Du måste använda alternativkostnaden för att kunna beräkna detta korrekt.
Att räkna korrekt innebär att ha med alternativkostnaden.
1 gillning
Förklara gärna med ett exempel hur det skulle se ut, för det vi i dagligt tal kallar alternativkostnad verkar vara något annat än det du menar. Varför behöver man veta alternativkostnaden för att bedöma om man har råd att försörja ett barn till?
2 gillningar
Hur beräknar du om du har råd att försörja ett barn till utan alternativkostnad?
Nominellt? Då kommer du underskatta vad du har råd med eftersom många kostnader med barnet är i framtiden. Så din avkastning med din kalkylränta till den utgiften sker ger dig möjligheten att ha råd med mer nominellt.
För att kunna värdera kostnader äver tid måste du bestämma en kalkylränta. Från den beräknar du alternativkostnader med olika alternativ (barn vs inte barn). Då kan du se om du har råd med det eller inte.
1 gillning
Jag förstår första delen men inte andra. Varför behöver man veta vad det kostar att inte skaffa barnet för att kunna bedöma om man har råd? Fungerar det som ett referensvärde?
Tänker också att det överlag är svårt att uppskatta utgifterna runt ett barn annat än de närmsta åren (ev behov av större bostad/bil osv).
Du behöver ju veta hur mycket pengar du har vi olika tillfällen i framtiden. Vill du ha ett barn till vet att det kostar olika mängder pengar vid olika punkter i framtiden.
Så för att få fram försörjningen behöver du beräkna vad du ska göra (och inte göra) nu för att ha den finansiseringen när kostnaden kommer.
Så t.ex. kan du komma fram till att alternativkostnaden för att byta upp bilen nu gör att du inte har råd att försörja barnet.
Eller att alternativkostnaden för den där sommarstugan du vill ha gör barnet inte ekonomiskt möjligt.
2 gillningar
Att ha en obelånad villa de senaste 10 åren för 10 miljoner har ju en alternativkostnad på många miljoner kronor.
Person 1 har 50% belåning och 50% ligger i en global indexfond, alltså 5 miljoner, som på lite över 10 år gått upp runt 400%, alltså har de totalt 5 miljoner i villan (plus värdeökning) efter 10 år och 25 miljoner i sin globala indexfond.
Person 2 har 0% belåning och har värdet på huset.
Person 3 har 85% belåning och har 1,5 miljoner bundet i villan men har då efter 10 år över 40 miljoner i globala indexfonder vid ökning på 400%.
Alternativkostnaden för att inte ha 85% belåning har alltså senaste 10 åren varit runt 40 miljoner på en 10-miljonersvilla.
5 gillningar
Tack, då förstår jag!
1 gillning
I de flesta större företag skiljer man på ”Capital expenditure” (investeringar som skrivs av) och ”expenses” (löpande kostnader).
En investering i en fastighet, maskin eller liknande görs efter ev moget avvägande med en investeringskalkyl där diskonterade nuvärden, internränta eller andra metoder används för att bedöma om just denna investering förtjänar att få bolagets medel allokerat till sig. Här är alternativkostnaden central.
En löpande kostnad som t ex personal, el/va etc är något helt annat. Det är ”cost of doing business” på ett helt annat vis.
För privatlivet kan man tillämpa samma filosofi och enkelt nöja sig med att tänka på alternativkostnad i de fall man faktiskt gör en större investering. Inte när man väljer mellan två märken på corn flakes på ICA.
14 gillningar
Oj, många inlägg i tråden under tiden jag tog en promenad till en alternativkostnad av ca 600 kr (kunde jobba över istället).
Men om man nu väljer att räkna med alternativkostnaden när man köper en bli kontant jämfört med att leasa, varför räknas den då bara på 3 år (tex)? Det är ju inte så att man får tillbaka alla pengarna efter 3 år och kan sätta in dom på ett bankkonto igen och få ränta. Värdeminskningen är ju borta för alltid. Då borde väl alternativkostnaden bli oändlig?
1 gillning
Att man inte bör gå omkring och tänka på alternativkostnaden i alla lägen.
4 gillningar
Nej, jag köpte bilen för i mitt fall 820 tkr för tre år sedan och fick 420. En rimlig alternativkostnad är ju de ca 3% per år jag kunde fått på dessa pengar, grovt räknat 12.000 kr per år. Dvs man behöver ju ta ett rimligt alternativ på samma tidshorisont.
1 gillning
Jag tycker lite tvärtom. Man kan tänka på alternativkostnader (kanske inte hela tiden) men att räkna på dom känns oerhört godtyckligt.
Kan du ge ett rimligt exempel på när man ska tänka på kostnad men inte alternativkostnad?
Vi menar ganska lika egentligen. vissa saker kan väljas bort och då finns en alternativkostnad. Andra kan det inte och då är den inte relevant.
Ja, då kommer man ju in på personliga preferenser. Jag noterar att jag mer och mer prioriterar alternativkostnad i energi - ”besvärskontot” - än pengarna. Även om jag så klart har med pengarna som en faktor också.
Men jag tänker i princip - enligt @anon89834999:s resonemang - bara på det i mitt liv kring:
- boende
- bil
- aktieexponeringsnivå
- (Barn men vi är nöjda med två så det är lite en icke-fråga)
Resten är ju lite kostnaden för att ratta sitt liv.
1 gillning
Nej, jag tycker inte det. Om man valde att räkna med alternativkostnad måste man göra det fullt ut, inte bara under 3 år. Pengarna är borta och alltså poteniell avkastning också. För alltid.
1 gillning
100% medhåll.
”Onödigare” saker kan man räkna på.
”Livsberikande” bör man inte räkna på (även om man såklart kan).
1 gillning
Ert barnexempel. Har man råd med barn idag och har en hyfsad överblick tjugo år framåt i livet behövs ingen excelkalkyl.
F ö gillar jag din fyrkantighet ganska ofta men ibland tycker jag du problematiserar saker mer än nödvändigt. Nästan som att det är för sakens skull.
Men det betyder ju inte att man tar hänsyn till kostnaden men inte alternativkostnaden.
Har du nåt exempel på när man tar hänsyn till kostnaden men inte alternativkostnaden?
Fast här är just grejen, för att ta hänsyn till kostnaden måste man ta hänsyn till alternativkostnaden.
Men ibland så skiter man i kostnaden och alternativkostnaden. För de är inte relevanta.
TIL att grubblande på alternativkostnad blir en kostnad i sig.
6 gillningar