Inte nödvändigtvis väl?
Man har åtminstone högre sannolikhet att kunna betala sina levnadsomkostnader. Skulle jag säga.
Du har mer valmöjligheter att hantera situationer med pengarna på sparkonto. Inklusive att betala tillbaka lånet med extraamortering, om du vill.
Du kan till och med använda dessa pengar för att betala räntorna om det behövs, om du kortsiktigt hamnar i trubbel. Har du amorterat bort pengarna har du inte den möjligheten.
9 gillningar
Jag är helt för resonemanget och agerar därefter - hela vår världsekonomi går ut på att låna så mycket pengar man kan.
Men har svårt att se var det skille vara en lägre ekonomisk risk att spara pengar som skulle amorteras istället för att amortera, som har en garanterad risksänkning.
Jag förstår det gärna så jag kan övertala min sambo att äntligen hålla med 
2 gillningar
Men, om jag INTE använder de öronmärkta pengarna till amortering, då har jag väl höjt risken?
Allt jag hör är betala nu, eller på faktura.
Tänk dig istället en skuldfri pensionär som klarar sig utmärkt på sin pension eftersom hen varken behöver amortera eller har några räntekostnader. Även om fastighetspriserna rasar så behöver hen inte oroa sig för att banken ska kräva att hen amortera mer och stigande räntor oroar inte heller.
Visst kan man väl ha lite lån kvar på sin bostad som pensionär om man önskar. 65 plussare tänker inte som de yngre generationerna och så har det alltid varit. Man vill ha rutiner och är mindre benägen att ta risker. Den som har en skaplig livsvarig pension kan när som helst låna pengar på en skuldfri bostad. Faktum är att en livsvarig pension slår högre hos banken än motsvarande inkomst från förvärvsarbete.
3 gillningar
Försök sätta upp lite olika scenarion där du ser att ha amorterat sänker risken kontra att ha pengarna tillgängliga på sparkonto? Vad ser du för scenarion där amorterat är lägre risk?
Alltså, den stora, riktiga nackdelen med att behålla pengarna likvida är ju räntekostnaden, och det gör att man får högre utgifter varje månad. Det hela vilar på att man går plus och klarar sina utgifter, och att valet står mellan spara ELLER amortera. Om detta stämmer, var blir risken större med sparkonto?
Sedan, någonstans när man sparat ihop tillräckligt stor buffer, då höjer man risken (med flit) och börjar investera i tillgångar med högre risk (aktiefonder). Men man har valet själv för risknivån där. Man kan välja att ha 60% av lånevärdet på sparkonto och börja sätta i aktier de sista 40%, och då börja få positivt tillskott till kassaflödet pga lånet. Risken går att justera som man vill.
1 gillning
Tack för otroligt bra formuleringar i trådstart! Jag fick en insikt av detta som jag aldrig haft förut. Tack till alla i tråden, även ni som argumenterar emot. Otroligt värdefullt.
17 gillningar
Tänk dig att han i stället använder de sparade pengarna (som han inte amorterade bort) att betala ränteutgifterna, och han har tillräckligt med sparat för att klara räntorna så tills han dör. Högre trygghet, mindre risk, till en viss försäkringskostnad (räntediffen).
2 gillningar
Avi? Det där kan skötas helt automatiskt. Jag ser bara till att det finns pengar på ett konto sen dras allt sånt där automatiskt utan att jag är involverad på något sätt.
Man får fortfarande ränta på ett stensäkert sparkonto med insättningsgaranti. Mindre än på bolånet förvisso. Men ”bara” cirka 0,5% räntediff idag.
Allra helst kanske man sätter upp en allvädersportfölj med pengarna man inte amorterar med. Dvs med aktier, långräntor och kanske råvaror vid sidan av sparkontot.
Men @axr vill påvisa hur lite det ”kostar” att åtminstone behålla pengarna på ett sparkonto här. Då det ger fler möjligheter och mindre ”risk” i termer av handlingskraft och likviditet.
2 gillningar
Alltså till slut är bettet att du får mer vinst på börsen eller sparkonto än att amortera, och börsen bär en högre risk pga risk för förlust av kapital som var öronmärkt amortering.
Ergo, amortera är att betala nu, lägga amorteringen på ett sparkonto är att betala på faktura. Ingen egentlig riskökning däremellan, men du kan tjäna på det eftersom ditt bolån nu agerar hävstång i investeringar.
Nej, jag ser det som en försäkringskostnad.
Denna kostnad kan man justera ner, om man vill ha mindre trygghet. Eller behålla (sparkontoräntediff) om man vill ha max trygghet.
2 gillningar
Så är det nog.
Men det medför risker.
- amortera: du har betalat av på lånet
- sparkonto: du kan betala av på lånet
- investera: du kanske kan betala av på lånet
12 gillningar
Provprat:
- Allvädersportfölj (lika delar aktier/långräntor/sparkonto/guld): Du har extremt hög möjlighet att betala av lånet vid varje givet tillfälle, och att överprestera boräntan över tid. Men ingen absolut garanti.
Säg gärna emot med argument 
3 gillningar
Helt sant, och mitt resonemang går ut på att om du inte betalat tillbaka, så har du valet att även göra andra viktiga saker med dessa pengar. En valmöjligjet som försvinner om du amorterar. Du kan då inte hantera saker som kräver pengar plötsligt, som t ex en olycka, oväntade utgifter, bli av med jobbet osv.
Det hela är relaterat till en av mina favoritregler: ”Ta beslut så sent som möjligt, men inte senare.”
Ju senare du commitar till ett beslut, desto mer vet du om situationen. Om du amorterade för ett år sedan så vet du inte att du blev av med jobbet idag. Eller blev påkörd av en bil och fick kroniska skador. Eller föräldern i Storbritannien fick en stroke och du behöver hjälpa syskonen med kostnaden för äldreboendet. (Alla riktiga exempel från min närhet.)
1 gillning
Du försöker alltså förutspå räntorna 10+ år in i framtiden och samtidigt förutspå hur länge du lever? Låter rätt kämpigt.
Däremot håller jag med att amortera bort hela lånet är dels att sänka sin risk onödigt mycket, men också för att pengar har ett rätt stort avtagande värde med åldern - åtminstone sålänge man inte tvingas flytta. När man är 90+ ger varje spenderad krona (gissningsvis) sämre avkastning för livskvalitén än när man är 60-70, så att ha en massa pengar uppbundna i huset är tveksamt. Finns en stor poäng att flörta med “die with zero” som jag ser det.
Sparräntorna följer alltid boräntor hyggligt om man väljer nischbank. Det förändras inte över tid.
Det är svårt när jag håller med.
Men jag anser det omöjligt att bekräfta påståendet att det inte höjer din risk, med tanke på att det är en investering - oavsett hur säker man anser den vara. Det är en investering, och investeringar bär alltid risker - till skillnad från sparande.
Du säger det själv, det är en höjd risk.
Vi pratar om räntediffen, som är mer konstant/inte ändrar sig lika mycket. Dvs skillnaden mot vad du får i ränta när du sätter dem på sparkonto, jämfört med vad det kostar i ränta för lånet.
Räntediffen är i nuläget ca en halv procent, enligt screenshots @Skogstomten postade ovan.