Jag som skriver är ny i forumet och skulle vilja få ett råd av er innan jag tar ett möte med min bank om förlänga / lösa mitt bolån.
Hur ställer ni er till att lösa sitt bolån i sin helhet? Är det bra att göra det eller ni rekomenderar att ha fortsatt skuld till banken. Jag tömmer inte min likviditet men den havlveras. Jag har haft tur med en femårig ränta, bundet på 1,40% men nu ser såklart världen anorlunda ut och jag vet inte vad banken kommer att erbjuda mig.
Vad är bäst att göra. Följer man Dave Ramsy råd skall man ju inte ha någon skuld alls. Hur hade ni gjort och vad är bäst? Pressa banken har ju alltid varit historisk svårt. De har ju sina marginaler.
Skuldfri med 12 år till pension eller fortsatt låneslav till banken tills man säljer av sitt hus.
Andra sidan av Dave Ramseys råd att vara skuldfri är en väldigt hög aktieexponering. Många svenska pensionsprodukter minska redan aktieexponeringen när man närmar sig pension. Kan komma på onödigt låg risk om du både kör skuldfritt samtidigt som du växlar över portföljen från aktier till räntor.
Tack för ditt råd. Du får gärna hjälpa med ett tips om vilka billiga breda aktiefonder som jag skall sätta dem i. Mvh en snubbe som aldrig ägt en aktie i hela sitt liv.
Dessa har jag valt. Total avgift till höger. Avanza har jag valt som handelsplats. Men som sagt, bara mina egna val.
Avanza Global |0,09%|
Avanza USA |0,19%|
Spiltan Aktiefond Investmentbolag |0,22%|
Länsförsäkringar Global Index |0,23%|
PLUS Fastigheter Sverige Index|0,26%|
SEB Sverige Indexnära B utd |0,26%|
Avanza Auto 5 |0,39%|
Avanza Auto 6|0,42%|
PLUS Småbolag Sverige Index|0,42%|
Om svenska börsen går i snitt 7% plus varje år och du har under 2% i ränta så tjänar du mer pengar på att ha lånet kvar och betala ränta på det än att lösa det.
Men det är två skolor - Det psykologiska att inte ha lån och det realistiska att låta pengar från lön mm växa på börsen eller i globala indexfonder.
Jag amorterade rätt kraftigt på lånet i början för typ 20 år sen, för det inte kändes rätt att ha massa skulder, glad att jag kommit över det hindret idag
Jag har gjort samma resa, men ändrade för fem år sedan och har höjt belåningen vid två tillfällen med större utgifter så att jag har 3 ggr högre belåning än då. Under 50 % = amorteringsfritt. När man är + 60 och har delvis slutat jobba så är det också svårare att få lån vilket jag märkte nu även om jag fick låna mer.
Men jag har så mycket buffert att jag kan lösa lånen i morgon om så skulle krävas. Däremot är det väldigt skönt att inte vara tom på likviditet om några drastiska förändringar kommer.
Vi höjde just bolånet för att kunna plocka ut 600k och investera (det mesta) på ISK. Dock tar vi inte så mycket risk med investeringar då vi investerar mer i enlighet med en allvädersportfölj.
Relativ är alltså riskaptiten, det finns i min mening inga generella svar på dina frågor men alltid bra att bolla tankar och idéer
Jag hade personligen alltså inte löst bolånet (om man har god ekonomi i övrigt) men ser förstås inget fel i att göra det om det känns bra. Inflationen är på typ samma nivå som räntan minus ränteavdrag så bolån känns för attraktivt för att inte nyttja tycker jag. En kollega berättade nyligen att hon löst hela sitt bolån men nu samtidigt börjar ifrågasätta varför hon inte investerade pengarna istället…men det är förstås lätt att vara efterklok, särskilt gällande ekonomiska beslut.
33 år och förhoppningsvis bara 10-12år till möjlighet till semi-FIRE
Ska tilläggas att jag och min fru har hög sparkvot och inte ett särskilt skrämmande lån i förhållande till inkomst. Samtidigt är jag väldigt intresserad av privatekonomi och investeringar vilket troligen är en avgörande faktor i beslutet i vad man ska göra. Därtill har vi i princip likvida tillgångar så att vi skulle kunna släcka lånet. Hade vi levt månad för månad med dålig ekonomi hade min riskaptit givetivs varit väldigt annorlunda
Det finns inga rätt eller fel i detta. Hade precis samma fundering som dig för några åt sedan och fick höra både det ena och det andra men bestämde mig till slut att lösa in hela bolånet och slippa vara en slav till banken och är ingenting jag ångrat idag.
Den friheten jag känner kan inte bytas mot annat oavsett vad folk tycker eller säger.
Gör det som känns bäst för dig själv. Valet är ditt.
Mitt rationell jag säger att jag ska vara maxbelånad. Har dock nyligen amorterat till 50 % som en balanserad mełlanväg. Vi slipper amorteringskrav och får bästa möjliga ränta. De pengar som utgör lånet jobbar på börsen.
Vi hade målet att bli skuldfria i god tid före pension med förutsättning att vi hade en bra buffert att vila huvudet på parallellt. Vi gick i mål i god tid innan, och känslan är väääldigt go! Men det tänket passar så klart inte alla!
Kan förstå att det känns skönt o vara lånefri men ser egentligen inte meningen av två orsaker.
matematiskt. . jag har idag ganska lika i lån o ISK. . lånet har kostat mig ca 50.000:- på ett år men ISK har gett +150.000:- i avkastning
inlåsning av kapital. . ser min mor på 81år, hon har en obelånad lägenhet för 3,8M men ganska lite i sparpengar. . . blir arv istället för att Mor (o far när han levde) hade rest mer o unnat sig mer.
Hej
Har haft samma funderingar om bolån.
Har ca 30% kvar på lånet
Men visserligen många mer år kvar att jobba (27år) innan det är dags
Så länge jag jobbar kommer jag inte amortera mer.
Tycker att buffert och pengar på börsen/konto är mer värt för sinnesro än att va helt skuld fri
Sen beror de ju självklart på hur stort beloppet är
Tror du kommer få många olika svar på detta
Jag tror inte det är rätt att jämföra nominell låneränta med real börsavkastning. Man bör jämföra nominell med nominell eller real med real. Inflationen tar ner lånet, men straffar investeringen—så det tar ut sig.
Så 9-10% genomsnitt på börsen borde då vara fullt rimligt att jämföra med.
Tror nog att jag gör det om inte banken erbjuder en bra schysst ränta (läs riktigt bra)
