Prognoser är ju prognoser. Det enda vi vet är ju historik och där sticker vi inte direkt ut positivt annat än på offentliga skulder.
Det är nog inte så du menar, men det gör mig lite illamående att vi skulle anses gynnas av vår extrema räntekänslighet
Känslighet betyder ju just det. Man åker snabbt ner men lika snabbt upp igen när det svänger.
Precis, det är som att säga att en bil med slapp styrning skulle vara bättre än en med skarp.
Jag kan inte se någon nackdel i att ekonomin svarar väl Riksbanken politik. Men det är såklart viktigt att den som styr förstår att det krävs mindre justeringar än i andra ekonomier för att uppnå samma effekt
Bankerna är sugna och redo att ånyo svämma över Sverige med billiga lån:
du missförstår. svenska hushåll är överbelånade och därför extra räntekänsliga, vilket gör att styrräntan inte kan användas fullt ut av RB för att ratta konjunkturen, för då går hushållen i konkurs. detta är 100% negativt.
Bryter man ner det på individnivå så har jag helst en tillräckligt stark balansräkning för att kunna styra mina egna val istället för att låta mig styras av morötter och piskor från politiken eller Riksbanken. På befårkningsnivå är det möjligen en diffusare fråga.
Är svensken verkligen så överbrlånad när endast 14% av hushållen har lån på 2 miljoner eller mer?
De som har +5 miljoner är en försvinnande liten andel och man kan ju anta att merparten av drm har väldigt hög lön. De som har hög lön har ofta sparat kapital och kan när som helst välja att betala av på lånet om det behövs.
Det beror helt på hur man ser på begreppet ”överbelånad”. Hur mycket av disponibel inkomst som läggs på hyra/boende är tyvärr inverterat, de som tjänar minst tvingas lägga störst del på boende. Folk kommer inte gå (har inte gått) i konkurs eller sluta betala sina räkningar men sluta spendera på annan konsumtion för att tvingas ge bankerna sina pengar. Då tvingas dock företagen dra ner på folk…och för att det inte ska gå helt åt skogen tvingas Riksbanken gå in och starta om festen igen.
Håller inte med alls i det resonemanget. Om lejonsparten av svenskarna hade haft bundna räntor, låg belåning samt stort sparade i utländska tillgångar (USD) så hade räntejusteringar inte haft någon stor påverkan på konsumtionen. Tvärt om hade det varit ett trögt system. Enda positiva är att man men räntan kunnat stabilisera SEK utan att helt ta död på ekonomin. Visst hade ny utlåning påverkats och det är ju en broms på lite sikt men också negativt för produktiva investeringar.
Soft! Då kan ju Svensson skuldsätta sig ännu mer till nästa gång räntan stiger en aning! 
Att låna 2.000.000 kr kostar 3500 kr i månaden efter jämkning. 14% har den kostnaden eller högre. 60% av alla hushåll har inga lån. De flesta hushåll får väl ut 40-50.000 i månaden. Känns inte som ett problem.
Nej exakt, för de allra flesta är det inte ett problem. Problemet blir på aggregerad nivå när alla drar ner på konsumtionen samtidigt, men det är ju också själva syftet med räntehöjningarna.
Så skönt, då är ju “hög” ränta ett ickeproblem, inte heller mer historiskt normal boräntan på 5-7% ska ju då heller orsaka några större problem om vi är så lågt belånade.
Då är det ökade kostnadsläget på allt annat ett betydligt större problem, speciellt i kombo med normal bolåneränta
Så är det nog och sen får man nog räkna in det konsumptionsmönster som vi har nu jmf med för 20-30 år sen. Bara hämtmat och restauranger lägger folk en förmögenhet på för att inte tala om resor. Så var det inte förr.
Om alla går tillbaka till konsumptionen förr så räcker pengarna gott.
Kom ihåg att
Den 31 december 2023 fanns det 4 932 000 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 48 200 hushåll eller knappt en procent jämfört med året innan. Hushållens vanligaste boendeform var småhus med äganderätt, 39 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 29 procent, och flerbostadshus med bostadsrätt, 21 procent.
Källa: Hushållens boende 2023
och medianhyrorna ligger på
SCBs statistik visar också att medianhyran för en trerumslägenhet är 6 324 kronor per månad, det vill säga 978 kronor per kvadratmeter. En tvårumslägenhet har en hyra på 5 141 kronor, vilket motsvarar 1 042 kronor per kvadratmeter. En lägenhet på ett rum kostar 3 665 kronor per månad, 1 144 kronor per kvadratmeter. Lägenheter med fyra eller fler rum har en medianhyra på 7 794 kronor, det vill säga 933 kronor per kvadratmeter.
Källa: https://www.sverigesallmannytta.se/
Även om hyresrättsinnehavare inte har lån som med rörlig bindningstid påverkas direkt av en förändring av styrräntan, så har stigande hyror haft en liknande effekt.
Jag orkar inte gräva fram ststistik för påståendet om medianinkomster för hushållen.
Ja, man klarar alldeles utmärkt en familj på 5 i egen villa trots ränteläget på totalt sett en normal tjänstemannalön.
Men då kräver det som du påpekar - en levnadsstandard a’la 1975.
Ingen lyx, inga netflixbonnemang, basic hemlagad mat, inga resor, inga Teslor och en rejäl verktygslåda och förmåga att fixa allt själv. Men mindre tid på jobbet kan stå högre i kurs än allt det där andra. 15 år nu and counting
Det där var ju en tämligen kass källa. DN hänvisar till ”analysen” av LF fastighetsförmedling som knappt kunde skriva korrekta meningar när de skulle parafrasera statistiken som hämtats från
du är helt snurrig. eftersom svenska hushåll är överbelånade får även små höjningar av räntan en effekt på konsumtionen = hög räntekänslighet.
Apropå diskussionen vi har haft angående Finland som modell för hyresmarknaden. Ett argument som framförs mot marknadshyror är att det bidrar till att bostadsbidragen ökar och skattebetalarna får stå för notan.