Amortera på bolånet eller investera pengarna? Vad är bäst 2023? 🤔 | #322

Många av oss har förmodligen i år funderat på bolåneräntan och om man ska amortera eller inte. I dagens avsnitt resonerar vi kring frågan både utifrån ett matematiskt, känslomässigt och livscykelperspektiv. Vi berör även frågan kring lån och dess vara eller icke-vara.

I boken ”Rikaste mannen i Babylon” använder man metaforen att vi som har förmånen att ha pengar, att vi är deras föräldrar som ska ta så väl hand om dem som möjligt. I en strikt matematisk värld handlar det om att låta pengarna gå till jobbet där de får högst “lön” och tjänar mest pengar. Men som vi konstaterat så många gånger tidigare är vi människor känslomässiga varelser som inte alltid vill ha det matematiska svaret.

Frågan “Ska jag investera eller amortera?” kommer egentligen ner till två helt korrekta men diametralt olika svar:

1. Ett matematiskt och nyttomaximerande svar (vad ger mest avkastning?)
2. Ett känslomässigt och välbefinnande-maximerande svar (vad känns bäst?)

Därmed kan båda uppmaningarna “amortera så mycket som möjligt” och “investera så mycket som möjligt” vara helt korrekta. Som tur är behöver vi inte välja mellan att amortera eller investera, utan vi kan göra både och. Vi kan både avsätta en summa till investeringar och en summa till amortering. På engelska kallas detta för “halfsie”, lite av varje.

Jag ser även denna artikel och avsnitt som starten på en diskussion snarare än “rätt svar”, så jag ser fram emot din input i kommentarerna i forumet.

Tack på förhand,
Jan och Caroline

PS. Läs som vanligt villkoren om risk. I investeringsscenariot finns inga garantier, man bär en risk och pengarnas värde kan både öka och minska. I värsta fall kan man förlora allt. Vi pratar fortfarande om att investera brett, globalt, regelbundet och billigt i en fondrobot som LYSA (annonslänk) eller globala aktieindexfonder. Läs mer här.

Sammanfattning

Nedanstående sammanfattning är gjord av vår AI-assistent.

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Ekonomiskt välmående

Målet för de flesta av oss bör vara ekonomiskt välmående. Jag tycker det går i linje med målet som de flesta av oss bör ha i vårt ekonomiska liv – att nå och bibehålla ett ekonomiskt välmående. Den bästa definitionen av det upplever jag att den amerikanska organisationen “Consumer Financial Protection Bureau” definierade 2015:

Det vill säga att det handlar om att ha en trygghet och valfrihet idag men även i framtiden. Jag tycker det appliceras i högsta grad även för den här frågan. Det är lätt att t.ex. fatta ett beslut som känns rätt idag (t.ex. amortera) och samtidigt försämra förutsättningarna för framtiden. Så jag anser att det är viktigt att mitt val idag inte suboptimerar imorgon eller vice versa. Att jag siktar på allt imorgon men glömmer bort dagen idag.

När bör man inte investera eller amortera?

Jag anser att man först bör amortera på bolånet och överväga investeringar när du:

• Har en buffert som hjälper dig sova gott om natten (1-6 månaders utgifter beroende på livssituation, humankapital och andra omständigheter).
• Inte har några andra dyrare lån som t.ex. billån, kreditkort eller konsumtionslån.
• Har tänkt igenom hur ditt beslut påverkar din långsiktiga ekonomiska plan så att du inte suboptimerar.

Det matematiskt korrekta svaret

Det vi lägger mest tid på i avsnittet är att resonera kring det matematiska perspektivet. Min upplevelse är att många missar att när räntorna ökar så ökar (generellt) även den förväntade avkastningen på aktier. Dvs. vi kan inte idag jämföra en ränta på 4,5% med en förväntad avkastning på aktier på 7% nominellt eftersom riskpremien också har förflyttats.

I avsnittet pratar vi om att de senaste 10 årens nominella avkastning har varit ca:

• Bankkonto: 0-2%
• Ränteindexfonder: 3-6%
• Aktieindexfonder: 7-9%

Medan nu upplever jag att konsensus idag (sep 2023) ligger runt:

• Bankkonto: 2-4%
• Ränteindexfonder: 4-8%
• Aktieindexfonder:
  • Stockholmsbörsen 10-12% nominellt (8-10% realt, ca 90% sannolikhet för 5% real avkastning i snitt per år de kommande 10 åren)
  • Amerikanska börsen: 5-7% nominellt (ca 20% sannolikhet för 5% real avkastning i snitt per år de kommande 10 åren)

Att den amerikanska börsen har en så pass lägre förväntad avkastning är kanske ett ämne för en kommande tråd. Men ovan visar att om vi ligger kvar på ca 4,5% bolåneränta – som i praktiken bara är ca 3% ränta till följd av ränteavdraget – så finns det fortfarande möjligheter att få en förväntad avkastning högre än bolåneräntan. Det vill säga att göra det som bankerna gör – ta pengarna på ett ställe som är billigare, placera dem på ett ställe där man får mer betalt – och behålla mellanskillnaden själv.

Exempel – har 4.000 kr/mån att amortera eller investera?

Med risk att jag har haft otur när jag tänkt, så har jag gjort en Google Sheets-fil där jag har försökt jämföra några olika alternativ. Du kan göra en kopia på filen och bygga vidare på den själv eller sätta in egna siffror.

Jag gör ett exempel på ett hushåll som:

• Har ett bolån på 2 000 000 kr
• Kan välja att investera eller amortera 4 000 kr/mån
• Har en bolåneränta på 4,5%
• Får en snittavkastning på 8% per år (konservativt antagande)

Då får vi en graf som ser ut så här:

De första 5 åren är det i princip ingen skillnad på att amortera eller investera. Vi har en klassisk ränta-på-ränta-effekt, inget händer i början men allt händer i slutet.

Den blå linjen (investera) korsar 0 tidigare än den röda linjen (amortera). Det betyder att när ränta-på-ränta har fått verka kan du få hjälp att amortera från den avkastning som pengarna tjänar. I det här fallet skiljer det ca 4 år. Dvs. att du har tillräckligt med pengar för att bli skuldfri 4 år tidigare än om du bara amorterat.

Om vi höjer snittavkastningen till 10%, vilket man skulle kunna argumentera för är rimligt, så kapar det ytterligare ca 4 år på skuldfriheten. Då pratar vi om skuldfri efter 19 år vid investering istället för efter 28 år.

Jag upplever absolut att det finns ett matematiskt case för att fortsätta investera. Men jag ser fram emot din kommentar om jag har missat något eller om du inte håller med. Som jag säger i början av avsnittet ser jag detta inlägg och avsnitt mer som en konversationsstart än som ett facit.

Det känslomässigt korrekta svaret

Det känslomässiga perspektivet berör allt det andra som inte är “show me the money”-relaterat. Där kommer vi in på frågor som:

• Hur viktigt och hur kommer det kännas att vara skuldfri?
• Hur förhåller jag mig till osäkerheten (läs: ekonomisk stress)?
• Hur förhåller jag mig till tiden?

En annan aspekt som jag upplever som den mest relevanta för mig är: Hur förhåller jag mig mentalt och känslomässigt till mina pengar?

Jag skulle t.ex. inte ta 25 000 kr från min portfölj för att åka på semester. Däremot att amortera med pengar från portföljen och sedan ha ett överskott varje månad till följd av amorteringen, de pengarna känns mycket enklare att använda till en resa eller annan konsumtion.

Det är en stor skillnad på att amortera och investera utifrån upplevelsen av tid och risk. Att amortera är tryggt och ger 100% säkert utfall. Att investera är att bära en risk där utfallet är osäkert. Det är också skillnad i upplevelsen av tid. Det är lätt att titta på grafer över 10-20 år rationellt, men 6 månader kan upplevas som en evighet.

Risken för ånger finns också. Även om investering visar sig rationellt, med bäst odds, så är det ingen garanti. Om det går emot en, kommer man då ångra sig?

Jag har säkert missat fler känslomässiga aspekter, men var och en av dessa kan “trumfa” det matematiska perspektivet. Vi har t.ex. överamorterat i förhållande till amorteringskravet av just känslomässiga anledningar.

Fyra frågor att fundera kring

Sammanfattningsvis kommer det ner till fyra frågor när man ska bestämma sig:

1. Vilket alternativ ger bäst avkastning på pengarna?
2. Vilken är risken och osäkerheten i mina antaganden och är jag ok med dessa?
3. Hur förhåller jag mig känslomässigt till alternativen?
4. Hur förhåller sig alternativen till min ekonomiska plan?

Överkurs: fler aspekter att ta hänsyn till

Nedan följer ytterligare några aspekter som jag upplever att man bör beakta:

• Likviditet på äldre dagar – det är svårt att ta lån efter 55 år. Det kan finnas poäng i att fundera på att låna upp lite pengar för att ha likviditet.
• Att vara i skuld är att vara som alla andra – det finns fördelar med att hålla sig till majoriteten i vissa frågor.
• Inflationen äter upp på lånet – om inkomstökningen är högre än inflation+ränta kan inflationen äta på lånet.
• Ha en neutral syn på lån – lån är ett verktyg, varken bra eller dåligt.
• Lån i livscykeln – när man är ung (<55 år) bör man ha lån och bära mer risk.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en transkribering som är gjord med hjälp av en AI-assistent vilket innebär att den kan innehålla fel och inte är helt korrekt.

Jan: Idag pratar vi om en klassisk fråga inom privatekonomi:

Ska man amortera på sitt bolån eller investera pengarna?

Om du söker på Google hittar du 318 miljoner svar på denna fråga. Vi tog upp detta ämne senast år 2019, avsnitt 102 tror jag. Men ränteläget har förändrats sedan dess, så det är dags att återvända till frågan. Redan nu kan vi avslöja att det finns två svar på den här frågan, ett matematiskt korrekt svar och ett känslomässigt svar. Men det bästa är att du inte nödvändigtvis behöver välja mellan dem. Du kan faktiskt göra båda.

Caroline: Kan du förklara det lite tydligare?

Jan: Precis, det handlar om att avgöra vad som är bäst för dig.

Caroline: Så om du har ett bolån och amorterar betyder det att du minskar skulden och sparar pengar på så sätt. Men om du istället investerar dina pengar någon annanstans, försöker du maximera din avkastning. Målet är att tjäna så mycket pengar som möjligt?

Jan: Inte alltid. Nu är det september 2023, och det verkar som om en stor del av Sveriges befolkning har rörliga bolån. Många har märkt att räntan har ökat ganska mycket nyligen. Vissa är väldigt medvetna om detta och har haft koll på situationen länge, medan andra plötsligt upptäcker att de har mindre pengar kvar i slutet av månaden utan att förstå varför. Räntan har i vissa fall fördubblats, från kanske 1,5 % till 3 % eller till och med från 2 % till 4 %.

Målet: ekonomiskt välmående

Caroline: Det handlar alltså om räntan på deras bolån.

Jan: Precis. Som alltid, när du lyssnar på oss, kom ihåg att lita på oss men dubbelkolla och anpassa råden till din egen situation. Det finns inte ett svar som passar alla. Vi kommer att gå igenom de matematiska och känslomässiga aspekterna, samt påminna dig om att historisk avkastning inte garanterar framtida resultat. Alla investeringar innebär risk och du kan förlora hela eller delar av ditt kapital.

Våra avsnitt ger ofta upphov till värdefulla diskussioner i vårt forum. Vi är bara två personer, men i forumet är vi många som delar sina perspektiv och erfarenheter. Ibland upptäcker jag saker som jag inte tänkt på, och det är en fantastisk plats för olika synpunkter. Så lyssna gärna på våra avsnitt, engagera dig i diskussionerna i forumet och utforska vad andra tänker i ämnet. Våra avsnitt är startpunkten för dessa diskussioner. Här är en länk till diskussionen kring detta avsnitt.

Vi vill också tacka alla som stödjer oss på Patreon. Det är tack vare dig och alla andra som vi kan göra avsnitt utan reklam, sponsorer eller betalande gäster. På Patreon får du också tillgång till digitala evenemang, extra material och analyser som kan hjälpa dig att förbättra din ekonomi.

Slutligen, jag tror att målet för de flesta inom ekonomi bör vara ekonomisk trygghet och frihet. En amerikansk myndighet, Consumer of Financial Protection Bureau, beskrev detta som att idag handlar det om att ha kontroll över din ekonomi på kort och lång sikt samt att kunna hantera oförutsägbara ekonomiska händelser. I framtiden vill vi kunna göra egna val och njuta av livet utan ekonomiska begränsningar samt uppnå våra ekonomiska mål. Detta är något vi verkligen värdesätter och vill dela med våra lyssnare.

Caroline: Vad betyder det egentligen att ha kontroll?

Jan: Att ha kontroll innebär för mig att veta exakt var mina pengar går och att känna att jag kan styra över dem. Jag kan anpassa min ekonomi efter behov, antingen spara eller unna mig något extra. Jag vill inte vara maktlös när det kommer till min ekonomi.

Det handlar om att ha kontroll både över nuet och framtiden. Jag vill undvika att ta beslut idag som kan påverka mig negativt imorgon. Det här konceptet gäller faktiskt även för frågan om amortering och investering. Det kan kännas bra att amortera idag, men jag vill inte offra min ekonomiska framtid. Samtidigt vill jag leva det liv jag önskar. Balansen är nyckeln.

När ska man INTE investera eller amortera?

Caroline: Jag funderar på ett problem som jag kan snabbt tänka på och sedan invertera. Jag är nyfiken.

Jan: Till exempel, när bör jag undvika att amortera eller investera?

Caroline: Ja, nu förstår jag.

Jan: Ja, till exempel, man bör undvika att amortera och istället prioritera att bygga upp en buffert innan man börjar amortera eller investera i aktieindexfonder eller andra investeringar. En buffert är avgörande för att hantera oväntade utgifter. Hur stor bufferten bör vara varierar beroende på din livssituation.

Om du är en 22-årig student som bor i en studentlägenhet är dina ekonomiska risker ganska begränsade jämfört med en familj med två barn som bor i ett högt belånat hus och båda arbetar på samma företag. Därför är det viktigt att anpassa bufferten efter din situation.

En tumregel är att ha sparade pengar motsvarande 1 till 6 månadslöner. Anne Wibble rekommenderar till och med 12 månadslöner, men jag har en annan åsikt om det. Det jag ville säga var att jag läste något intressant i forumet. Jag är osäker på om detta är helt korrekt, men det verkade rimligt. hon blev kanske missförstådd i sitt uttalande. Det handlade inte nödvändigtvis om att ha pengarna bokstavligen på bankkontot, utan snarare om ett totalt sparande.

Det kunde inkludera pengar i fonder eller andra investeringar, och i det perspektivet är det definitivt ett rimligt mål. Kanske inte för en 18-åring, men när man blir äldre, kan en buffert på 1 till 3 eller 1 till 6 månadslöner vara lämplig, beroende på ens livssituation. Buffert bör alltid prioriteras först.

Prioritera alltid bufferten först

Caroline: Precis, som bilån till exempel. Många har det utan att det verkar vara ett problem.

Jan: Jo, men tänk på att räntan på bilån idag kanske ligger på runt 6, 7 eller 8 %. Det är högre än räntorna på bolån. Även om bolånen är höga idag, är de fortfarande lägre än räntorna på billån och konsumtionslån. Till och med kreditkort kan ha räntor på upp till 23%. Så alltid prioritera att betala av de dyrare lånen först.

Caroline: Vad gör man då om man behöver både en buffert och har ett lån med hög ränta?

Jan: Om du har både en buffertbehov och ett lån med hög ränta finns det olika strategier att använda. Jag gillar den princip som beskrivs i boken ”Rikaste mannen i Babylon,” som vi faktiskt gav till vår tolvåring att läsa i somras.

Där föreslås att om du är skuldsatt, bör du försöka spara 30 % av dina inkomster. Av dessa 30 %, använd 2/3 (20 procentenheter) för att betala av dina lån, med företräde för de högst räntelån du har. De återstående 10 procentenheterna ska gå till din buffert. Det är alltså möjligt att göra både och. Det finns också en annan strategi kallad ”debt avalanche”, där du prioriterar att betala av de minsta lånen först.

Caroline: De med lägst ränta, alltså?

Jan: Nej, jag menar de som har den lägsta lånesumman.

Caroline: Jag är lite ur synk med dig idag, verkar det som. Okej, de med de lägsta lånesummorna.

Jan: Precis, de med de lägsta lånesummorna. Det är det som kallas ”debt avalanche” eller skuld lavin. Vad du gör då är att när du har betalat av ett av de mindre lånen, så firar du framgången. Sedan går du vidare till nästa och nästa.

Caroline: Det gör du för att det känns bra att nå framgång och det tar hänsyn till det psykologiska aspekten.

Jan: Ja, exakt. Det handlar om att hålla motivationen uppe. Det finns också en annan strategi som kallas ”the snowball approach” där du börjar med det högsta räntan först.

Caroline: Det kanske låter som att det inte kommer att fungera.

Jan: Men jag kanske har blandat ihop något här. Det var inte meningen att vi skulle prata om det idag. Men man kan söka på ”debt avalanche” och få en bättre förståelse för det.

Caroline: Själva begreppet låter ändå negativt.

Amortering kan vara en risk att du inte når dina framtida mål

Jan: Det handlar mer om att komma igång och skapa en positiv spiral. Jag tror det här konceptet kommer från Dave Ramsey, en amerikansk ekonomiprofil. Och den tredje gången man bör undvika att amortera eller investera är innan du har noggrant övervägt hur det passar in i din långsiktiga ekonomiska plan. Undvik att fatta snabba beslut som kan påverka din framtid negativt.

En möjlighet att sabba sin ekonomi är genom att amortera. Amortering minskar risken, men det minskar också avkastningen. Det kan leda till svårigheter att uppnå ekonomiska mål på lång sikt. Om jag vill ha en bekväm pension och amorterar idag, då investerar jag inte de pengarna och går miste om den extra avkastningen som kunde ha skapat en bekväm pension. Förstår du principen att ett beslut som löser ett problem idag kan skapa ett annat problem i framtiden? Det handlar om att undvika suboptimering där man löser ett problem men skapar ett annat.

Två sätt att sätta pengar i arbete: låna ut eller investera

Låt oss börja med det matematiska perspektivet och sedan övergå till det emotionella perspektivet kring att investera eller amortera. Förenklat kan man säga att mitt jobb är att hitta det bästa användningsområdet för mina pengar. När jag har en hundralapp kan jag placera den på olika sätt. Jag kan sätta den på ett sparkonto där den kan generera en ränta på kanske 3%.

Jag kan använda den för att amortera på mitt bolån och undvika en räntekostnad på kanske 4,5%, eller så kan jag investera den och sträva efter en avkastning på 8, 9 eller 10%. Mitt jobb är att fatta beslut om hur jag ska använda den här hundralappen, och jag är ansvarig för mina pengar.

När vi tittar på historisk avkastning, är det viktigt att komma ihåg att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Men det finns underliggande faktorer som kan påverka framtiden. Om vi granskar grundläggande investeringsprinciper finns det två huvudsakliga sätt att placera pengar. Det första sättet är att ge någon ett lån där de tar ansvar för att återbetala lånet och du får en viss ränta som kompensation.

På detta sätt delar du inte risker eller belöningar med låntagaren, och din uppsida är begränsad. Det andra sättet att investera är genom att köpa aktier i ett företag där du delar risk och belöning med företaget. Du har ingen säkerhet, men om företaget lyckas delar du i dess vinst. Det här är grunden för att förstå skillnaden mellan lån och aktier.

Låt oss ta en närmare titt på räntor och avkastning. När jag lånar ut pengar till någon, vill jag få betalt för det. Räntan är helt enkelt priset på pengar. Så i dessa två exempel är det logiskt att den förväntade avkastningen är högre när jag investerar i något utan säkerhet, som aktier, eftersom vi delar risk och belöning. Jag vill ha en högre avkastning än om jag lånar ut pengar med säkerhet.

Det finns dock en ytterligare dimension att överväga. Tänk dig att jag lånar ut pengar till någon, men staten garanterar att jag kommer få tillbaka mina pengar oavsett vad som händer med den som lånade pengarna. Detta kallas insättningsgaranti, och banker (eller mer korrekt Riksgälden) erbjuder detta. Jag ger mina pengar till banken, men jag vill inte ta någon risk, jag vill inte dela på någon uppsida. Jag vill bara behålla mina pengar och vara säker på att jag får tillbaka dem. I det här fallet fungerar staten som en tredje part, en garant som säkerställer att jag får tillbaka pengarna upp till en viss nivå, till exempel 1 miljon kronor.

Risktrappan ligger på ungefär 3 procent

Så när vi diskuterar olika investeringsalternativ kommer ett bankkonto alltid att ge en lägre avkastning, vanligtvis mellan 0 och 3%. Ränteindexfonder är en annan möjlighet där vi lånar ut pengar och har en säkerhet, och här kan avkastningen vara högre än på ett bankkonto men lägre än med aktier, vanligtvis mellan 3 och 6%. Aktier och indexfonder ger högre avkastning än ränteindexfonder och ligger normalt sett på en avkastning mellan 7 och 9%.

Nu kanske du undrar hur vi kan vara så säkra på att aktier kommer ge runt 7% avkastning. Svaret är att vi egentligen inte kan vara helt säkra. Men det är här riskpremien kommer in i bilden. Riskpremien ökar när risken ökar. Det är därför det kallas ”premie på risk.” Visst kan det finnas perioder när räntor presterar bättre än aktier, men generellt sett över en lång tidshorisont förväntas aktier ge en högre avkastning än räntor. Jag hoppas att detta ger dig en bra översikt över historiska avkastningsnivåer och riskpremier.

Caroline: Vad anser du vara av betydelse?

Jan: Jag anser att det är av betydelse att ibland höra påminnelser om att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Du kanske undrar hur vi kan vara säkra på att aktier kommer att ge en avkastning på 7%? Svaret är att jag inte är helt säker, men sannolikheten är hög att det över tid kommer att närma sig den siffran. Det bygger på grundläggande antaganden om vad ränta, aktier och bankkonton är. Det skulle vara mycket märkligt om jag fick mer betalt på ett bankkonto där jag inte tar någon risk än på aktier där jag tar betydligt mer risk.

Caroline: Det var ett bra påpekande.

Jan: När du ser ett bolån, är det i grund och botten bankens finansieringskostnad för det lånet plus deras vinstmarginal. Banken lånar inte ut sina egna pengar när de ger dig ett bolån, utan de lånar upp pengar från någon annan eller säljer säkerställda obligationer. Så när du betalar en ränta på 4,5% går 3,5% till räntan för lånet och 1% till bankens vinst. D

et är en grov förenkling, men det ger en uppfattning. Nu, år 2023, har vi höga räntor, och bankerna tjänar mycket pengar. Men det påverkar också företag som Stabelo och Hypoteket negativt, eftersom deras räntor generellt är högre än bankernas på grund av bristen på inlåning.

Amortering minskar dina framtida räntekostnader

Amortering har ett intressant perspektiv. Om du har en ränta på 5% innebär det att om du amorterar 100 kronor, så sparar du garanterat 5 kronor i räntekostnader nästa år. Du tjänar med andra ord pengar genom att minska dina räntekostnader. När du investerar, tar du risk och vill att avkastningen på investeringen ska överstiga det du sparar genom amortering. Du vill vara som en bank, där du betalar banken en viss ränta och behåller mellanskillnaden.

Låt oss se hur det ser ut i september 2023. Bolåneräntan ligger ungefär på 4,5%. Sparkonton ger runt 3,7-3,8% i avkastning. Sparkonton ger alltså en lägre avkastning än bolåneräntan. Om du har en buffert är det acceptabelt att förlora några kronor genom att ha dem på ett sparkonto, eftersom du har tillgång till pengarna.

Vi kommer att utforska detta mer i ett kommande avsnitt om buffert. Där kommer vi att titta på hur du kan få dina buffertpengar att arbeta för dig istället för att vara döda pengar. Hur du hittar balansen mellan att investera din buffert och ha den i kontanter kommer också att vara en central fråga att utforska.

Caroline: Det är intressant.

Jan: Ja, det är verkligen intressant. Här finns några viktiga insikter att ha i åtanke. Men först och främst, låt oss hålla oss informerade om detta ämne, det kommer i ett kommande avsnitt. Nu, låt oss diskutera ett vanligt misstag som människor gör när de tittar på förväntad avkastning. Ofta säger vi att börsen historiskt har gett en avkastning på ungefär 7%.

Vi har sagt detta de senaste fem åren. Men vi använde samma siffra när bankkonton gav noll i ränta, räntefonder gav cirka 2,5-3% och börsen gav kanske 6-7%. Nu, när räntefondernas förväntade avkastning har ökat, varför skulle jag investera i aktier som har högre risk och lägre förväntad avkastning än räntefonder? Detta har ändrat förväntningarna på avkastningen för aktier.

Caroline: Gör de det då?

Jan: Ja, det gör de. Idag kan du förvänta dig avkastning på räntefonder från 3% upp till 8%, beroende på risknivån.

Caroline: Det låter otroligt.

Jan: Och nu, den förväntade avkastningen för aktier har också ökat eftersom räntefondernas förväntade avkastning har ökat.

Caroline: Den förväntade avkastningen? Men är det verkligen så?

Jan: Här faller du i fällan igen.

Caroline: Jag vet, men hur kan vi veta?

Jan: Varför skulle jag investera i aktier när de ger mindre avkastning än räntefonder? Vi kan inte vara säkra, men vi måste undvika att planera vårt liv runt det hypotetiska scenariot. Vi kan inte förutsäga framtiden med säkerhet. Det är därför vi behöver ha en långsiktig tidsram, kanske tio år eller mer, när vi funderar över dessa frågor. Enstaka år har en liten inverkan på ett långsiktigt investeringsscenarium. Vi måste fokusera på grundläggande principer.

Risktrappan kan förskjutas men stegen brukar vara likadana

Caroline: Jag tänker på ett tidigare avsnitt när vi pratade om tidens betydelse. Jag håller med om att det är viktigt att låta tiden jobba för oss.

Jan: Tiden är vår bästa vän när det kommer till investeringar. Enstaka år kan påverka, men det är den långsiktiga trenden som är viktig. För att sammanfatta det hela, när riskpremierna för bankkonton och räntefonder förändras, påverkar det också den förväntade avkastningen för aktier. Vi kan använda olika metoder för att värdera aktiemarknaden, som till exempel CAPE (cyclically adjusted PE-ratio). Det är viktigt att fortsätta utforska detta ämne och hålla sig informerad.

Låt oss titta på det klassiska P/E-talet. Det hjälper oss att förstå hur företagsvinster värderas och hur många års vinster vi behöver för att återfå vår investering. Det klassiska P/E-talet varierar vanligtvis runt 18. Över är dyrt och under är billigt. Vi kan också undersöka historiska värden för detta tal. Forum-medlemmar som André Granström (se t.ex. tråd och Henning Hammar har tidigare diskuterat detta ämne, och det finns webbplatser som Research Affiliates som gör sådana beräkningar.

Se t.ex. trådar i forumet:

• Stockholmsbörsen högre förväntad avkastning kommande åren pga dyr dollar och undervärd
• Intressant långsiktigt case: Köp Sverige! | Uppdatering sommaren 2023 (endast för Patreons)

Caroline: Pratar vi om börsen nu?

Jan: Ja, vi pratar om Stockholmsbörsen. Förväntad årsmedelavkastning för Stockholmsbörsen beräknas vara mellan 8 och 10 % i reala termer, det vill säga före justering för inflation. Om vi inkluderar inflation, kanske 2-3 %, skulle den förväntade årliga avkastningen för Stockholmsbörsen de kommande tio åren i genomsnitt vara någonstans mellan 10 och 12 %.

Det är rimligt med tanke på den förändring vi har sett inom bankkonton och räntefonder. Forskning från exempelvis Research Affiliates antyder att det finns över 90 % sannolikhet för en realavkastning på 5 % i genomsnitt per år de kommande tio åren. Med tanke på den reala avkastningen blir det ungefär 7 %.

Caroline: Men det är svårt för mig att förstå hur avkastningen kan vara så hög när det går dåligt för Sverige. Jag är inte så insatt i nationalekonomi och sådant. Jag tänker att om det går dåligt för landet, borde det inte påverka börsen negativt?

Lågt pris idag brukar betyder högre förväntad framtida avkastning

Jan: Återigen, det är viktigt att fokusera på riskpremier. Om det går dåligt för Sverige och kronan är svag, kan man förvänta sig att avkastningen på börsen blir lägre. Det är en logisk tanke. Men om avkastningen faktiskt var lägre, varför skulle någon investera i aktier istället för att placera pengarna i räntefonder där risken är lägre?

Caroline: Kan det inte vara så att människor vill ta högre risk?

Jan: Jo, precis. Det är möjligt. Men vad händer när fler vill investera i aktier? Då ökar efterfrågan på aktier och priserna stiger. Och vad händer när priserna på aktier stiger?

Jan: Om fler investerare drar sig ur aktiemarknaden och aktiepriserna sjunker, kommer den framtida förväntade avkastningen att öka. Låt mig förklara med ett exempel från 2022. När den svenska börsen sjönk kraftigt ökade den förväntade avkastningen på samma sätt som när börsen går väldigt bra och ger hög avkastning, då blir den förväntade avkastningen på sikt lägre. Tänk på det som att börsen har en total avkastning som ska fördelas bland investerarna. Om investerarna tar ut mycket avkastning på kort tid blir det mindre avkastning att dela ut i framtiden. Det här är en enkel förklaring.

Caroline: Du gör det så enkelt att förstå.

Jan: Jag försöker hålla det enkelt. Vi kan diskutera det matematiskt, men det viktigaste är att förstå konceptet.

Caroline: Jag ser vad som händer nu. Jag är orolig för Sverige, och jag kan inte låta bli att tänka att om folk drar sig ur aktiemarknaden, kommer aktiepriserna att sjunka, och då vill folk kanske återvända. Men det kan också vara så att folk inte vågar gå in igen. Du vet hur det är, när småsparare handlar. Ibland vill de bara inte gå in igen när marknaden har gått dåligt. Det kan fortsätta så ett tag. Jag vet inte hur länge.

Jan: Ja, det är en vanlig reaktion. Ibland kan man se mönster i hur investerare agerar. Jag såg faktiskt nyligen att under 2023 har det varit en trend där många investerare har sålt svenska fonder och aktier på grund av de dåliga resultaten och istället köpt globala indexfonder. Det är faktiskt vad vi brukar rekommendera på lång sikt. Men om vi tittar på det från ett kortare perspektiv är det inte alltid så logiskt.

Det innebär att vi säljer det som är billigt och troligtvis har köpt det när det var dyrt. Vi byter till globala indexfonder, och eftersom sådana fonder i stor utsträckning är dollarbaserade, köper vi ganska dyra amerikanska aktier med en dyr dollar, som aldrig har varit så dyr tidigare. Det är ett typiskt fel som småsparare gör i dessa situationer. Henning på Börslabbet pratade också om att förhållandet mellan svenska och amerikanska börsen har sällan varit så stort, upp till 60 %. Jag tror han nämnde att han skulle skriva en artikel om det i september, så det blir intressant att läsa hans analys.

Om du har en bra båt, sitt still i den

Betyder detta att du och jag och alla andra som sparar med Lysa bör sälja globala indexfonder och istället investera i Stockholmsbörsen? Nej, det är inte nödvändigt. Jag vill vara helt tydlig med det.

Det betyder däremot att vi inte behöver vara arga på Lysa för att de har en 20 % exponering mot Sverige. I det här fallet är det faktiskt positivt. Ska man försöka tajma marknaden? Nej, det är inte något vi rekommenderar. Vad gör vi själva?

Vi har placerat våra pengar i Lysa och behåller våra globala indexfonder. Dock har vi justerat vårt sparande för att inkludera en del med ränterisk, till exempel i form av högräntefonder. Så nej, det handlar inte om att panikera och försöka tajma marknaden. Det är viktigt att vara långsiktig. Jag vill bara visa på nyanserna i dessa beslut. Att använda globala indexfonder och spara med Lysa (annonslänk) är fortfarande en mycket bra strategi. Men om du vill ha något för din lekhink för de kommande 10 åren, då kan Stockholmsbörsen vara en intressant möjlighet. Men kom ihåg, försök inte tajma marknaden. Det är fortfarande bäst att sitta still i båten och följa din långsiktiga plan.

Det är fortfarande lika viktigt. Jag vill bara påpeka att det finns nyanser i detta. Att investera i en global indexfond och använda Lysa som plattform är fortfarande rätt för de flesta, säg 80–90 % av fallen. Om du dock är intresserad av att experimentera och ta lite extra risk, så kan Stockholmsbörsen vara lockande. Om vi applicerar samma värderingsmodell som vi använder för den svenska börsen på den globala börsen, så ser vi att den globala börsen har en lägre förväntad avkastning för närvarande, 2023, jämfört med den svenska börsen.

Den globala börsen förväntas ge någonstans mellan 3,5 % och 4,5 % real avkastning. Sannolikheten för att den ska nå 5 % real avkastning under de kommande tio åren ligger kanske runt 20 %, medan sannolikheten för att den svenska börsen ska nå detta mål ligger runt 90 %.

Caroline: Jag vet inte om våra lyssnare kommer uppskatta det här eller om de bara tycker att det är jobbigt.

Jan: Det är inte som om vi plötsligt tittar på ett avsnitt av Stockholmsbörsen förväntad avkastning. Detta handlar om beslutet att amortera och investera. Jag pratar om vad som ligger på den andra sidan vågskålen när det gäller investeringar. Vi behöver veta vad som väger tyngst. Jag planerar att investera i indexfonder, vilket innebär global investering. Jag förväntar mig en avkastning på cirka 6-7 % globalt, medan om vi tittar på Stockholmsbörsen kan det vara mellan 8 och 12 %.

Så, även om bolåneräntorna har stigit, har förväntningarna på investeringsavkastning också ökat. Det är inte så att om bolåneräntorna ökar, så gör investeringsavkastningen det inte. De är kopplade. Om vi tar ett enkelt exempel och säger att jag kan spara 100 000 kr. Det motsvarar ungefär ett månadssparande på 8 000 kr. Det låter högt, men om vi räknar på 100 000 kr är det lättare att förstå. Jag sparar 8000 kr i månaden, vilket blir 100 000 kr per år.

Om jag har en ränta på 4,5 % innebär det att jag sparar 4 500 kr i amortering, vilket jag inte behöver betala i ränta nästa år. I Sverige har vi ränteavdrag på 30 % upp till en total räntekostnad på 100 000 kr. De flesta kan därför dra av 30 %. Så det är inte egentligen 4 500 kr som pengarna genererar, utan ungefär 3 000 kr. Så att amortera 100 000 kr på ett år till 4,5 % ränta ger mig en vinst på cirka 3 000 kr. Det är alternativ A.

Om jag istället investerar pengarna, måste jag tänka på den osäkerheten. Jag behöver en lång tidshorisont och om vi räknar med 8 % avkastning, kommer 100 000 kr investerat i princip ge mig 8 000 kr i avkastning. Jag måste sedan dra bort de 3 000 kr som går till räntekostnader, det är priset för lånet. Så jag har ett netto på 5 000 kr. Sedan måste jag också ta hänsyn till skatten, och om vi antar att statsskuldräntan ligger på 2,8 % kommer skatten på ISK och nästa år att vara cirka 1 %.

Investering är en snabbare ränta-på-ränta än amortering

Just nu ligger skatten på ca 0,4 %, men den kommer att mer än fördubblas till nästa år (förmodligen ca 1.0 – 1.2%). Det innebär att om vi tar ytterligare tusenlappar från detta, så har jag faktiskt 4 000 kr mer genom investeringsalternativet. Men om vi bara ser på skillnaden mellan 3 000 kr och 4 000 kr i detta exempel, kan man tänka att det inte spelar så stor roll.

Men vi måste komma ihåg att detta är inte bara ett beslut för ett år. Jag måste tänka långsiktigt och på ränta på ränta-effekten. I det första fallet, där jag amorterar, har jag inte så mycket ränta på ränta-effekt eftersom jag minskar räntekostnaden något och kan använda det för att amortera mer nästa år.

Det är som en snöbollseffekt för skulden. Å andra sidan, om jag investerar, har jag en klassisk ränta på ränta-effekt på de pengar som blir över. Jag har ritat upp en graf som visar detta på forumet om du vill kolla. De första åren ser det inte ut som att det är någon stor skillnad om den förväntade avkastningen är 8 % och räntan är 4,5 %. Men ränta på ränta-effekten går långsamt i början och blir mycket större på sikt. De första tio åren är nästan ingen skillnad.

Om vi tar ett lån på 2 miljoner, vilket är ganska vanligt för ett bolån, och i detta scenario investerar jag pengarna, kommer jag att vara skuldfri på 20 år. Om jag istället väljer att amortera, kan jag vara skuldfri på 28 år. Det blir ganska logiskt att om jag har pengarna som arbetar för mig eller ökar på egen hand, borde jag kunna bli skuldfri snabbare än om jag försöker göra allting själv.

I siffror kan man säga att efter tio år har jag kvar 1 440 000 kr om jag amorterar, medan om jag investerar har jag 1 400 000 kr, så skillnaden är bara 40 000 kr. Men efter 20 år har jag kvar 720 000 kr om jag amorterar, medan om jag investerar har jag bara 425 000 kr i skuld. Med andra ord, genom att investera pengarna och sedan betala av lånet med dem, går det snabbare.

Caroline: Ja, jag förstår. Men vad har du räknat med när det gäller ränta på lånet? Har du tänkt på att räntan kommer göra att lånet blir större om du inte amorterar det?

Jan: Jag har utfört två olika beräkningar. I det första fallet använder jag mitt månadssparande för att amortera och dra fördel av de pengar jag sparar genom att ta ett lägre lån, vilket ger mig en lägre ränta nästa år. Jag fortsätter att amortera mer och mer varje år, eftersom min räntekostnad minskar tack vare det lägre lånet. I det andra fallet, där jag investerar, tar jag hänsyn till den förväntade avkastningen, drar bort skatten och tar bort kostnaden för lånet för att få en rättvis jämförelse.

Jag tar också hänsyn till ränteavdraget i båda situationerna. På kort sikt spelar beslutet nästan ingen roll, men på lång sikt blir ränta på ränta-effekten betydande. Procentsatsen är också viktig. Om jag exempelvis bara amorterar tar det 28 år att bli skuldfri, medan med 8 % avkastning tar det 23 år, en skillnad på fem år. Vid 10 % avkastning tar det cirka 19 år. Så även små procentuella skillnader spelar en stor roll. Jag har inte skapat en superavancerad beräkningsmodell, men jag kan dela länken till min Google Sheets-fil så att du kan se hur jag har räknat.

Investering ger sannolikt mer pengar

Caroline: Du har skapat den här beräkningen själv för att få en bättre förståelse. Jag försöker själv räkna på något liknande för ett kommande avsnitt, och det är verkligen utmanande att ta hänsyn till alla kostnader och tidsfaktorer.

Jan: Jag har inte stött på någon färdig kalkyl som är helt perfekt för detta ändamål. Men det är definitivt något som folk i vårt forum skulle kunna hjälpa till med om de är intresserade. Här är ett utkast på en kalkyl.

Caroline: När du presenterar det på detta sätt verkar det som om man kanske inte skulle vilja amortera, förutsatt att ens ekonomi är stabil.

Jan: Vi kommer att diskutera det mer i avsnittet. I det här exemplet räknade jag faktiskt med ett månadssparande på 4 000 kronor. När vi tog de senaste exemplen försvårade det presentationen lite, och det är svårt att ge ett räkneexempel i en podcast utan att kontrollera siffrorna. Beräkningarna kommer att finnas i forumet eller länken, där du kan kolla på dem själv. Poängen är att du kan tänka i termer av år, och det är en rättvis jämförelse.

Du måste ta hänsyn till ränteavdrag och att ränta på ränta-effekten tar tid att verka. Du kan inte fatta detta beslut med en sparhorisont på bara tolv månader, eftersom det är för kort för att det ska göra någon skillnad. Risken är också för hög på så kort tid. Vad vi har diskuterat hittills gäller även om jag har en engångsinvestering, som att ärva 500 000 kr eller sälja aktier för att amortera 500 000 kr. Effekten är densamma.

Caroline: Så om någon väljer att amortera 500 000 kr istället för att investera dem, tror du att du skulle känna lite ånger? Att det hade varit bättre att placera pengarna i en investering istället?

Jan: Om jag ska förenkla detta matematiskt, så kan vi sammanfatta det så här: Om du har en sparhorisont på minst tio år, är det oftast bättre att investera dina pengar än att amortera. Det beror på att investeringar innebär risk, och du förväntar dig en högre avkastning som kompensation för den risken. Det är den grundläggande logiken. Finns det tioårsperioder då aktiemarknaden har presterat sämre än räntor? Ja, det har förekommit, senast mellan 1929 och 1939.

Men under de flesta tidsperioder sedan andra världskriget har aktiemarknaden i Sverige presterat positivt. Så återigen, osäkerheten är priset du betalar för att få den förväntade avkastningen. Om det inte fanns någon osäkerhet eller risk skulle det inte heller finnas någon avkastning. Så vi måste alltid väga risk och avkastning mot varandra. Om målet är att maximera vinsten, är det ett klart val. Men om vi tittar på det från ett känslomässigt perspektiv, kan det vara moraliskt rätt att vara skuldfri, som någon på vårt forum påpekade.

Caroline: Jag förstår att det kan vara ett mål för vissa människor.

Jan: Absolut, och om vi pratar om den klassiska svenska uttrycket ”den som är satt i skuld är inte fri,” så har det definitivt en emotionell innebörd att vara skuldfri. Många i vårt forum har delat sina känslor om att betala av det sista på sitt bolån eller vara skuldfri under de senaste åren, och de beskriver det som en enorm lättnad. Personligen kan jag inte relatera till den känslan eftersom jag har haft skuld sedan jag var 18 år.

Det känslomässiga perspektivet

Caroline: Jo, det är verkligen en personlig preferens. Jag tänker att jag kanske skulle känna mig mer trygg med att vara skuldfri, även om det innebär att jag har mindre pengar att investera.

Jan: Jag förstår det perspektivet, men samtidigt måste vi tänka på att det finns andra aspekter att överväga. Vi kan faktiskt göra både och. Jag brukar säga att om målet är vinstmaximering, bör man inte överamortera utan följa de amorteringskrav som finns. Men det är också viktigt att tänka på den mentala bokföringen. Om jag har 100 000 kr på ett sparande som Lysa, kommer jag sällan att ta ut de pengarna för att använda dem till exempelvis en spaweekend.

Men om jag istället använder 100 000 kr för att betala av skulden och därigenom sparar 4 500 kr i ränta, då känns det mer naturligt att använda de 4 500 kr för att unna mig en spaweekend. Jag tar pengarna från det minskade ränteavdraget och använder dem till något roligt. Det handlar om mental hantering av pengarna. Det är oftast lättare att använda pengar för att förbättra livskvaliteten när man har amorterat och får mer över i slutet av månaden, istället för att ha en större kontosaldo och en högre skuld.

Caroline: Vi har gjort som du vill, att amortera.

Jan: Men det som var mindre bra var att räntan plötsligt dubblades, så de pengar som jag hoppades skulle bli över på kontot i slutet av månaden, försvann helt enkelt.

Caroline: Det är verkligen en mental bokföring, precis som du sa.

Jan: Det finns också en aspekt av tid. Det är lätt att prata om det i termer av tio år, men tiden går snabbt. Förra året, när börsen sjönk, kändes det som en evighet, även om det bara var ett år. Så det finns en skillnad mellan fysisk tid och beteendemässig tid. Det är viktigt att tänka på detta. Att spara pengar genom att amortera ger omedelbara resultat, redan nästa månad kommer jag ha mer pengar över. Men om jag investerar pengarna, även om förväntad avkastning är hög, kan det gå ned i två år, och då kan jag känna mig som en dåre och fråga mig varför jag inte bara amorterade istället.

Caroline: Men tittar du på Lysa och ser hur det går ned?

Jan: Jag är ganska ekonomiskt intresserad, så jag har en känsla för det. Vi kände ändå att det inte gick bra för Sverige.

Caroline: Jag tittar inte på Lysa, jag är på Svenska Dagbladet.

Jan: Och även där, om det skulle vara en börskrasch, kommer du sannolikt inte att missa de stora rubrikerna.

Caroline: Ja, faktiskt. Men jag behöver inte logga in och följa det dagligen.

Jan: Nej, det är sant.

Caroline: Jag bryr mig inte så mycket om det. Jag har en långsiktig plan med de pengarna. Varför skulle jag vara orolig över att de minskar några dagar? Det påverkar inte min livskvalitet. Om det går riktigt dåligt för ekonomin, kommer jag kanske att köpa lite billigare bär på ICA, men det är inte något som jag oroar mig över.

Några frågor att fundera på (om du inte gör både och 🙂)

Jan: Du är verkligen extrem, Caroline. Du får ju e-post från Lysa att du inte har loggat in på länge. Du borde nog ta en titt där snart.

Caroline: De måste skicka sådana meddelanden enligt lagen.

Jan: Det är sant. Men jag tycker de skulle uppdatera fondkurserna även på helgerna så att folk har något att göra. Vissa människor loggar in även på helgerna. Jag nämner inga namn, AC72.

Caroline: Det finns andra som har skäl att logga in också.

Jan: Det är deras intresse.

Caroline: Det är som en hobby. Jag har andra hobbies.

Jan: Precis. Men, från ett emotionellt perspektiv finns en risk att ångra sig. Det kan orsaka känslomässig stress. Så, jag tycker att vi bör tänka på det i vårt beslut, oavsett om vi amorterar eller investerar. Vi bör inte bara tänka på vinstmaximering och matematik. Tänk på konsekvenserna. Jag vill inte höra oss säga, ”Varför lyssnade vi på dem? Vi gjorde fel.” Jag föredrar att vara mer försiktig.

Caroline: Att skylla på andra är oansvarigt.

Jan: Ja, men jag föredrar att vara så. Faktum är att jag fick ett intressant mejl förra veckan.

”Jag började spara 2019 och ignorerade er till en början eftersom ni verkade tråkiga och inte lika flashy som andra. Men sedan 2022 började jag lyssna på er och bytte till indexfonder. Det gick mycket bättre, och mina individuella investeringar sjönk med 90 %.”

Caroline: Jag hade också samma principiella inställning när vi pratade om det flashy tillvägagångssättet.

Jan: Precis. Så det finns en emotionell aspekt här. Jag tror att det kokar ner till frågor såsom:

• Vilket alternativ ger bäst avkastning?
• Vad är risken och osäkerheten i min förväntade avkastning?
• Vad är förväntad avkastning på Stockholmsbörsen eller globala marknaden?
• Och hur känner jag känslomässigt inför de två alternativen?
• Hur viktigt är skuldfrihet för mig?
• Hur påverkar osäkerheten mig känslomässigt?
• Känner jag ekonomisk stress?
• Hur ser jag på tidsaspekten?
• Har jag tid?
• Slutligen, hur passar detta in i min ekonomiska plan?
• Har jag uppnått mina mål? Har jag tillräckligt med pengar i livet?
• Varför ha ett lån om du inte behöver det?

Caroline: Jag är inte helt med ännu, men jag ser att det finns mycket att fundera över. Gör jag rätt eller fel? Du tänker åt oss, och jag är helt enig.

Jan: Ja, så är det.

Caroline: Jag sitter här och låter dig göra tänkandet åt oss.

Jan: Mitt liv var så mycket enklare när jag inte visste att det fanns så många frågor.

Caroline: Vi beslutade att köpa huset nära skolan och förskolan. Vårt liv är fantastiskt eftersom vi bor här. Men innan vi köpte huset, hade vi en diskussion om att bara investera våra pengar. Minns du det?

Jan: Absolut.

Caroline: Jag funderar ibland på hur mycket pengar vi skulle ha haft nu om vi inte köpt huset. Vi behöver inte räkna exakt, men nu sitter vi här och diskuterar om vi ska betala av lånet eller investera istället.

Jan: Jag tror att du överdriver lite, älskling. Låt oss titta på det ur ett annat perspektiv. Vi kan prata om det i framtida avsnitt, när vi diskuterar livsinkomst och sparande över tid. Har huset gjort oss rikare eller fattigare?

Få tar hänsyn till humankapital

Caroline: Jag ska gärna göra den analysen, men jag tror redan nu att vi har förlorat ekonomiskt på det här. Poängen är inte att husets värde har ökat mycket i sig självt och så vidare. Sorry, Jan.

Jan: Okej, då låt oss slå vad om det här live.

Caroline: Du är säker på att du kommer att vinna.

Jan: Jag är ganska övertygad om det. Men älskling, låt oss göra en noggrann beräkning. Våra hjärnor är inställda på överlevnad, inte för att göra statistiska uträkningar. Men jag är ganska säker på att vi har tjänat på att äga huset, även om det inte var vårt huvudmål. Låt oss räkna på det.

Caroline: Vilken tidsperiod tänker du på? De sex åren vi har bott här?

Jan: Det hänger ihop med dagens ämne om hävstångseffekter. När du äger ett hus, får du en ekonomisk fördel som vi sällan använder fullt ut.

Caroline: Vad menar du med hävstång?

Jan: Det handlar om att värdera humankapitalet. Vi diskuterade detta i avsnitt 87, 253 och 270, särskilt med Professor Paolo Sodini. Alla har en summa av sina framtida inkomster baserat på sin kompetens och erfarenhet. Till exempel, jag är 42 år gammal och tjänar genomsnittslönen på 37 000 kr i månaden, så är mitt humankapital värderat till ungefär 8 miljoner kr. Räkna ut ditt eget humankapital här.

Det är värdet av alla mina framtida inkomster tills jag går i pension. Om vi säger att någon vill fördela sitt sparande 50/50, det vill säga hälften i aktier och hälften i räntor, och de investerar 100 000 kr, då har de investerat 50 000 kr i aktier.

Låt oss prata om risk och investeringar. Om någon satsar alla sina pengar i aktier, säg 100 000 kr, skulle många anse det vara hög risk även om personen är våghalsig. Om jag sedan lånar ytterligare 100 000 kr för att ha 200 000 kr i aktier, skulle det också anses vara högrisk. Men om vi sätter det i perspektiv till humankapitalet, de 8 miljoner kr som representerar alla framtida inkomster, så är 100 000 kr knappt 1 % och 200 000 kr ungefär 2 %.

För att vara mer specifik, om man zoomar ut och ser på det övergripande, har personen egentligen låg risk. Detta kallas livscykelinvesterande, och det är något som nobelpristagaren Paul Samuelson tidigare har diskuterat. Det innebär att för att ha en bra framtid och en bekväm pension, kan man använda lån för att öka sina investeringar. Jag skulle till och med kunna låna ytterligare 800 000 kr och ha aktier för det, samtidigt som jag fortfarande har mindre än 10 % av mitt totala värde i aktier. Förstår du?

Även Riksbanken har haft en åsikt i frågan

Caroline: Ja, jag förstår.

Jan: Bra, så sammanfattningsvis argumenterar jag för att en person med högt humankapital, det vill säga många framtida inkomster, bör överväga att använda lån. Varför pratar vi inte om detta oftare? Eftersom de flesta redan är belånade genom sina bostäder. Vårt förhållande till lån är ibland snedvridet. Att belåna sitt boende är normalt, men att belåna aktier anses vara riskabelt. Det är viktigt att vi ser på det från ett matematiskt perspektiv.

Vi pratar om humankapitalet, och även om vissa kanske tycker att det är en abstrakt idé, är det faktiskt grundvalen för att få lån från banker. Om du är 65 år och försöker ta ett bostadslån, kommer du inte att få det om ditt humankapital är lågt, det vill säga om du inte har mycket framtida inkomster. Det är inte bara en påhittad siffra; det är det sätt som banker bedömer din förmåga att återbetala lånet. Riksbanken skrev i sitt PM som de släppte 27 januari 2014 ”Hushållens skuldsättning”:

Resultaten visar att de flesta hushåll bör överväga att låna maximalt belopp för sina bostäder och sedan investera resten av sina pengar i aktiefonder eller långa räntefonder.

Jan: Varför säger de detta? De tittar på det från ett livscykelperspektiv och ett matematiskt perspektiv. De ser det som en chans att öka sina odds. Men det går emot vårt känslomässiga tankesätt, där vi anser att skuld är dåligt och att det är moraliskt rätt att vara skuldfri. Men om vi ser det från ett livscykelinvesteringsperspektiv och matematiskt, så kanske amortering inte är den bästa strategin. Jag tycker att detta är spännande.

Caroline: vi borde kanske inte köpt huset…

Caroline: Det är precis vad jag sa tidigare. Vi borde kanske inte amortera så mycket utan istället satsa på investeringar. Men sedan kommer det känslomässiga och moraliska aspekter in i bilden. Men du och jag pratade ju om vad som skulle ha hänt om vi hade investerat pengarna istället för att köpa huset och amortera.

Jan: Vad gjorde vi egentligen när vi köpte huset?

Caroline: Vi belånade oss och använde hävstången.

Jan: Precis, vi använde hävstången, vilket skapade en möjlighet.

Caroline: Jag undrar faktiskt hur vi har använt hävstången.

Jan: Vi har använt hävstången genom huset. Vi köpte det för ungefär 7,7 miljoner kr.

Caroline: Och vi betalade inte hela summan direkt.

Jan: Nej, och trots att bostadspriserna har fluktuerat, har vårt hus ökat i värde. Det är intressant. Jag letade efter din telefon inatt, vet du varför?

Caroline: För att göra något speciellt?

Jan: Jag behövde ditt BankID. Det fanns en tråd på forumet om att Skatteverket hade släppt nya taxeringsbesked. Vill du veta hur man räknar ut vad Skatteverket anser att vårt hus är värt?

Caroline: Kanske runt 8 eller 9 miljoner?

Jan: 11,5 miljoner. Vår fastighet har ökat i värde med 3-4 miljoner under de åren, och det hade vi inte kunnat uppnå utan hävstången. Så, vad försöker jag säga här? Jag har tagit det till en högre nivå än frågan om amortering eller investering. Nu handlar det om sparande, amortering eller belåning.

Det är lite kontroversiellt just nu att prata om att använda hävstång, men det är därför vi ska utforska detta ämne mer. Kom ihåg att hålla fast vid frågan om amortering eller investering. Men vi måste öppna oss för idén att hävstång, särskilt om du har högt humankapital, är ett verktyg med vetenskapligt stöd och att det kan vara fördelaktigt att använda det. Det går emot vår intuition, precis som du blev skeptisk.

Caroline: Jag känner mig inte lurad. Jag vill bara veta exakt hur mycket vi har amorterat, så jag kan göra korrekta beräkningar. Jag funderar på att simulera hur mycket vi skulle få om vi säljer huset. Kan du hjälpa mig med det? Det är bra om du kan dubbelkolla mina beräkningar, för jag kommer förmodligen att göra några fel.

Jan: Vad är insatsen om vi satsar på det här? En middag?

Caroline: Det är ingen stor insats alls. Jag kan göra middag, det är inte svårt för mig. Men det är utmanande att räkna på detta, och jag kanske förlorar vadet. Så vi kan göra beräkningarna utan att sätta en middag på spel. Om jag vinner, kanske det blir korv med bröd till middag, och i så fall får du laga middag.

Inflationen äter upp lån (givet att ens löneökning är större)

Jan: Absolut, jag kan laga middag. Innan vi avslutar dagens avsnitt vill jag nämna en annan aspekt: inflation. Inflation innebär att pengarnas värde minskar över tid, vilket straffar sparande. Men om du har lån, är inflation faktiskt positivt eftersom det minskar skuldens värde. Om dina inkomster ökar mer än inflationen, kommer inflationen att hjälpa dig genom att minska skulden.

Detta kan vara en viktig aspekt att tänka på. Jag vill vara väldigt tydlig med detta eftersom jag inte vill att någon ska missförstå. Om löneökningarna är högre än inflationen på lång sikt, är det fördelaktigt att äga fast egendom med lånade pengar. Det kan vara kämpigt i början, men sedan blir det lättare. Tro mig. Så länge du har högre löneökningar än inflationen, är det fördelaktigt att använda lån för att köpa fastigheter.

För att klargöra, inflation minskar värdet på lånet. Jag vill verkligen poängtera detta eftersom det ibland kan skapa missförstånd. Om mina inkomster ökar snabbare än inflationen och jag har samtidigt lån, så är inflationen positiv för mig. Den minskar det faktiska värdet av mitt lån. Låt mig dela med dig av något från forumet. Här har vi Nestor, en erfaren person i 70-årsåldern som jobbat på bank i 40 år, och detta är vad han skrev i en forumtråd.

Jag har en helt motsatt åsikt. Min erfarenhet är denna: För cirka 40 år sedan hade jag samma belåning som idag, runt 700 000 kr. Samtidigt har min och min frus inkomster fyrdubblats! Nog sjutton har inflationen betat av mina skulder. Det som var jobbigt på 80-talet är numera lätt som en plätt. Även om räntan skulle fyrdubblas sitter jag säkert. Om jag vill kan jag dessutom lösa lånet, eftersom jag har mer sparande än lån.

Samtidigt har en hyra för motsvarande bostad dragit iväg rejält. Också en viktig aspekt.

Jag ger dig rätt i en sak. Inflationen kommer alltid före löneökningarna, så du kan möjligen få ett par svettiga år. Sedan rullar det bara på. Tro mig!

Nestor i forumet

Caroline: Jag trodde alltid att vi gjorde ett misstag när vi köpte huset. Hur känns det för dig?

Jan: Ja, precis. Men vi kan också tänka på vad vi skulle ha gjort med de pengar vi inte använder nu. Tack för att du är så ärlig och deltar i diskussionen.

Aspekt i att ha pengar tillgängligt

Jag vill också ta upp en sista aspekt som är relevant även om man är äldre och har ett lägre humankapital. Jag vill poängtera att det inte finns någon värdering av humankapital som bra eller dåligt, det är olika för alla. När vi pratar om detta och jag är 65 år enligt det här, har jag ett relativt lågt humankapital.

Jag befinner mig dock på toppen av min erfarenhet och kompetens. Humankapital är helt enkelt summan av alla framtida kassaflöden i ditt liv. När du når 65 och går i pension, har du inte lika många år kvar, och det blir svårare att få lån. Ibland kan det vara värt att, precis som Nestor nämnde, ha ett lån som du tar när du är i 55-årsåldern. Du betalar sedan räntan för att ha till exempel 1 miljon extra när du går i pension, istället för att ha de pengarna bundna i ditt hus som du inte kan använda. Detta är en praktisk aspekt som är mycket verklig.

Du kan kolla i forumet eller ta exemplet med min kompis föräldrar som hade en dyr lägenhet men fick inte ett lån på 2 miljoner för att renovera den på grund av dåligt kassaflöde och lågt humankapital. De var tvungna att låna från sina barn. Banker ger ofta paraplyer när solen skiner och vill ta tillbaka dem när det regnar. Sådana aspekter är värda att överväga när man funderar på att ta lån.

Slutligen, hur har vi själva agerat? Vi har faktiskt gjort både och, vi har både amorterat och investerat. Vi har behållit vissa aspekter och inte amorterat i år, trots högre räntor. Det behöver inte vara svart eller vitt, det går att kombinera. Om du har 4 000 kr att avsätta varje månad, kan du exempelvis sätta 2 000 kr i sparande och 2 000 kr i amortering, eller valfri summa. Ett generellt klokt råd är att följa amorteringskravet, eftersom det ger en sund grund. Slutligen, ett tips vi fick är att i slutet av avsnittet säga vad som kommer härnäst eller relaterade avsnitt.

Nästa steg är alltid att besöka beskrivningen, där vi länkar till forumdiskussionen. Där kan du ställa frågor, kommentera och se vad andra har sagt. Det brukar vara en livlig diskussion några dagar efter att avsnittet har släppts. De bästa kommentarerna är ofta de som ifrågasätter och utmanar. Kom ihåg, detta är början på en diskussion, det finns inget facit.

Överkurstips: begär ut ett amorteringsunderlag

Som jag nämnde tidigare i avsnittet det är alltid värt att förhandla om räntan, särskilt nu. En användbar taktik som vi har diskuterat i flera år när det kommer till amortering är att be om ett amorteringsunderlag. Om du har ett rörligt bolån kan du helt enkelt skicka ett mejl till din bank och fråga: ”Hej! Jag överväger att byta bank. Kan ni hjälpa mig med ett amorteringsunderlag?”

Det här dokumentet behövs av den nya banken för att flytta över ditt bolån. Detta kan du göra utan kostnad och utan någon risk. De bättre bankerna kommer att ringa dig eftersom de flesta inte är medvetna om amorteringsunderlaget, och det kan vara ett tecken på att du är på väg att byta bank. Om den andra banken har skaffat detta underlag, tar de bättre bankerna initiativ.

Dock gör inte alla det. Så om de ringer och säger: ”Hej! Vi har sett att du har begärt ett amorteringsunderlag. Överväger du att byta bank?” kan du säga: ”Ja, jag överväger det, men jag vill faktiskt helst stanna kvar. Kan ni erbjuda mig en bättre ränta?”

Om du har tagit den lilla risken som följer med att överväga en annan bank, är det väldigt vanligt att din nuvarande bank matchar erbjudandet. Men var ärlig, det är viktigt att inte ljuga. Berätta hela sanningen, eftersom det finns situationer där de kanske inte kan matcha erbjudandet.

Nästa steg

Jan: Ibland fungerar det dock inte, och du kan behöva ringa upp och diskutera med dem. Relevanta avsnitt att fortsätta med inkluderar avsnitt 99 eller 263, som egentligen är samma avsnitt (263 är en inspelning av avsnitt 99), och handlar om hur du kommer igång med sparande. Vi pratar inte om enskilda aktier eller spekulation, utan om att investera i breda globala indexfonder eller fondrobotar med regelbundna insättningar. Dessutom vill jag lyfta fram avsnitten om humankapital som vi nämnde tidigare: avsnitt 87, 253 och 270.

Där vår gäst, professor Paolo Sodini från Handelshögskolan, ger en tankeställare om perspektiv som många inte tänker på. Många glömmer bort att inkludera humankapitalet i sina beräkningar, vilket jag skulle säga är det största misstaget i vårt ekonomiska liv. Om vi verkligen hade maximera vårt kapital skulle vi fortfarande ta viss risk och använda hävstång mer. Men den mentala och känslomässiga balansen spelar också en stor roll. Med det sagt avslutar vi det här längre avsnittet. Carro, har något särskilt fastnat för dig idag?

Caroline: Det är nog Nestors kommentar.

Jan: Helt rätt! Länken till forumet finns i beskrivningen. Tack så mycket! Ett extra stort tack till dig på Patreon som gör det möjligt för oss att diskutera sparande och amortering i över en och en halv timme, även om det verkar vara en enkel fråga. Tack så mycket!

Relaterade avsnitt, artiklar och diskussioner

Artiklar och avsnitt:

• Humankapital och dess plats i en investeringsstrategi - Intervju med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm om sparande och humankapital
• Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgång - Din ekonomiska livsuppgift är att omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital | Del 4 i serien "Just. Keep. Buying."
• Börja spara och investera - Allt du behöver veta för att komma igång med ditt sparande och investerande rätt och lätt (avsnitt #99)

Diskussioner i forumet:

• Lån och hävstång: tips, råd, diskussion och rekommendationer från RT-communityn
• Bostad- och bolån i forumet

Jan och Caroline Bolmeson

17 september, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 17 september klockan 18:44 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.