Ja, men är inte det lite samma sak som tacksamhetsskuld? 
(jag kanske lägger in helt fel saker i ordet).
synonymer absolut men med olika klang. “Skuld” antyder att man inte har ett val man måste betala tillbaka. Gengäld har inte lika hård sådan konotation.
1 gillning
För min del är det ju tiden som gör det svårt att “gengälda”, och jag kan bli stressad av att försöka hitta luckor. Så om någonting är dyrare, men blir mer “görbart”- då gör jag ju hellre det.
Någon som har mycket tid, men däremot inga pengar kanske tycker att en picknick inte är så “fancy”. Medan jag kan uppskatta hemlagat och picknick mer än det jag stundtals har att erbjuda.
1 gillning
Det tror jag inte alls är vanligt, förutom mot ens barn då. Möjligen att det kommer utan uttalade krav eller förväntan på motprestation, men de flesta är nog funtade så att om man ger nån en “gåva” och sen beter de sig på ett sätt som man anser är “inkorrekt” så tänker man “och här gav jag dig xxx” även om man inte avser att göra det.
Jag känner många som varit väldigt generösa mot andra men som efter ett tag sagt att de tänker sluta vara det mot nån person för “de får ju aldrig nånting tillbaka”.
Ja om det är en vettig förklaring ja.
Men om vänskapen tar slut för att jag ville bjuda på en resa hade jag verkligen gett allt för att se till att det inte var orsaken till att vår vänskap skulle sluta.
Relaterbart även för mig, vi är ju inte mer än människor med allt vad det innebär.
Jag tycker nog också att det är lite mycket begärt att var och en ska ha en tydlig definition för alla ord i ens ordförråd, tex ”gåva”. Det ligger säkert i en hylla på raden ”G”, täckt i spindelväv som gör att det sitter ihop med en massa andra ord i närheten så som ”glädje”, ”motprestation” och ”skuld”, när man sedan tar fram det för användning dras de andra med eftersom ord inte väger så mycket och spindelväv är både klistrigt och starkt.
Minns ett tillfälle i ungdomens gröna dagar när min dåvarande berättade om hennes kompis som fått en systemkamera i julklapp av sin kille, när relationen sedan sprack något år senare ville han ha tillbaka kameran. Då klarnade min definition av ”gåva”.
1 gillning
Men varför måste anpassningen alltid ske åt ena hållet?
Om vi nu tar ett scenario där det kanske är mer “socialt acceptabelt” att ta emot en “gåva”, säg att man ska någonstans där den ena vännen har bil och den andra inte har det (för att den inte har råd), om nu den utan bil propsar på att det ska åkas buss istället för att åka med bilen, får det väl anses som något tjurskalligt av den utan bil?
4 gillningar
Lättast som rik är väl helt enkelt att leva efter vännernas ekonomi och ha kul, varför måst man tvinga in de i en livsstil de inte har råd med då är de lika bra och byta umgänge..
“Bjuda” är ju bara ett problem då man försöker tvinga in folk som lever fattigt i en livsstil de inte har råd med eller skylta med det så att de har dåligt samvete och man får spela captain america och bjuda de på något…….. är de inte lika bra att bara anpassa sig efter deras situation så de inte behöver känna sig värdelösa.
detta är ett sånt icke problem så det är otroligt, är man ödmjuk är detta inte ett problem.
Pengar är ett verktyg och inte en status symbol… Andra färdigheter som att tex kunna va ödmjuk är värt 100x mer än de verktyg man har på sin bank som lika gärna kan manipuleras bort av trumpeten imorgon.
EDIT: detta är alltså mer av en mental modell, tänker man såhär så undviker man problem, rätt ofta iallafall..
Jag förstår men om vi leker med tanken att det antingen är det då är ju personen antagligen någon du kanske inte vill ha som vän trots allt? eller att det inte är det då finns troligen en drös andra bakomliggande orsaker och det här var droppen, om personen ville dela med sig till dig av allt det där skulle de ha gjort det. Men visst en respektfull “kan vi prata om detta” är på sin plats. Men att “vägra acceptera” är crazy-land.
Hur långt tänker du att man ska gå i sin hänsyn till deras situation? Bör man bjuda på enklare mat och billigare vin så att de inte känner sig värdelösa? Min erfarenhet är att om man alltid behöver vara den som böjer sig och anpassar sig till andra så blir det rätt jobbigt. Jag tänker att enkla principer av den här typen bara löser en del av problemet, inte helheten.
3 gillningar
Tack för bra illustrationer och att ni satte ord på det jag försöker säga, men inte lyckades med.
3 gillningar
Alltså han är min bäste vän. Jag hade kunnat bjuda honom på en resa till Thailand så köper han en varm macka till mig på 7/11. Då hade vi varit kvitt. Han behöver inte känna att han behöver bjuda tillbaka lika stort (för helt ärligt det har han inte råd med. Och inget jag skulle förvänta mig heller.)
1 gillning
Fast om din bästa vän vann på lotteri. Hade du inte kunnat stå ut med att din bästa, äldsta vän kan bjuda dig på en resa då? 
1 gillning
Vilket roligt experiment det vore. Vi bara bestämmer “Nu är vi bästa vänner. Mot Thailand! 
”
3 gillningar
Det är ditt perspektiv men alla tänker och känner inte likadant, speciellt om man är i underläge och den som ska ta emot snarare än den som är i överläge och har möjlighet att ge.
Jag skulle generellt inte känna mig ok med en sådan situation.
Jag förstår vad du, Jan m.fl. säger och det stämmer säkert från ert håll men vissa personer (bl.a. jag) vill stå på egna ben och det är mycket viktigare än materiell standard.
Se även detta inlägg, jag gillar inte när X summa läggs på något för min skull men där jag inte känner att värdet jag får ut är motsvarande.
Detsamma åt andra hållet också egentligen.
Dvs. om en resa i mitt huvud bara är värd t.ex. 10 000kr och så kommer min kompis och säger “jag ska köpa en resa till dig för 40 000kr” så känns det som slöseri.
T.o.m. om jag hade råd att betala själv (vilket jag har) kanske jag inte skulle vilja göra den grejen om jag inte ser att jag får ett värde i paritet med prislappen.
1 gillning
Det jag mena med vad jag skrev var att man kan ha det som en mental modell, man behöver ju inte skylta med sin livsstil även fast man umgås med folk långt under sin ekonomiska nivå.. ok visst, de syns väl att man kör lite bättre bil eller nåt men ja menar.. man behöver ju inte planera aktiviteter osv som kostar en massa, mycket är gratis också å i de flesta fall nästan roligare 
Inte vet jag, saker är väl inte så enkelt sist och slutligen.. man får känna efter helt enkelt, jätte flummigt svar jag vet 
1 gillning
Kör. Bara kör! Livet är för kort för att vela 
1 gillning
Inte ett orimligt ställningstagande men det anmärkningsvärda just i @Maximus fall är väl att han blev utskälld och ghostad.
2 gillningar
Ja, det är tråkigt, men svårt för mig att säga hur rimligt eller orimligt agerandet är när man inte suttit som en fluga på väggen och hört samtalet samt att jag inte vet hur dynamiken sett ut förut.
Ibland kan skitsaker tyvärr bli stora saker.
1 gillning