Är du rik eller känner du dig rik? Eller både ock kanske?

Visst är det en skön känsla?!

Absolut!

Jag känner mig oändligt rik, på väldigt många plan i livet.
Jag har pengar, tid, energi, nära vänner, sammanhang, ‘hobbys’ så det räcker om blir över på många vis. Har människor jag kan luta mig mot, som jag kan be om hjälp och råd vid behov. Vet att jag ÄR en sådan människa för många andra dessutom. Har varit egenföretagare sen oktober 2007 och har lyckats försörja mig på det sedan dess, och vet med mig att jag har förmågan att tjäna mer stålar om/när jag behöver det. Rik är verkligen, för mig, en inre känsla!

Som allra rikast kände jag mig för ett par månader sedan då jag läste om en övning kallad ‘the gift circle’ i en bok, om att kontakta sex vänner och be dem skriva ett brev till mig där de enkom får formulera sina tankar kring vad ‘mina gåvor är’, dvs, vad det är som de anser att jag bidrar med, vad jag excellerar inom, vad jag äger på, vilka gåvor just jag bidrar med helt enkelt bara genom att jag finns till.

Det stod vidare “om du inte har sex, kanske du har 3-4 personer du kan fråga? Om du inte har någon så får du helt enkelt skriva ett brev till dig själv.”

Blev lite nyfiken, så jag började skriva ner vem jag skulle kunna fråga om något sånt här… slutade när jag var uppe i arton personer och log för mig själv och kände mig ofantligt rik!

Själv då @JohanP - vad är det som gör att du känner dig rik?

Detta gör mig glad att läsa @Erik71:

Den KÄNSLAN alltså!

I mina ögon är du oerhört rik!

Mmm, det finns gott om tankespjärn att få av den gode Seth.

:pray:

Visst är det magiskt så stor skillnad det gör att medvetet reflektera över saker, det fyller på tacksamhetskontot!

Läser ditt inlägg och tycker det verkar vara övervikt på “rik” än “inte rik” - men det kanske är önsketänkande från min sida?

Spännande distinktion.
Fattar vad du/ni menar men undrar över om känslan inte trumfar “är:andet” ändå? Dvs - rik ÄR så mycket mer än pengar, och för mig är känslan av större värde än det monetära. Men jag kanske får luska upp den där andra tråden och se hur resonemanget gick där innan jag funderar vidare. :face_with_monocle:

OJ!
Vilket spännande vägval - det där tror jag aldrig jag hade lyckats förmå mig själv att besluta mig för. Just för att:

Hur lyckas du?

Jag har själv levt livet som ‘den mest negativa människa jag nånsin känt’ och jag är oändligt tacksam för att jag gjort slut med den delen av mig, som jag sannerligen inte lyckades begränsa på ngt vis. Den var allomslutande, och fanns med i allt jag gjorde. Så är mycket nyfiken på hur du lyckas hålla så-gott-som vattentäta skott här:

Om du vill dela?

Hm…
Jag skulle vilja skruva till det där.
Det handlar ju om mina tankar kring min relativa förmögenhet till min omgivning, tankarna ger ju känslan av fattigjon OM mina tankar är sådana att jag dömer min “mindre relativa förmögenhet” som sämre, men det är ju inte en Sanning att man MÅSTE tänka (och därmed känna) så.
Eller?

Och som ett brev på posten kommer @MalinF här med “bevis” på ovanstående:

Just det där med hur vi jämför oss själva med andra är så enormt fascinerande. Skrev så här i en annan tråd om det:

+1 på den!
Men så är jag en stor förespråkare för reflektion.

Hellre känna sig rik, punkt, skulle jag vilja påstå, oaktat hur mycket eller lite stålar jag har. Eller?

Yeah!

Tack alla som bidragit med tankar och reflektioner här!
:pray:

8 gillningar