiska debatten med avseende på att det även är tur att vara skicklig. Det kan vara tur att ha förmågan, tiden eller resurser att skaffa sig den erforderliga skickligheten. Enligt detta, något mer utvecklade resonemang kan inte tursamhetens existens ifrågasättas med något som skicklighet. Däremot kan detta resonemang, i sin tur, egentligen inte mynna ut i något annat än att världen är determinerad och att allt som då sker är ödesförutbestämt på ett eller annat vis och detta kan vara svårt att ta till sig och dessutom, kanske omöjligt att bevisa. Således är det av ren svårförklarbarhet, ifråga om turens/turbarhetens existens med allt vad dessa begrepp innebär, vanligt och bekvämt att säga att skicklighet står över tur.

Nu finns det säkert fler och bättre källor till ämnet tur än Wikipedia. Jag upplever dock användningen av begreppet som lite missunsamt och som enkel förklaring till varför vissa lyckas bättre än andra.

Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.

Sa Stenmark. Som Wikipedia säger, kan det vara tur att ha tid och förmåga att träna sig och bli skicklig.

Rent statistiskt har du säkert rätt, att antalet beslut inte påverkar utfallet. Men antalet affärer kan öka skickligheten i att göra affärer. Jag har ingen aning om Akelius gjort många eller få affärer relativt sin långa karriär dock. Så turen kanske var att han hade förutsättningarna i början. Kanske även i omständigheter och omvärldshändelser som skapat möjligheter. Men för att kunna ta till vara på en möjlighet behöver man vara beredd också.

Det finns ett helt avsnitt om tur vs skicklighet från Jan. Det går även rent matematiskt att skilja på dessa.

Specifikt inom finansbranschen har det forskats på detta med vem som är skicklig eller har tur. Jan tjatar ofta om en del studier som en professor vid namn Barras gjort. Tror t.o.m. det finns ett helt avsnitt som bara är en intervju med honom. Slutssatsen är typ, professionella förvaltare slåt index med skill. Men de slår index (riskjusterat) med skill med mindre marginal än avgiften de tar ut så fondspararen går i genomsnitt back ändå på aktiva fonder.

Annars från en av mina favorityoutubers, Veritasium. Sevärt om tur/skicklighet och dess påverkan på så mycket i livet. Speciellt när man ser i hur mycket kan hänföras till tur, respektive skicklighet:

4 gillningar

Den här bilden är ju ett närmast ökänt meme nuförtiden men om någon nu skulle ha missat det är den en illustration av s.k. survivorship bias. Den grundar sig på statistikern Abraham Walds arbete från andra världskriget. Man var intresserad av att studera vilka ställen på ett stridsflygplan som var mest utsatta för skador, och det gjorde man genom att räkna var det fanns flest kulhål i flygplan som utsatts för beskjutning. Man tänkte först att man skulle förstärka eller bepansra de områden som hade flest kulhål, eftersom de uppenbarligen var utsatta för flest träffar, men Wald påpekade då att detta var helt feltänkt: man skulle istället fokusera på de ställen som inte hade några kulhål alls. Att man hade områden som helt saknade kulhål berodde på att man bara kunde räkna kulhål på de flygplan som kunnat återvända hem någorlunda hela. De flygplan som träffats i något av de områden som helt saknade kulhål fick sådana allvarliga skador att de inte kunde ta sig hem, och deras data försvann därmed ur statistiken. Det man egentligen fick fram genom att titta på kulhål i överlevande flygplan var de ställen där en träff inte orsakade någon allvarlig skada.

Överfört på det ekonomiska området: man hör väldigt, väldigt mycket om de som lyckas, och deras framgångar studeras ingående, men de som misslyckas hör man knappt något alls om. Faktum är att inte ens de som lyckas hyfsat hör man särskilt mycket om; ingen bryr sig om nån sketen dollarmiljonär när man istället kan läsa om Warren Buffet och Roger Akelius.

9 gillningar