Hela resonemanget bygger på att personen är relativt kapitalsvag.
De flesta är kapitalsvaga i förhållande till ett bolån ![]()
Det är alltid nice att få sina lån nollade helt gratis.
Men oavsett hur mycket kapital man har är det en uppskattad alternativkostnad att amortera.
Huruvida man ”behöver” bry sig om den när man nått sina mål kan väl diskuteras när man vunnit spelet som Jan brukar säga.
Kan inte annat än instämma.
Men det är svårt att känna sig helt övertygad, därför denna diskussion är intressant men svårlöst för mig haha.
I korthet
Det är ofta bättre att ha pengar, än att inte ha pengar.
Ja, visst är den kul! Jag älskar sådana här problem där tradeoffen inte är helt självklar, och där det verkligen går att se annorlunda på något.
Haha, typ så ![]()
Det är en risk att vara kapitalsvag oavsett om man har bolån eller inte. Så det här med att det är en sådan stor risk att inte kunna pröjsa sitt bolån varje given sekund skriver jag inte heller under på.
Man har ju förhoppningsvis humankapital, och det är fullt rimligt att inte vara belånad mer än 85-100% på sin bostad ![]()
Det handlar om nettoförmögenhet och mindre om lån i min bok.
Utan likvider suger det ju ordentligt även om du är utan lån.
Många har ju blivit miljonärer just på grund av att dom tagit lån för att köpa en bostad.
Även med ett lån på +3miljoner för exempelvis en villa betalar man ju betydligt mindre än en hyresrätt……
I alla fall på min ort, där en hyresrätt på 70-100m2 landar på ca 9000-15000:-/månad.
Mest intressanta tråden på länge! Kul.
Bara en tanke…
Låner man upp ett visst belopp, låt os kalla detta belopp för 100%, som exempel räkna med 4% ränta på lånet över tiden
Delar man upp detta på 50% sparkonto med kanske en sparstege med olika bindningstider (för att få upp räntan), låt oss säga 3,5 % över tid
Och 50% placeras i högre risk till ex aktiefonder
Och som exempel:
Då kan dom 50% på sparkontot räcka till avbetalning av räntan på bolånet i minsst 15 år. Jag har inte räknat med någon amortering under tiden här.
Samtidigt skulle kanske dom resterande 50% kunde ha växt till över 100 % (ränta på ränta kalkylator ger utveckling till slutvärde på 104% vid årlig utveckling om 5% , vilket är mycket lågt satt historiskt specielt om vi jämför med en ränta på lånet)
Precis! Man har möjlighet att välja risken precis som man vill. Men det går också att få lägre risk än att amortera, om man sätter det på sparkonto!
Om du behöver sälja bostaden så är det oftast för att du behöver flytta till annan ort eller på grund av tillökning/separation. Det kan sammanfalla med en sättning på börsen för dina övriga investeringar, vilket innebär att du behöver sälja på botten för att köpa in dig igen på bostadsmarknaden. Fördelen med att ha en större kontantinsats/amortering nära 50% är att du inte behöver sälja av andra värdepapper vid flytt utan du är redan “tillgångshedgad”.
Och om du jämför amortering till 50% med att ha 50% av lånade beloppet på sparkonto (som är det tryggaste scenariot i denna tråden). Hur blir det då?
Vet inte om jag håller med om att i alla lägen man får lägre risk på sparkontot, men en annan typ av risk skulle jag kalla det för…
Men visst kommer ju fördelar som mer likviditet osv.
Blir ju altid lite dyrere att betala ränta på lån jämfört med ränta man får betalt på sparkonto (men bara marginelt).
Både amortering och sparkonto är låg risk i min bok.
Vad ser du för specifikt scenario där sparkonto är mer riskfyllt än att ha det låst i amortering? Kan du ge ett exempel?
Det är mer eller mindre samma, men du tvingas amortera och förlorar lite i ränta men har större handlingsfrihet
Det är samma ända tills du behöver pengarna — då är risken mycket högre att du inte får låna av banken, jämfört med att ta det från ett sparkonto.
För denna extra trygghet betalar du en liten avgift, räntediffen.
Jag förstår principen men inte riktigt problemet det ska lösa.
Är det inte precis detta folk gör? Amorterar enligt lagkrav och spar/investerar det som blir över efter konsumtion. Svenska hushåll är ju bland de mest belånade i EU tänker jag.
Sen är kanske praktiska problemet att det är lättare att blåsa pengar som inte måste in till banken varje månad än att sätta dem på sparkonto/investera. Typ säger man nej till skidresan när pengarna finns tillgängliga? Om de ska till banken har man inte mycket val. Jag ser välbetalda kompisar som gör detta titt som tätt.
Då blir det kanske inte de pengarna som skulle behövas för att lösa lånet om det skulle behövas pga sjukdom, olycka eller arbetslöshet.
Såklart har man hård disciplin så kan man absolut göra som du säger. Men då måste man vara rätt säker på att kunna hålla principen även när tiderna blir tuffare.
Tänk också på att det finns folk som jag som är tillnyktrade låntagare. Att säga belåna mer är lite som att hälla upp en grogg framför en nykter alkoholist ![]()
Skillnaden är att din belåningsgrad fungerar som hävstång mot ditt boende - 80% belåning är samma sak som 5x lång
Säger inte emot din grundtes och att du har en päeng…
Men det emotionella och känslan av risk kan upplevas lite olika beroende av ålder, livssituation mv.
Det har fördelar att ha pengarna likvida absolut för vissa är det så.
Det kan kosta lite bara om man bara vil ha sparkonto.
Man kan vända och vrida på vad är risk