Spara och investera rätt och lätt 2024! | Kom-igång guide 💰

De flesta av oss har lärt oss hur man jobbar hårt för pengar, men få av oss har fått lära sig hur man låter pengarna jobba hårt för en själv. I dagens avsnitt får du våra, forskningens och communityns guldkorn för ett framgångsrikt och långsiktigt sparande på ett enkelt, inspirerande och konkret sätt. Det är allt du behöver veta för att spara rätt och lätt. Att du sannolikt kommer få bättre odds för att tjäna mer pengar än de flesta över tid, det är en bonus. 😉

Först och främst, vad kul att du vill komma igång med ditt sparande. Anledningarna till att börja spara är många. För någon handlar det om en ekonomisk trygghet och inte behöva oroa sig för pengar eller gå ner i arbetstid. För andra att ha mer tid med familj och vänner, att ha ett gott liv som pensionär, kunna resa mer, starta företag eller ekonomisk frihet. Oavsett vad det handlar om för dig är sannolikheten hög för att det blir lättare med lite mer pengar.

Egentligen är inte investerande och sparande svårare än så här:

De tre meningarna är kärnan och sammanfattning av 27 års eget sparande, tusentals diskussioner i RikaTillsammans-communityn, hundratals poddavsnitt och fler lästa böcker och vetenskapliga artiklar än jag kommer ihåg. Att spara och investera är enkelt, men det är inte lätt. Jag förstår mer och mer den framgångsrike investeraren Warren Buffett som fick frågan:

Om det nu är så enkelt att bli rik, varför är inte alla rika?

Hans svar var:

För att ingen vill bli rik långsamt.

Jag påstår att alla kan förbättra sin ekonomiska situation, alla kan ta sin privatekonomi till nästa nivå, alla kan göra sitt liv rikare och få mer pengar. De konkreta tips, förslag och verktyg vi beskriver nedan fungerar, de kommer att förbättra din ekonomiska situation, de kommer att göra dig rikare. Men de kommer inte göra det imorgon, inte ens nästa vecka eller ens i år. Det går tyvärr inte att investera sig rik på kort sikt utan att ha en stor mängd tur. Sorry.

Målet med detta avsnitt är inte att göra dig rik snabbt. Målet är att göra dig rik långsamt och visa på det sättet som forskningen faktiskt om och om har bevisat fungerar. Den här artikeln hjälper dig att vara sköldpaddan som alltid till slut vinner över kaninen. Den hjälper dig att:

• Ta ditt sparande till nästa nivå – oavsett om du är en nybörjare eller expert, har sparat länge eller precis har börjat, om du har mycket eller lite pengar, om du är unge eller gammal.
• Komma igång med ett riktigt bra sparande om du inte har gjort det.
• Få koll på de viktigaste sakerna att veta om sparande enligt forskningen
• Vara trygg i känslan av att du har gjort och tänkt rätt i ditt sparande
• Slippa det dåliga samvetet om att du borde ta bättre hand om dina pengar
• Stå stadigt när banken & andra ger ovetenskapliga råd om sparande

Det gör vi genom att ge dig bland annat konkreta tips och minnesregler såsom:

Spara 1.200 kronor per månad i ca 12 år för att därefter kunna få ut ca 1.200 kr per månad resten av livet.

12-12-12-regeln som naturligtvis gäller alla belopp. Läs mer i forumet.

eller att ”pengarna dubblas ungefär vart 10 år”, samt mängder av länkar, referenser och tips som vi har samlat på oss under åren. I forumet kommer du hitta kompletterande material som t.ex. sammanställning av de bästa fonderna 2024 hos olika banker, av studier och forskningsrapporter.

Vi vill vara supertydliga med att i princip ingenting av det du kommer läsa nedan har vi hittat på, det är en sammanställning av årtals av forskning, böcker och arbete som andra har gjort. Det går också i linje med det som vi brukar säga ”Trust, but verify.” Särskilt när det gäller något så viktigt som de pengar som du tjänat ihop genom att lägga ned tid, energi och arbete. Du och de förtjänar det. Därför kommer du hitta mängder av referenser, källor, böcker och hänvisningar till forumdiskussioner och tidigare avsnitt. Detta avsnitt är som en introduktion till allt det.

Vår önskan och mål med denna artikel är att du som är ny ska komma igång med ett riktigt bra sparande. Du ska kunna slippa ett ganska vanligt dåligt samvete kring att ”jag borde ta bättre hand om mina pengar” och kanske till och med titta in i vår community i forumet och se att du inte är ensam. För så kände jag ganska mycket när jag började. Jag satt med frågor såsom ”vem kan hjälpa mig?”, ”vem kan jag lita på?” och jag kände att pengar var både svårt och klurigt. Därav RikaTillsammans.

Det är faktiskt lätt att spara rätt, men alla dessa ”3 snabba tips”-artiklar som finns i sociala medier och hos kvällstidningarna har enligt min åsikt sällan fungerat. Därför har målet varit att skriva en värdig artikel, med källor, hänvisningar och motivering till varför man bör göra som man bör. Det gör att denna artikeln är lång, riktigt lång. Men därför har den också två sammanfattningar – en kort, en lite längre och sedan hela artikeln.

Dessutom finns den både som podcast, video och kortpodd. Allt för att du ska kunna ta till dig den på ditt eget sätt. För det här ämnet är viktigt på riktigt. Någon timme investerad här och nu kan göra stor skillnad för både dig, din familj och nära och kära. Det tycker vi är viktigt att hedras genom att ta det på allvar. Därav att vi verkligen har ansträngt oss i den. Du får gärna titta in i forumet, i våra sociala medier på Instagram, Facebook eller där du hänger och ge oss en tumme upp, en kort kommentar eller prenumerera. ❤️

Tack på förhand och lycka till med sparandet!
Jan och Caroline
Senaste uppdateringen: 8 januari 2024.

Viktig information

Eftersom resten av denna artikel handlar om hur du ska spara och investera pengar, samt finansiella instrument, vill vi påminna om och förtydliga följande information om risk, om oss och om att göra rätt sak i rätt ordning.

Info om risken att förlora pengar

Vi har flera kapitel längre ned i artikeln om risken att förlora pengar. Det viktigaste att veta är:

• Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Historisk avkastning är varken en garanti för framtida avkastning eller säger något överhuvudtaget om framtiden.
• Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall (dock högst teoretiskt med en indexfond) är det inte säkert att du får tillbaka hela ditt insatta kapital. Risken för att förlora pengar är ”inträdesbiljetten” för att få tillgång till avkastningen i andra ändan.
• Risk är inte något teoretiskt, ditt kapital kommer att från första dagen att både öka och minska i värde. Ibland, som vid Corona-kraschen 2020, nästan -30% på 3 veckor och ibland samma utveckling i positiv riktning.
• Investera absolut inte pengar som du inte har råd att förlora, kan avvara på ett antal års sikt eller som påverkar din vardag negativt.

Med ovan sagt, var inte för orolig att investera, utan läs hela artikeln där vi tar oss an problemet och risken att förlora. Det är en av grundpelarna inom sparande och det är inget vi duckar. Tvärtom.

Börja i rätt ände

Vi människor är många gånger experter på att göra fel sak på rätt sätt. Därför tycker jag att det är viktigt att börja i rätt ände.

• Börja alltid med en buffert så att du kan sova gott om natten och ditt sparande inte påverkar din vardagsekonomi negativt. Gör det INNAN du investerar din första krona.
• I början av din sparkarriär fokusera på två saker 1) öka din lön så mycket som möjligt samtidigt som du håller koll på kostnaderna och 2) spara lagom mycket i förhållande till den fas du är i livet. Läs gärna mer i avsnitt 324 ”Allt du behöver veta om privatekonomi”.
• Fokusera på att öka ditt sparande fram till den dagen då din årliga avkastning överstiger summan som du skjuter till din portfölj. Först därefter är det värt att lägga tid på portföljoptimering, välja den bästa fonden och så vidare. I början är det viktigare att komma igång med en operfekt sparplan och skjuta till mer pengar än att lägga tiden på att optimera ett litet sparande.
• Pengar som du behöver inom 0 – 2 år bör bara läggas på ett bankkonto med insättningsgaranti.
• Investera aldrig i något som du inte förstår eller kan förklara för någon annan. Ställ frågor i forumet tills du känner dig trygg. Inga frågor är för dumma.

Info om oss och det vi tjänar pengar på

Om du inte känner oss sedan innan, då är följande information viktig för undvikande av missförstånd:

• Ingen har betalt för att bli nämnd i detta avsnitt och vi investerar våra, barnens, släktingars och företagens pengar sedan snart 10 år tillbaka exakt så som vi beskriver. Vi äger andelar i alla fonder och fondrobotar som vi pratar om men vi har inga ägarintressen i något av bolagen.
• Vi vill inte ha dina pengar, vi förvaltar inte andras pengar, vi är inte finansiella rådgivare, vi säljer inte finansiell rådgivning och vi tjänar inte mer eller mindre pengar beroende på vad du gör. Tvärtom har vi ingen aning och inget sätt att få reda på vad du gör med dem.
• Vi tjänar våra pengar på banners och reklam, reklamspots i podcasten och på youtube, sponsrade avsnitt och reklamlänkar som är tydligt uppmärkta, föreläsningar ute på företag, RikaTillsammans-programmet och tack vare vår fantastiska Patreon-community som varje månad stöttar oss så att vi kan lägga ner de 60+ timmar som krävs på en artikel som denna.
• Vi är inte heller en oberoende konsumenttjänst, vi är inte journalister oberoende av budskapet och vi är inte forskare som skriver oberoende artiklar. Denna artikel, likt resten av RikaTillsammans speglar vårt liv, det vi gör med våra pengar, vi (eller mest Jan) har starka åsikter i frågan och tack vare vår bakgrund och historik gillar vi lyfta upp, förenkla och kommunicera forskning. Läs mer i forumet.

Vill du veta mer, besök vår om oss-sida. Avslutningsvis brukar vi alltid rekommendera att ta hjälp av en finansiell rådgivare om du känner dig osäker och vill ha en second-opinion bortom att ställa en fråga i forumet. I vår sammanställning finns det tre förslag på riktigt duktiga sådana – allt för dig med många miljoner till dig som är helt ny och bara vill köpa en halvtimmes rådgivning och bolla en specifik fråga.

Sammanfattning i ett par meningar

För dig som inte vill läsa hela artikeln så följer nedan en sammanfattning i fyra meningar:

Vi har även sammanfattat det långa avsnittet i vår kortvideo / kortpodd på ca 18 minuter istället för en och en halv timme:

På Instagram finns även vår höjdpunkt ”Börja spara rätt” som du kan bläddra genom. Om du däremot vill titta på presentationen vi använde i videon eller podcasten, så finner du den nedan:

Som vanligt rekommenderar jag besöka forumet och följa diskussionen till avsnittet där. Där får du andras kommentarer, åsikter, frågor och funderingar.

Lite längre sammanfattning: Just. Keep. Buying.

Om man skulle ge någon ett enda råd kring sparande, som dessutom gällt i alla tidsperioder och alla olika typer av investeringar så skulle det vara:

Just. Keep. Buying.

Nick Magiulli i boken med samma namn. Se även våra avsnitt 250 – 257. Börja med 250, se nederst för övriga avsnitt.

Eller om man översätter och utvecklar det lite mer så handlar det om att regelbundet, automatiskt och långsiktigt köpa tillgångar som skapar inkomster över tid. I artikeln nedan utvecklar jag det än mer, men i grunden finns det tre huvudtyper av tillgångar, så kallade tillgångsslag, som man kan lösa alla scenarion med.

• Bankkonto som ger ränta – för ditt kortsiktiga sparande och buffert.
• Aktier som ger dig en del av vinsten och värdeökningen – för att tjäna pengar långsiktigt
• Räntor som ger dig en ränta likt bankkonto – som bevarar pengarna du tjänar på aktier genom att låna ut dem till t.ex. länder och företag.

Det finns i princip ingen anledning att någonsin behöva äga något annat. När det gäller hur man ska fördela sina pengar inom dessa delar är forskningen – oavsett vad media, finansbranschen, rådgivare och de flesta andra säger – tydlig:

Spara i hela höstacken istället för att leta nålar. Spara i alla bolag i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher så billigt som möjligt. Spara långsiktigt, regelbundet, automatiskt och sitt därefter still i båten, var passiv, lat, oengagerad, ointresserad och oinloggad.

Titta gärna på detta korta klipp på 38 sekunder med nobelpristagaren Richard Thaler som tycker att man ska spara diversifierat enligt vår höstack och därefter borde vi gå och kolla på fotboll och ignorera marknaden.

Så här säger han:

Den smarte småspararen rekommenderas att ha en diversifierad portfölj och sedan lämna den ifred. Jag säger alltid till folk, ignorera marknaden, titta på fotboll och det är säkrare för dig. Nu är det förstås vettigt att ombalansera och sådant, men att försöka tajma marknaden, det är jag inte smart nog att göra.

Nobelpristagaren Richard Thaler i intervju med Morningstar (hela intervjun här)

Det vill säga att forskningen säger att om vi vill fokusera på att tjäna så mycket pengar som möjligt till den lägsta risken som möjligt (=riskjusterad avkastning) så ska vi äga allt och därefter vara passiva. Definitivt är det bättre än att äga en liten mängd enskilda aktier som så ofta förespråkas av andra. Mer formellt kan man säga att forskningen säger att:

Alla avvikelser från att äga hela marknaden introducerar en risk som du statistiskt inte får betalt för över tid och empiri visar att avvikelser från index även introducerar en beteenderisk.

Om vi översätter det här till något konkret så blir svaret att man ska investera sina pengar i ”hela höstacken” som i verkligheten är en kombination av:

• Aktieindexfonder – en indexfond är helt enkelt att man äger alla bolag i en viss region, bransch eller typ av bolag.
• Ränteindexfonder – en indexfond där man äger skuldbrev, dvs. lån till andra, från en viss region, typ av bolag eller en viss utlåningslängd.

Det viktigaste ordet ovan är ”indexfond” vilket betyder att den äger allt i sin nisch. Den är passiv i form av att det inte finns någon som försöker tävla med andra genom att välja ut aktier eller lån som kommer gå bättre än någon annan. Genom att äga allt, kommer vissa saker gå bra, andra dåligt men som helhet kommer det gå som marknadens snittavkastning OCH det är fullt tillräckligt. Jag lovar.

Dessa två typer av indexfonder kombinerar man sedan ihop med bankkonto för att kunna lösa de olika målen man har med sina pengar, allt från att ha en buffert (100% bankkonto) till att spara till pensionen på mer än 10 års sikt (100% aktieindexfonder) och allt därmellan (50% aktieindexfonder och 50% ränteindexfonder).

Få branscher bortser från forskningen som finansbranschen

Sedan är forskning alltid per definition ”det bästa vi vet just nu” och det finns naturligtvis nyanser där forskare och vi i forumet är oense. Men det är ungefär som med klimatdebatten, fler än 9 av 10 är överens om huvuddragen och sedan har man diskussion om nyanserna.

Problemet är att det alltid kommer att finnas folk – t.ex. banker, rådgivare, folk i sociala medier, media m.fl. – som tjänar pengar på att du följer just deras tips och råd och är antingen inte medvetna om forskningen, eller är medvetet bortser från den. Ju länger vi har gjort det här med RikaTillsammans, desto mer inser jag hur finansbranschen är en av få branscher där du kan få råd som går totalt emot vad forskningen säger. Det är inte ovanligt i forumet att banker har rekommenderat dyra fonder som inte är indexfonder, fått rekommendationer baserat på historisk avkastning, antal stjärnor och annat strunt.

Därför vill jag att du ska komma ihåg följande fakta som väldigt sällan pratas om. Ungefär 90% av alla professionella förvaltare ger dig INTE en bättre avkastning än en bred och billig indexfond (avsnitt 302, SPIVA, Barras (2010) m.fl.), dvs. de underpresterar mot index. Majoriteten av alla småsparare slår inte heller index, utan hade fått en bättre avkastning av att bara äga en indexfond. Experter som ger råd i media har mindre än 50% rätt, dvs. det är bättre att du singlar slant än lyssnar på deras förutsägelser.

Den stora hemligheten i finansbranschen inte vill att du ska veta är att framgång på börsen handlar mer om tur och slump än skicklighet. Du behöver inte tro mig, lyssna på Eugene Fama nedan som blev intervjuad av SVT Rapport 2013 när fick nobelpriset i ekonomi.

Faktum är att det extremt svårt att slå index även för de allra flesta proffs, eftersom alla är lika duktiga och därmed beror vem som slår index mer på tur än skicklighet. Till och med företag och experter som ska utvärdera andra fonder och sätter betyg på fonder har så pass fel att det nästan är ”ju bättre betyg, desto sämre framtida avkastning.” Majoriteten av alla studier om sparande pekar åt detta håll, vi har flera avsnitt på ämnet här, här, här och här.

Jag anser att det nästan är lite förmätet att tro att du och jag ska kunna slå proffsen, som sliter som djur och ändå inte lyckas, genom att abonnera på ett nyhetsbrev, läsa en bok, följa någon på sociala medier och lägga någon timme om dagen (ledtråd: det gör småspararen inte). Det är inte det enklaste sättet att vinna över en stormästare i schack, det är genom att spela ett annat spel än schack. Ett spel där du har oddsen på din sida, vilket enligt forskningen, oss och forumet är ”köp hela höstacken dvs. en indexfond och gör det regelbundet och långsiktigt.”

Så ett medskick till dig, förutom att investera i indexfonder är:

Var extremt skeptisk till alla som rekommenderar något annat än en ränte- eller aktieindexfond. Sannolikheten är stor att de 1) inte har en aning om vad forskningen säger, 2) har en övertro på sin egen förmåga och 3) inte har urskiljt vad som varit tur och vad som varit skicklighet, 4) har incitament som inte går i linje med dina och eller 5) har andra mål med sitt eget sparande än du.

Vi har intervjuat två professorer som till och med varit med om fondförvaltare, när de fått vara anonyma har sagt: ”Jag skulle inte ens rekommendera min egen fond” eller ”Jag har mina egna pengar i indexfonder.”. Jag är övertygad om att indexfonder även i framtiden kommer vara ett bättre val än alternativen eftersom en indexfond per definition ger marknadens snittavkastning och det är fullt tillräckligt. Men återigen, ”trust but verify” och alla länkar är bra ställe att dubbelkolla.

För tydlighetens skull: vi tjänar inte mer eller mindre pengar beroende på vilken fond du väljer, vi förvaltar inte dina eller andras pengar, vi säljer inte finansiell rådgivning, ingen har fått betalt för denna artikel och vi investerar våra, barnens, släktens och våra företags pengar på exakt det här sättet. Vår intjäning kommer från bl.a. sponsrade avsnitt eller länkar som är tydligt uppmärkta, reklambanners, föreläsningar, utbildningar och vår Patreon-community.

Spara rätt och lätt i praktiken med en fondrobot

Så om vi konkretiserar föregående del om vad forskningen säger, så blir det att fördela sina pengar mellan bankkonto, ränteindexfonder och aktieindexfonder. Då uppstår nästa två frågor:

1. Vilka aktieindexfonder ska jag köpa och hur ska de kombineras?
2. Vilka räntefonder ska jag köpa hur ska jag kombinera dem?

Här börjar kaninhålet. Precis som alla gillar semester på en hög nivå, så blir diskussionen när någon säger ”Jag vill åka till London” och någon annan vill åka till Paris. Vad man väljer beror på ens personliga preferenser och vad man värderar.

Sedan ett par år tillbaka så värderar jag främst en kombination av:

• Kvalitet – det ska vara bra, här i form av gå i linje med forskningen
• Enkelhet – det ska vara lätt att förstå, att komma igång, att underhålla och få hjälp
• Billigt – inom sparande gäller ju billigare desto bättre
• Hög lägstanivå – dvs. att man har balans och inte suboptimerar

Därför är vår stående rekommendation att investera sina pengar med hjälp av en så kallad fondrobot. En fondrobot är som en ”all-inclusive”-tjänst. En fondrobot hjälper dig och mig att:

• Välja den bästa och billigaste kombinationen av aktie- och ränteindexfonder
• Komma igång och spara enligt forskningen på ett par minuter
• Få rätt på allt runt-omkring t.ex. rätt typ av skattekonto, månadssparande, ombalansering, deklaration etc.
• ta över problemet ”hur ska jag spara mina pengar” så att vi kan göra annat i livet.

Det är helt enkelt en tjänst som hjälper oss att gör rätt (och gör det svårt att göra fel). De två fondrobotarna som vi rekommenderar är inte bäst om man tittar på varje enskild faktor. De har t.ex. inte lägst avgift, bankkontot med absolut bäst ränta eller liknande. Däremot är de bäst när man väger in alla faktorer och alla aspekter.

Det vill säga att genom att vara tillräckligt bra i alla områden, så blir det – enligt mig – bäst helhetslösning. Så pass bra att vi själva lägger våra egna, barnens, släktingars och företagens pengar i dem. De två fondrobotar som vi rekommenderar är:

• LYSA – se: lysa.se (annonslänk) eller deras app i App Store / Google Play
• OPTI – se: opti.se (annonslänk) eller deras app i App Store / Google Play

Vi föredrar personligen LYSA då den är något billigare, men har pengar i båda. Vilken du väljer när du börjar är en smaksak. Avgiften för Lysa är 0.4% och för Opti ca 0.7%. Du kan läsa kommentarer varför andra har valt LYSA på vårt Instagram. I forumet där vi är mer nördar så kan du läsa varför folk inte har valt LYSA och varför jag tycker att de som argumenterar för ”jag kan göra själv billigare och bättre” har fel. Återigen, ”trust, but verify”. Om du har frågor om Lysa, så har vi ett avsnitt 40 vanliga frågor om Lysa på 60-minuter här (#338).

Spara rätt och lätt i praktiken med enskilda fonder

I vissa fall, t.ex. tjänstepension, går det inte att välja en fondrobot och dår man göra jobbet som en fondrobot hade gjort åt en själv. Det vill säga att man behöver välja fonder, ombalansera, sätta upp månadssparandet m.m. själv. I forumet har vi nått en slags konsensus som låter som följer:

Det ger en tillräckligt bra lösning och idag har alla banker en hyfsat bra och billig global indexfond. Några av de favoriter som vi har i forumet är:

• Avanza Global
• DNB Global Indeks
• Länsförsäkringar Global Index

I forumet har vi sammanställt en lista med den bästa enskilda globalfonderna hos de vanligaste bankerna, för tyvärr finns inte alla dessa fonder hos alla aktörer.

• Lista med de bästa indexfonderna motsvarande basportföljen / fondrobot hos gammelbankerna
• Bästa fonderna 2024 (avsnitt #340)

Om man vill förbättra sparandet något och ge sig själv lite flexibilitet så kommer en lite mer avancerad rekommendation som fortfarande är tillräckligt enkel:

Du kan läsa hela diskussionen på 125+ kommentarer som ledde fram till ovanstående rekommendation i forumet. Se samma lista för vilka aktieindexfonder det kan vara hos respektive bank. På räntesidan är det något klurigare och rekommendationen om du inte kan använda en fondrobot är:

Några exempel som är populära i forumet är:

• AMF Räntefond Mix
• Storebrand Obligation A
• Avanza Global Ränta

Därefter blir räntor snabbt väldigt kluriga beroende på vad man vill att ens ränteportfölj ska göra. Aktier har nämligen i princip bara en uppgift – de ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

Räntor å andra sidan kan ha tre olika uppgifter – de kan skydda pengar, de kan skapa avkastning likt aktier och de kan komplettera en aktieportfölj. Det är ett riktigt kaninhål och inte något som rekommenderas för nybörjare, men vill du ändå läsa på, så rekommenderar vi följande diskussion och avsnitt om räntor. Men kom ihåg att det är bättre med en operfekt plan som genomförs än att vänta på den perfekta planen som aldrig blir färdig. Ett vanligt bankkonto eller en korträntefond är många gånger tillräckligt bra.

Fyra konkreta förslag på saker att göra

Egentligen behöver du inte veta mer än det som du har läst ovan. Det är det absolut viktigaste att veta om evidensbaserat sparande med tillhörande konkreta fondrobotar och fonder. Allt nedanför är egentligen fluff för att du ska känna trygg i ditt val, känna att du har gjort rätt och ska kunna stå stadigt när andra kommer vilja ha dina pengar eller vilja att du placerar dem annorlunda.

Rent konkret så skulle vi härmed rekommendera att göra följande saker:

• 1. Överväg att öppna ett konto på en fondrobot – du behöver inte och bör inte för över alla pengar, fru och barn utan börja med att doppa tårna. Det räcker att börja med en liten summa för att prova och lära känna företaget. Vi rekommenderar:
  • LYSA
  • OPTI
• 2. Dubbelkolla att du har AP7 SÅFA via Pensionsmyndigheten – en av de bästa indexfondlösningarna man kan ha i sitt premiepensionssparande är AP7 SÅFA. Logga gärna in på pensionsmyndigheten.se och dubbelkolla att du har valt AP7 SÅFA. Instruktioner finns här.
• 3. Gå genom dina befintliga fonder – gå genom dina befintliga fonder och överväg om du ska byta till a) en fondrobot, b) en global indexfond eller c) en variant på basportföljen enligt ovan. Sannolikheten är hög att det över tid kommer ge dig ett bättre sparande.
• 4. Fråga, fråga och fråga på i forumet – ingen människa har någonsin blivit framgångsrik på egen hand. Passa därför på att ställ frågor i forumet tills du känner dig trygg i din egen strategi. Forumet hittar du här.

Lycka till med ditt sparande och så hoppas jag att vi ses i forumet! Nedan följer resten av artikeln som jag rekommenderar att läsa då det är en fördjupning av ovan. 🙂

Läs resten av artikeln

Varför spara och investera överhuvudtaget?

Jag tycker att en av de viktigaste frågorna man kan ställa sig är:

Varför är det viktigt för mig att spara och investera?

För allt sparande börjar med att jag t.ex. inte köper något idag, så att jag får ett överskott i min ekonomi som jag placerar för att det ska kunna växa och jag ska få ut mer pengar i framtiden. Vilka är anledningarna till att försöka något idag?

Det är nämligen ingen naturlag att man måste spara och investera. Det är ju bara att kolla på Lyxfällan på TV för att få det bekräftat. Undersökningar från SCB visar att 20% av alla hushåll eller hälften av ensamstående hushåll med barn klarar inte en oförutsedd utgift på 13.000 kr. I forumet har vi sammanställt att 60% av svenskarna har inte ett ISK-konto, 50% äger inte en fond utanför pensionssystemet och bara 2 av 10 äger en enskild aktie. Det går alltså att leva i Sverige utan att spara, så varför vill du spara och investera?

När jag brukar ställa denna frågan på föreläsningar runtom i landet brukar jag få följande svar som jag sammanställt i en ordmoln.

Det handlar väldigt ofta om att ha en trygghet att inte oroa sig för pengar. Det handlar om en önskan att kunna gå i pension och kunna fortsätta med sin livstil, eller att kanske gå i pension något år tidigare. Det kan handla om ett ha en ekonomisk frihet att kunna få välja själv. Att kunna resa, att kunna spendera tid med sin familj, vänner och barn. Att kunna resa, att våga starta företag, att kunna köpa vissa saker eller uppleva andra.

En välmående ekonomi idag och imorgon

Oavsett vad det handlar om för dig, så vågar jag nästan slå vad om att det inte var att få ihop den största pengahögen eller dö rikast på kyrkogården. Det är därför jag brukar påminna om att:

Pengar är en resurs för att göra livet rikare. Ekonomi är penseln som du målar ditt liv med.

Vi har flera avsnitt där vi pratar om just rikedom i livet bortom pengar. Det blev nämligen extra tydligt för mig när jag insåg att min mamma fortsatte spara än idag, trots att hon är pensionär och 70 år. Jag kan än idag inte förstå vad hon sparar till (inte riktigt hon heller faktiskt). 🤣🙈

I grunden tror jag att det för de flesta handlar om att ha en välmående ekonomi. Amerikanska konsumentverket har den, enligt mig, bästa definitionen på ekonomiskt välmående:

Pengar för oss är således ett verktyg att kunna uppnå dessa mål, väl medvetna om att pengar är inte allt. Långtifrån. Som vi brukar säga: ”Det är svårt att betala hyran med kärlek, å andra sidan är det vi människor mår bäst av relationer och mycket som inte har med pengar alls att göra.” Så i dagens avsnitt utgår vi från tesen att det är bättre att ha pengar än att inte ha dem, väl medvetna om att det bara är en resurs av många.

Titta gärna in på våra avsnitt ”Fem saker vi ofta ångrar när vi blir äldre” och ”Samla positiva livsupplevelser snarare än pengar på kontot?” samt ”Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern” som ger en bra introduktion till rikedom i livet bortom pengar. Vi har även en del trådar i forumet på ämnet ”Ett rikt liv bortom pengar” och de bästa diskussionerna i den kategorin.

Låt pengarna jobba för dig istället!

Författaren Robert Kioysaki skrev för många år sedan i boken ”Rich Dad, Poor Dad” en mening något i stil med:

Som vuxna har vi alla problemet ”betala räkningar i slutet av månaden”. De flesta av oss löser det problemet genom att varje månad gå till jobbet och få en lön. Är inte det en väldigt kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem?

Den satte sig verkligen i mitt huvud. Särskilt som civilingenjör som har blivit skolad i att alltid försöka skapa en så långsiktig, automatisk och hållbar lösning som möjligt. Att varje månad gå till jobbet, sälja en timme av mitt liv, få betalt för den, använda den för att betala ICA och alla andra för att därefter göra om samma sak om igen var varken eller. Det är inte ens inspirerande. Där någonstans insåg vi att:

De flesta av oss lägger mycket tid och energi på att jobba hårt för våra pengar. Få av oss har fått lära sig hur man sparar, investerar och låter pengarna jobba hårt för en själv. Vilket är konstigt eftersom pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi är.

Det här är fascinerande. I boken ”Rikaste mannen i Babylon” introducerar författaren en metafor som går något i linje med:

Våra pengar kan tjäna egna pengar. De är nästan som våra små arbetare. Vår uppgift är att se till att de mår så bra som möjligt och är på ett så bra jobb som möjligt.

Tar man avstamp i det och gör en jämförelse mellan att använda sin tid, kompetens och energi för att tjäna pengar och låter sina pengar jobba, så upplever jag att man får följande tabell:

Det vill säga hur jag än vänder och vrider på det, så upplever jag att våra pengar har betydligt bättre förutsättningar för att tjäna pengar än vad du och jag har. Således:

Tänk om vi skulle låta våra pengar arbeta lika hårt åt oss som vi arbetar för dem?

Utifrån ett mer akademiskt formellt perspektiv så pratar man om att investera över livet eller livscykeln. Väldigt förenklat så säger man att livet är uppdelat i två faser. Den första fasen är när vi bygger upp vårt humankapital (färdigheter, kunskap, erfarenheter etc) för att kunna få ett jobb.

Den andra fasen i livet är när vi jobbar och omvandlar vårt humankapital till ett finansiellt kapital i form av pensionssparande. Den tredje fasen i livet kommer när man slutar jobba och använda humankapitalet för att leva på sitt finansiella kapital såsom t.ex. pension. Nedan är det illustrerat i ett avsnitt som vi hade med en professor från Handelshögskolan i Stockholm och ett avsnitt om humankapital.

Det fina är ju att staten gör redan det här automatiskt för alla oss svenskar genom att ungefär 18.5% av alla våra inkomster sätts av i pension. Just för att du och jag ska kunna gå i pension någon gång vid 68 års ålder och inte behöva jobba. Då lever vi på de pengar som vi och våra pengar har tjänat åt oss.

Pengar är som små frön som växer till gigantiska träd!

Eftersom det är ganska klurigt att räkna på hur snabbt och hur mycket pengar växer, följer nedan två enkla minnesregler:

Naturligtvis gäller denna minnesregel oavsett belopp. Jag uppskattar den eftersom den visar vad behöver avvara (”belopp X kronor per månad i ca 12 år”) och vad jag kommer att få i utbyte (”X kronor per månad resten av livet”). Sedan får man ju själv bedöma om man tycker att det är värt att göra bytet eller inte. Du som vill borra i 12-12-12-minnesregeln hittar forumtråden på ämnet här. Återigen, du behöver inte lita bara på oss, Pensionsmyndigheten har en liknande tumregel:

Varje ytterligare tioårsperiod med ett sparande på 500 kr per månad leder till en ökning av den månatliga pensionen med mellan ca 300 och 600 kr av redan skattade pengar.

Pensionsmyndigheten, ”Tumregler för pensionen (2019)” som vi pratar om i avsnitt 307 ”Pension: tips, tumregler och viktiga saker att tänka på”

Det är inget magiskt utan det bygger på ren matematik och ett antagande om ett långsiktigt sparande i enlighet med forskningen. Ett annat sätt att uttrycka samma sak på är:

Dina pengar lite mer än dubblas vart 10:e år.

Eller om vi ritar upp det i en graf så ser det ut som:

För ett par år sedan, när jag köpte min första iPhone X, beskrev en kompis effekten för mig så här. Han tittade på min telefon och sa:

Wow, snygg telefon Jan, men jag visste inte att du hade råd att köpa en telefon för 50.000 kr!

Jag fattade ingenting. Visst, den var dyr eftersom det var första iPhonen jag köpt för över 10.000 kr, men det var ju ändå långt ifrån 50.000 kr. Då fortsatte han:

Jo, men om du hade behållt din gamla, investerat pengarna i 20 år, så skulle de ha växt till 50.000 kr!

Mitt huvud 🤯💥. Så hade jag aldrig riktigt tänkt. Nu rekommenderar jag inte att tänka så heller eftersom det högst sannolikt inte leder till att man får ett rikt liv i andra avseenden. Men det var ändå en tankeställare. Särskilt i alla sammanhang där man ska göra ett större kapitalinköp som t.ex. bil.

Det här är anledningen till att man ibland pratar om att alla bör skaffa sig en egen pengamaskin eller att pengar är som små frön som över tid växer sig till gigantiska träd – givet att man bara planterar dem och låter dem växa och arbeta i fred. Prova gärna vår ränta-på-ränta-räknare där du kan laborera och se tillväxten utifrån dina förutsättningar såsom månadssparande, sparhorisont, startbelopp etc.

Två typer av jobb för våra pengar (eller tillgångstyper)

Det här att pengar kan växa genom att få en lön (”ränta”) är ingen ny uppfinning, det kom man på redan för ca 4.000 år sedan i Mesopotamien. Man insåg att det från tid till annan finns behov att låna pengar. En bonde behövde pengar för att köpa utsäde för att sedan när skörden var intagen kunna betala tillbaka pengarna med en liten vinst till den som lånat ut. Man kan säga att där föddes den första formella finansiella tillgångstypen:

• Räntebärande tillgångar – dvs. att jag lånar ut mina pengar till någon annan i utbyte mot en skuldsedel som reglerar hur länge jag lånar ut pengarna, i vilken valuta och vilken ersättning i form av ränta.

Den här tillgångstypen har hängt med sedan dess. De flesta av oss är vana att vara på andra sidan, dvs. vara de som lånar. Få av oss har råd att köpa en bostad utan lånade pengar. Så vi går till banken och ber om ett lån i utbyte mot en säkerhet i vårt boende (och vårt humankapital). Vi kommer överens med banken om ränta vi ska betala varje månad och hur länge lånet ska löpa. För oss är bolånet en skuld, men för banken är det en räntebärande tillgång.

Ett par tusen år senare, på 1700-talet uppstod behovet av en annan typ av tillgång. Man ville segla skepp från Europa till Indien, Asien och Amerika för att köpa kryddor, tyger och annat som inte fanns i Europa. Det fanns enorma pengar att tjäna, men problemet var att det var enormt riskfyllt och många skepp kom aldrig tillbaka. Eftersom de med pengar inte ville låna ut till så riskfyllda projekt (eftersom det var svårt med säkerhet i ett sjunket skepp) så behövde man hitta på ett annat sätt att dela på risken. Då kom man på tillgångstypen:

• Riskbaserade tillgångar – dvs. att jag ger dig mina pengar, utan krav på säkerhet och utan krav på en specifik ränta mot att jag äger min andel av alla tillgångar och att vi delar på all framtida vinst eller värdeökning i all evighet. Exempel är t.ex. aktier och aktiefonder eller reala tillgångar som t.ex. fastigheter eller skog.

Det här var grunden till det som vi idag kallar för aktier. En aktie är en andel i ett företag (riskfyllt projekt) där jag äger motsvaranden min andel av alla tillgångar och min motsvarande andel av alla framtida vinster. Dvs. om jag äger en aktie i Apple så äger jag en mikroskopisk andel av alla Apple tillgångar och varje gång det säljs en iPhone så får jag en mikroskopisk andel av den vinsten Apple gör på telefonen. Om Apple börjar gå dåligt och går i konkurs så förlorar jag alla mina satsade pengar.

Det här i grunden den kapitalistiska marknadens huvuduppgift; att hjälpa oss människor dela på risk och ge en marknadsmässig ersättning för den. Man kan även se det som att den ersättning som vi får för våra pengar. Det är därför man brukar kalla ränta för priset på pengar. Det här är också förklaringen till att investeringar med stor sannolikhet kommer att fortsätta gå upp över tid även i framtiden. Eftersom:

• Det finns ingen anledning för dig och mig att ge pengar till någon annan utan ersättning, då spenderar vi dem hellre.
• Det är lägre risk att låna ut pengar (räntebaserad tillgång) till någon mot en säkerhet och en överenskommen tid än att investera dem där jag riskerar hela beloppet mot min andel av vinsten (riskbaserad tillgång).
• Eftersom risken är lägre i räntebaserade tillgångar än riskbaserade, kommer den förväntade avkastningen för räntor vara ungefär 2-5% per år i snitt och ca 6-9% per år i snitt för aktier. Det är denna effekt som långsiktigt driver avkastningen (kallas även riskpremie).

Det är också grunden till ränta på ränta-effekten som du kanske har hört talas om. Det är även grunden till minnesreglerna ovan som är räknade på en årlig snittavkastning (snittränta) på 8% per år.

Ränta-på-ränta och ekonomisk frihet (”FIRE”)

Ränta-på-ränta effekten är egentligen ingenting annat än matten bakom ovan. Tänk dig att du har 1.000 kr som du kan tänka dig låna ut till t.ex. en bonde som behöver dem för att köpa säd. Ni kommer överens om 10% ränta, dvs. att när skörden är klar då ska du få tillbaka dina 1.000 kr och 100 kr i ränta. Det fungerar bra, så ni gör om samma sak nästa år. Du lånar ut samma 1.000 kr och får nya 100 kr i ränta. Det är fortfarande inte ränta på ränta, utan bara ränta på ditt ursprungskapital om 1.000 kr.

Tänk dig nu att du gör det här i 10 år. Då har du fått 10 gånger 100 kr i ränta, dvs. 1.000 kr. Nu kan du ju ta dessa 1.000 kr och gå till nästa bonde och göra exakt samma upplägg. Nu har du börjat tjäna pengar även på din ränta från den förste bonden. Nu är det exemplet väldigt förenklat, men det ligger ändå inte långt ifrån verkligheten. Det är ju så en ränteindexfond fungerar – du lånar ut ditt belopp till väldigt många låntagare (t.ex. länder eller företag) som betalar tillbaka och sedan lånar du ut pengarna och räntan igen, om och om och om igen. Då växer både dina ursprungspengar och räntan på de pengarna.

En aktieindexfond fungerar liknande. Du och jag ger våra pengar till en fond. En fond är bara en samling människor som lägger ihop sina pengar i en påse för att kunna sprida dem på så många andelar i så många företag som möjligt så billigt som möjligt. Jag investerar min hundralapp och när de olika andelarna i företag ökar i värde eller ger utdelning så köper man fler andelar som i sin tur ger ny ränta och så vidare.

Ett litet sidospår som kombinerar ränta-på-ränta och humankapital-resonemanget är att man ibland kan önska ha möjligheten att gå i pension lite tidigare. Det brukar i vår community kallas för att bli FIRE (”Financial Independence Retire Early”) eller bara ”FI” om man gillar sitt jobb. Med lite matte så kan svara på frågan:

Hur lång tid tar det mig att bli ekonomiskt fri givet att jag sparar en viss andel av mina pengar (”sparkvot”)?

Givet antaganden om att pengarna jobbar med 8% och att man inte har något startkapital, dvs. man börjar på noll, så kan man rita upp följande graf:

Det betyder att om du sparar 20% procent av dina inkomster, då har du möjligheten att sluta jobba som senast (eftersom vi inte tar hänsyn till pension) efter 37 år. Det kan låta mycket, men för en 20-åring är det vid 57-års ålder och det är 10 år tidigare än de flesta andra kommer kunna göra det. Det utgår dessutom från ett startkapital om 0 kr, vilket jag inte tror du har. Samt – att även bara kunna ersätta en del av sin lön, dvs t.ex. jobba en dag mindre i veckan är ganska mycket värt. Du kan prova räkna själv i vår FIRE / Ekonomisk frihet kalkylator.

Sammanfattningsvis; vi får betalt för våra pengar för att vi tar en risk när vi lånar ut dem (=investerar i räntor) och vi tar en risk när vi investerar dem i bolag. I snitt, över långa tidsperioder, har investerare fått betalt ungefär 3-4% procent för räntor och ca 6-8% för aktier. Jag anser att det är rimligt att förvänta sig det här även i framtiden över långa tidsperioder, dvs. minst 10-år eller mer. Det betyder att om vi långsiktig investerar våra pengar till 8% ränta, då dubblas pengarna vart 10:e år och 12-12-12-regeln gäller. Det i sin tur kan användas för att t.ex. räkna ut när man når ekonomisk frihet.

Prova gärna ränta-på-ränta-effekten utifrån dina egna förutsättningar i vår ränta-på-ränta-kalkylator eller ekonomisk frihet / FIRE-kalkylator:

Ränta på ränta-kalkylatorn

Prova dig fram och räkna ränta på ränta med vår kalkylator som du kan anpassa för just din pengamaskin.

Läs mer

Ekonomisk frihet

Hur mycket pengar behöver du för att bli ekonomiskt fri och hur lång tid kommer det ta att spara ihop beloppet?

Läs mer

De enda tre tillgångarna som du behöver

Även om det bara finns två huvudtyper tillgångar – de ränte- respektive riskbaserade – så finns det hundratals undertyper. Tyvärr är det till och med som så att allt som har ett pris kan man spekulera i. Idag kan man investera i allt från whiskey, handväskor, konst, vinflaskor, aktier, krypto, p2p, crowdfunding och gud vet vad. Jag vet, för jag har testat – och förlorat pengar – på det mesta. 🙈 Det är något jag gör upp med i avsnitt 277 ”Sanningen om jakten på den bättre investeringen” eftersom vår portfölj spretade som ett fågelbo.

Jag påstår idag, 27 år efter att jag köpte min första investering, att 99% av alla småsparare klarar sig med följande tre typer av tillgångar:

• Bankkonto – lön/transaktionskonto + ett buffertkonto i en annan bank
• Ränteindexfonder – en påse med många olika obligation (”lån”) till olika länder och företag på olika löptider och i olika valutor.
• Aktieindexfonder – en påse med många olika aktier, dvs. andelar i företag.

Med dessa tre typer av tillgångar kan du lösa 99% av alla problem som kommer uppstå på en investeringsresa. Det finns i princip INGEN anledning att utifrån ett strikt ”tjäna pengar”-perspektiv någonsin känna ett behov av att köpa något av följande:

• Enskilda aktier, branschfonder, nischade fonder, hedgefonder, startups, krypto, peer-to-peer, crowdfunding, onoterade aktier, vinflaskor, konst, handväskor, fastigheter, skog, mark, Bitcoin, guld, private equity-bolag, venture capital-fonder eller liknande.

Det här är en kulle som jag idag är beredd att dö på. 🤣 Skämt åsido, så kan det finnas andra anledningar som att man tycker att det är roligt, att man får vara en del av ett socialt sammanhang (”jag är en sådan som investerar i startups och hänger med entreprenörer och founders”), det kan vara lärorikt eller något annat.

Men det är inget där du lägger oddsen på din sida, utan tvärtom så förlorar majoriteten av alla på detta jämfört med en indexfond. I min värld är det dock inte konstigare än att man har en häst-, teknikprylar eller sladdar som hobby. Det kostar också pengar, men ger en enorm tillfredsställelse, lycka och rikedom i livet. Du och andra får naturligtvis göra som du vill, men jag vill bara att du ska fatta ett sådant beslut med öppna ögon. Min starka rekommendation är dock då:

Begränsa alla investeringar som inte är bankkonto, ränte- eller aktieindexfond till max 10-20% av ditt totala investerbara kapital.

Då har du fortfarande den stora massan pengar investerade korrekt enligt forskningen och påverkan av spekulationen blir marginell.

Konsensus i forskningen

Anledningen till att jag tjatar om indexfonder är att det är konsensus kring vad man bör äga enligt forskningen. Enkelt kan man säga att en indexfond är att man äger allt av en viss sort, t.ex. alla bolag på den svenska börsen (”svensk indexfond”) eller alla bolag i hela världen (”global indexfond”) eller alla bolag av en viss typ (”småbolagsindexfond”). Man äger allt för att man inte försöker vara bättre än någon annan eller ha en tro kring vilka aktier som kommer vara vinnare eller förlorare imorgon.

Det är nämligen i princip omöjligt enligt forskningen. Om det sedan mot förmodan finns proffs som klarar att hitta vinnaraktie på vinnaraktie så kommer de ta så bra betalt för den tjänsten att vinsten kommer att ätas upp avgifterna. Det är därför man brukar prata om att indexfonder ska vara passiva det vill säga inte ha en åsikt utan att äga allt enligt sitt index, sprida ut äggen i hundratals korgar (”väldiversifierade”) och billiga. Då ger de nämligen marknadens snittavkastning minus sin avgift, vilket över tid kommer vara bättre än 90% av alla alternativ.

Ett exempel på hur det ger sig uttryck är att en amerikansk organisation 2017 och 2019 ställde följande fråga till över 90 akademiker:

Generellt sett, utan att ha tillgång till någon insider-information, kan en investerare förvänta sig ett bättre resultat från att äga en väldiversifierad, billig och passiv indexfond snarare än att äga ett fåtal enskilda aktier?

Källa: Europeiska akademiker och amerikanska akademiker,

Alla instämde helt (64%) eller instämde (36%). Ingen svarade ”osäker”, ”instämmer inte”, ”instämmer inte alls”, ”ingen åsikt” och ingen svarade inte. Jag påstår att få saker har en sådan konsensus, särskilt när i princip alla är från prestigefyllda universitet och jobbar inom fältet. Några av deras fritext kommentarer var:

“Indexfonden bör ge liknande avkastning med en betydligt lägre risk.”

Professor Robert Shimer, University of Chicago

“En typisk investerare kommer att få en bättre riskjusterad avkastning med en diversifierad indexfond.”

Professor Aaron Edlin, University of California: Berkeley

“Bra råd till nästan alla. Vi borde alla tacka Jack Bogle.”

Professor Anil Kashyap, University of Chicago

Det finns mängder av andra studier som bekräftar samma sak. Jag har listat flera av dem i forumet och vi går genom flera studier i avsnitten här, här, här och här. Det är dock överkurs för de flesta att läsa dessa vetenskapliga artiklar och därför brukar jag istället rekommendera på följande klipp från SVT Rapport med professor Eugene Fama, som fick nobelpriset 2013.

Om inte det är en sågning av både finansbranschen och finansmedia, så vet jag inte vad som skulle vara det. 🙈🤣 Notera att han sammanfattar det precis som vi:

Spara i hela höstacken istället för att leta nålar. Spara i alla bolag i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher så billigt som möjligt. Spara långsiktigt, regelbundet och automatiskt i en global aktieindexfond som bäst motsvarar höstacken.

Jag upplever att det inte finns någon tvekan om att det här är konsensus inom forskningen. Sedan finns det diskussioner kring nyanser, men som det breda penseldraget gäller det här.

Ju billigare desto bättre!

En anledning till att många av oss inte har fått lära oss om pengar är för att det finns många som tjänar mycket pengar på att vi ägnar mer tid åt att borsta tänderna än åt vår ekonomi. Finansbranschen är grym på att tjäna pengar. Riktigt duktig. Problemet är att de är duktiga att tjäna pengar åt sig själva och inte åt dig och mig. Något överdrivet kan man nästan säga att det är ett olycksfall i arbetet om det sker.

Det stora problemet i finansbranschen som få talar om är att de tjänar olika mycket beroende på vilket val du gör med dina pengar. Det gör att du i princip aldrig får ett objektivt råd. Tänk själv:

En rådgivare på Swedbank kommer aldrig rekommendera en bra fond på Handelsbanken. Det vore direkt tjänstefel. Rådgivaren är anställd och får sin lön av Swedbank. Swedbanks primära uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare, inte till sina kunder.

Det är därför en sanning i finansbranschen är att det är bättre att äga en bank än att vara kund i den. Tittade man på de svenska bankernas vinst för de första tre kvartalen 2023, så uppgick den till över 20.000.000 kronor i timmen(!). Frågan vi kunder borde ställa oss, är det rimligt?

En av anledningarna till att de tjänar dessa bisarra summor är ju att ränta-på-ränta-effekten är helt neutral. Den bryr sig inte om den tjänar pengar till dig, mig eller en bank. Det här är något som bankerna har fattat. Alla avgifter på kapital är procentbaserade – trots att det ur bankens perspektiv inte är svårare att investera 100 kr eller 1.000.000 kr och trots att det inte alltid varit så, men det är en annan historia.

Snittavgiften för en vanlig fond i Sverige 2023 låg runt 1.4%. Det kan man ju tycka är ganska lite, men kom ihåg att snittavkastningen för marknaden är ca 8%. Då är 1.4% ganska mycket – särskilt eftersom banken tar den oavsett du eller jag tjänar pengar. Låt oss titta på skillnaden på ett sparande på 1.000 kr i månaden i 25 år med 8% snittavkastning på båda fonderna som vi kör i vår ”Jämför två fondavgifter-kalkylator”.

Sättet att räkna är att först utgå från ett teoretiskt värde som om avgiften vore noll. Därefter räknar man ut vad det blir med avgiften och jämför. Så i vårt fall ovan gäller att våra 300.000 insatta kronor (=25 år * 12 månader * 1000 kr) ger:

• Ett teoretiskt maxbelopp om ca 950.000 kr
• Den billiga fonden växer till ca 890.000 kr (ca 94% av det teoretiska värdet)
• Den dyra fonden växer till ca 750.000 kr (ca 80% av det teoretiska värdet)

Det är ganska stor skillnad på 1% skillnad i avgift enligt mig. I verkligheten kommer skillnaden bli ännu större eftersom vi inte ens har tagit hänsyn till att den dyra fonden måste överprestera mot den billiga fonden eftersom avgiften är högre. För att de ska komma till samma 8% per år, så är det ju som att den billiga fonden startar 0.4% back medan den dyra startar 1.4% back. Det vill säga att den måste hämta upp ett större försprång. Men jag tycker ovan är illa nog.

Vi blir lurade av finansbranschen i jämförelserna

Det är även så här vi ofta blir lurade i finansbranschen. När vi kommer till rådgivningsmötet så kommer rådgivaren titta isolerat på tre summor och något överdrivet säga:

Titta, du har investerat 300.000 kr och nu har de växt till 750.000 kr. Det är ju superbra! Det är en vinst på 450.000 kr. Titta så duktiga vi har varit åt dig!

Så du blir lurad av en rådgivare i exemplet ovan

Vad hen inte kommer att säga – eller hemsidan inte kommer att visa – är just jämförelsen med index, dvs. att om du hade skippat deras råd och dyra fond, då skulle du högst sannolikt kunna ha 890.000 kr. Att de dessutom har tjänat ungefär 135.000 kr mer i avgifter lär inte heller vara något som nämns. Jag har tyvärr sett det här på fler än en aktörs hemsidor att de inte jämför mot index och än värre ibland har vi i forumet sett att de jämför mot fel index. Jag har sett siffror på att ungefär 25% av alla indexjämförelser är felaktiga (t.ex. fel index, fel valuta, ej inkluderat utdelning etc).

Ett tips att ta med sig är att alltid kräva en jämförelse med en motsvarande indexfond. Dvs. svaret på frågan: ”Vad skulle jag kunnat ha om jag investerade i en billig, bred, passiv och motsvarande indexfond i samma tidsperiod?”

Det är därför ett av de konkreta tipsen att göra efter att du har läst denna artikel är att titta genom de fonder du äger. Jag påstår att det finns i princip ingen anledning att äga en aktiefond som kostar mer än 0.4% eller en räntefond som kostar mer än 0.6%. Om det är fonder i din tjänstepension så kan du halvera de rekommendationerna eftersom fonder inom pension handlas med rabatt.

Det finns en enkel minnesregel för att göra ovanstående beräkning i huvudet:

Självklart har vi både en kalkylator där kan testa att räkna på avgifter själv och ett helt avsnitt där vi bara pratar avgifter. 🙂 Ett sista tillägg, jag har noterat i forumet att vissa blir avgifts-extremister av att läsa ovan och man börjar jaga baspunkter (=tiondels procent, dvs 0.01%). Det är bra i teorin, men sällan bra i praktiken. Målet bör alltid vara balans och 0.4% tycker jag är en rimlig ribba att betala så länge det inte är pensionspengar, då kan du halvera det till 0.2% som också är Pensionsmyndighetens rekommendation. Läs även mer i tråden ”Kontroversiell åsikt: jag tror att du har fel när du försöker spara 0.1% i avgift”

Konkret tips #1: Spara med hjälp av en fondrobot!

Jag anser att det bästa valet för de allra flesta är en s.k. fondrobot. En fondrobot är som en ”all-inclusive”-tjänst som hjälper dig att spara i linje med forskningen på ett enkelt, smidigt och bra sätt.

En fondrobot är ett ”skal” runt aktieindexfonder som hjälper dig att få rätt på alla momenten som ingår i ett evidensbaserat långsiktigt och passivt sparande:

• Välja rätt kombination av billiga aktieindexfonder med rätt viktning
• Ge dig mikroskopiska ägarandelar i mellan 5.000 och 10.000 bolag runt om i världen
• Hitta rätt balans för sparandet mellan bankkonto, räntor och aktier
• Kontinuerligt hålla balansen och ombalansera när den frångår målinställningen
• Automatiskt månadssparande som blir rätt fördelat
• Välja en hållbar eller bred inriktning
• Göra rätt med skatt, t.ex. välja investeringssparkonto

och en hel mängd andra saker. En fondrobot kommer heller aldrig varat objektiv bäst på en enda enskild parameter såsom t.ex. enkelhet, avgift, fondval, krav på kunskap, intresse eller nischade önskemål som belåning, ytterligare tillgångsslag eller andra specialgrejer.

En fondrobot tar, enligt mig, hem första platsen genom att vara tillräckligt bra på alla parametrar och alla områden. Det är en generell lösning som passar majoriteten av sparare.

Därför kommer du alltid att hitta personer som invänder mot parameter X som t.ex. jag kan göra detta 0.1% billigare själv. I teorin går det säkert, men i praktiken måste man då också ta hänsyn till:

• Har jag kompetensen att ta bättre beslut än fondroboten?
• Har jag tillgång till lika bra eller bättre investeringsfonder som fondroboten?
• Har jag tiden och engagemanget att hålla löpande koll?
• Objektivt sett, ökar jag eller minskar jag min egen risk genom att pilla själv?
• Vad värderar jag min egen tid till / Är det värt 0.1% billigare avgift att lägga timmarna som krävs?
• Tycker jag det är roligt eller blir mitt liv rikare av att göra annat?

och så vidare. Min personliga åsikt är att många lurar sig själva och lägger fokus på fel sak. Jag har landat i att även om jag inte tycker att en fondrobot är perfekt, så är det en tillräckligt bra lösning och därmed det rekommenderade valet för:

• Nybörjare – eftersom det är enkelt, smidigt och hjälper till att göra rätt.
• Experter – eftersom det begränsar valmöjligheterna och därmed risken att göra (beteende)fel.

Därför har vi landat i att det är det bästa valet för i princip alla våra pengar. Trots vi anses vara experter. Framförallt för att det är smidigt och i mitt fall så minskar det risken för att jag får feeling och gör dumheter i mitt sparande. Något vi alla förr eller senare gör även om de flesta inte kommer att erkänna det, eller inte upptäcker det för att vår hjärna hela tiden lurar oss i sparande. Därför började vi flytta våra pengar 2019 och har fortsatt spara hos t.ex. fondroboten LYSA (annonslänk) nedan sedan dess.

Så vi lever verkligen som vi lär i det avseendet. Bilden ovan är också ett tecken på att vi har gjort det här långt tidigare än vi skrev denna artikel. 😉 Jag kan med gott samvete rekommendera alla att prova doppa tårna. Man kan börja med minsta insättningen på 1.000 kr och ett månadssparande om 200 kr. Så man behöver (och ska inte) inte satsa hus, familj, barn och hund. Det är ingen stress att ta det lugnt och böra lära känna tjänsterna. Sparandet är ändå långsiktigt på flera år, någon månad hit eller dit spelar ingen roll. På riktigt.

En fin aspekt jag gillar med fondrobotar är att de dessutom ger exakt samma lösning till någon dig och mig som kommer med 100 kr eller en stiftelse som kommer med 100 miljoner kronor. Vi har flera historiska sponsrade avsnitt med både LYSA och OPTI om du vill lära känna dem. Jag rekommenderar följande avsnitt i första hand:

• Lysa: introduktion och 40+ vanliga frågor med svar
• Lysa: Hållbart sparande med målet att sänka CO2-avtrycket
• Opti: Att missa de 10 bästa dagarna på 30 år kostar 30% av årsmedelavkastningen
• Opti: Napoleon hade också gillat indexfonder

Båda tjänsterna har dessutom riktigt bra kundservice som man kan ringa och mejla om man har frågor. De har båda också kontor i Stockholm där man ofta kan bli bjuden på en kopp kaffe. Se deras respektive hemsidor. I forumet har vi också hundratals trådar om båda bolagen och de brukar även hänga där. Så hoppa gärna i forumet och ställ en fråga!

Vad tycker andra om fondrobot?

Jag vet att t.ex. LYSA i december 2023 hade ungefär 130.000 kunder och förvaltar ungefär 25 000 miljoner kronor och deras kunder månadssparar i snitt mellan 200 och 300 miljoner. Så du lär varken vara först eller störst sparare om du börjar spara med dem. Dessutom har de en överrepresentation kvinnor, vilket ofta är ett bra tecken då de tenderar att få en bättre avkastning än män i sitt sparande. Just saying. 😉❤️

Utifrån ett ”trust, but verify”-perspektiv tycker jag att du kan läsa på vårt Instagram- eller på vårt Facebook-konto varför folk har valt (eller inte valt) LYSA. Det vanligaste svaret till att folk väljer dem är enligt min upplevelse att det är ”bra, enkelt och smidigt.”

Svaret på samma fråga i forumet – som består av de mest privatekonomi intresserade individerna i Sverige – upplever kan sammanfattas i: ”Jättebra tjänst som jag rekommenderar för andra, men jag kan bättre själv och jag kan spara 0.1% på avgiften.” eller ”Jättebra tjänst för andra men jag tycker det är tråkigt och vill ha större kontroll / möjlighet att påverka själv.” Dessa två argument är dock något som jag har liiiite invändningar mot, men det är en annan tråd med 100+ kommentarer i forumet. 🤣 Å andra sidan belyser den tråden också de upplevda nackdelarna väl t.ex. ingen hävstång, ingen möjlighet att göra något annat och att spara i en fondrobot är skittråkigt – men enligt mig är det en sak på plussidan.

Jag har egentligen ingen åsikt huruvida du väljer LYSA (annonslänk), OPTI (annonslänk) eller kör på enskilda fonder enligt nästa kapital via Avanza (annonslänk) / Nordnet (annonslänk) / SAVR (annonslänk), din gammelbank eller någon annan aktör. Mitt främsta mål är att du ska sluta bli skinnad av finansbranschen och börja spara enligt forskningen, dvs. ”passivt, regelbundet, långsiktigt, billigt och globalt.” Det problemet löser båda fondrobotarna bra. Mitt mål är att du ska få ett så bra underlag som möjligt för att kunna fatta ett informerat beslut om ditt sparande.

Min åsikt är att LYSA är nätt och jämnt bättre än OPTI på grund av avgiften som är lägre på LYSA med 0.4% och ca 0,7% på OPTI. Men för att även sätta den differensen på 0.3% i rätt relation, fundera på följande fråga:

För en snittsparare med 50.000 kr att investera och ett månadssparande på 1.000 kr i månaden. Vad kommer ge störst effekt på 10 år i form av högst slutbelopp – a) 100 kr mer i sparande per månad eller b) 1% lägre avgift?

Du får gissa eftersom få har svaret rakt upp och ned. Jag kan avslöja att 70% av oss nördar – inkl. jag själv – svarade fel på frågan. Jag svarade avgiften. Svaret är att 100 kr mer i sparande gör en större skillnad. Du kan läsa mer om undersökningen och diskussionen i forumet här. Det kastar återigen ljus på att i början av din sparkarriär – dvs. så länge ditt årliga tillskott i sparandet är större än avkastningen från din portfölj – så lägg mer fokus på att öka sparandet än att pilla och försöka optimera portföljen. Det gör ingen till marginell skillnad. Som vanligt gäller att fokusera på rätt sak.

Konkret tips #2: enskilda aktiefonder

I vissa fall, främst tjänstepension, är det inte möjligt att välja en fondrobot. I de fall får man falla tillbaka på de enskilda fonderna och försöka bygga en portfölj en forskningen själv. Om man vill hålla det enkelt och tillräckligt bra, då går du på följande rekommendation.

Ovan är jättebra, men går att förbättra lite genom att utgå från det som vi har konstaterat är RikaTillsammans-portföljen med 100% aktieindexfonder, den ser ut så här:

Samma avgiftsnivå om max 0.4% (eller 0.2% inom pension) gäller för aktieindexfonderna. Om du väljer att ha en spekulationsdel så är det på eget bevåg, den kan med fördel skippas. Rent konkret kring vilka fonder som ska väljas så rekommenderar jag följande tråd i forumet:

• Lista med de bästa fonderna 2024 | RikaTillsammans basportföljerna

Den håller vi regelbundet uppdaterad med vilka fonder man kan välja hos respektive bank. Då jag vet att många är förtjusta i t.ex. Avanza (annonslänk) och är kunder där, då skulle en portfölj med konkreta fonder kunna se ut som:

Hos andra aktörer kommer det vara andra fonder. Om du vill se hur vi har kommit fram till ovan så har vi en diskussion med 125+ inlägg i forumet. Ovanstående fonder hanterar aktieindexdelen i sparandet, det vill säga den del som ska få pengarna att växa. Precis som med indexfonderna har vi ganska länge sparat våra egna pengar i dessa fonder. Nedanstående är en bild på alla tillfällen vi har köpt (”Just. Keep. Buying” ) fonden Länsförsäkringar Global på Avanza.

Så återigen, gör det enkelt, automatiskt, regelbundet och långsiktigt. Det är också lätt att glömma bort att det viktigaste är att du sparar i en bred indexfond, inte exakt i vilken. För majoriteten av avkastningen kommer ändå ges av marknaden som påverkar alla fonder. Det vill säga att det är inte så blodigt om det blir fel så länge det är en global indexfond som kostar under 0.4%.

Konkret tips #3: bankkonto och enskilda räntefonder

Den andra delen med de räntebärande tillgångarna är något klurigare. Därför blir den första rekommendationen för räntefonder, använd en fondrobot då de har bra ränteben i sina portföljer. När det inte går med en fondrobot, som i pensionen, så blir vår rekommendation istället:

Ovan är precis som tidigare tillräckligt bra. Här börjar vi sedan bli oense i forumet eftersom räntor är mycket mer komplicerade än aktier. Aktier har egentligen bara ett enda syfta – skapa avkastning. Räntor däremot kan ha tre syften:

• Skydda dina pengar som ett bankkonto
• Skapa avkastning nästan som aktier
• Komplettera aktier (dvs gå upp när aktier går ner)

Problemet är att här öppnas kaninhålet rätt snabbt, så för en nybörjare rekommenderar vi faktiskt i steg 1 bankkonto med insättningsgaranti eller en korträntefond i pensionslösningar, givet att en fondrobot inte är tillgänglig. Vill du fördjupa dig om räntor för att du t.ex. börjar närma dig pension eller FIRE, läs gärna dessa två trådar i forumet, här och här som går genom räntor och bl.a. det som vi kallar för ”Räntetriangeln”.

Precis som med aktiedelen kan du i steg två plocka ihop de enskilda ingredienserna med hjälp av Alecs lista i forumet:

• Lista med de bästa indexfonderna motsvarande basportföljen / fondrobot hos gammelbankerna

Ett exempel för den som sparar hos Avanza på 5 års sikt, skulle följande ränteportfölj duga utmärkt. Kom ihåg att på 0 – 2 års sikt rekommenderas 100% bankkonto.

Precis som tidigare finns det andra alternativ hos alla banker eller andra aktörer.

Konkret tips: mixa och matcha efter sparhorisont

Nu när vi har definierat en basportfölj för aktier och en basportfölj för räntor så kan man mixa och matcha själv. Det vill säga att du kan själv ställa in vilken risk du vill ha i sparandet från:

• 100% bankkonto som inte är någon risk alls till följd av insättningsgarantin, till
• 100% aktieindexfonder som ger hög risk och hög möjlighet till avkastning

Genom den här skalan kan du lösa i princip alla situationer och ”sparproblem”. Det som är det svåra är att hitta rätt risknivå för sig själv. Det enklaste och minst dåliga sättet att hitta det på är att tänka sparhorisont:

Det vill säga från varje given stund, hur länge kan jag låta pengarna jobba tills jag behöver använda dem?

Enkel definition av rullande sparhorisont.

Min upplevelse är att konsensus i forumet är att utifrån sparhorisont perspektivet tänka:

Genom ovanstående sätt skyddar du alla pengar som ska användas på kort sikt, t.ex. buffert, sparande till kontantinsats eller annat målsparande. Pengar som du inte behöver på lång sikt, t.ex. pension, sparande till barnen eller för ekonomisk frihet låter du ta full risk så att de kan växa till sig. De pengar som vi inte vet när de ska användas, låter vi vara 50/50. Det är inte perfekt, men det är tillräckligt bra.

Ett ganska enkelt sätt att angripa problemet från ett annat håll, med hjälp av ett par frågor är att använda forummedlemmen JayR:s så kallade ”Total return approach”. Vi intervjuar honom i hans avnitt 325 ”Sluta bete dig som en investerare, bli hellre din egen en förmögenhetsförvaltare 💰”. Hans modell för riskbudget och frågor för att hitta din balans finner du här.

Ovan är precis det som en fondrobot gör åt dig på ett väldigt smidigt sätt genom att du drar i ett reglage och väljer t.ex. 50% aktieindexfonder och 50% ränteindexfonder för ett sparande på t.ex. 5 år. Om du använder enskilda fonder enligt ovan, då blir det att ta fram miniräknaren och räkna om andelarna utifrån basportföljerna. En exempelportfölj hos t.ex. Avanza skulle se ut som följer:

Ovan skulle vara en portfölj som är bättre än de flesta andras över tid. Den är billig, bred, passiv, långsiktig, går att månadsspara i, går att belåna och så vidare. Notera även att det inte är någon naturlag att det måste vara just dessa fonder, det kan vara andra också. Men se gärna fördjupande resonemang i forumet om aktiebasportföljen eller räntebasportföljen. Exempel på fonder hos andra aktörer hittar du som vanligt i Alecs tråd.

Notera dock att sparhorisont-perspektivet är det minst dåliga sättet vi har att välja risknivå. För dig som vill ha ett avancerat resonemang på ämnet, läs tråden: ”Händelsehorisont och risk – misstaget med sparhorisont” och tråden ”Optimera din sparhorisont | Förläng aktivt din investeringshorisont” i forumet.

Risken vi tar ger oss betalt i form av ränta

Ingenting kommer gratis i världen. Inte heller räntan som får vara pengar att växa. Anledningen till att vi får den är för att vi tar en risk att inte få tillbaka delar eller hela vårt insatta kapital. Därför är det ämne som vi behöver prata om. Det enklaste sättet att illustrera det är genom följande graf som visar hur det har gått varje enskilt år på Stockholmbörsen sedan 1870. Det motsvarar idag en indexfond som t.ex. PLUS Alla Bolag Sverige eller SEB Sverige Index. Det vill säga att du kan få samma avkastning som staplarna nedan minus avgift framgent.

Här kan vi tydligt se hur en hundralapp hade varierat i värde olika år. Vissa år, t.ex. 1999 ökar min hundralapp med 70 kr i värde till den siste december. Däremot 2008, när börsen faller med 40 procent på 12 månder är den bara värd 60 kronor i slutet av året. Den enda egentliga slutsatsen vi kan dra från ovan är att ”det går mer upp än ned” allt annat är mer eller mindre slumpmässigt.

Om vi fokuserar på risken och nedgången, så kan man rita upp en så kallad ”drawdown”-kurva som visar den maximala förlusten. För ibland kan ju börsen gå ner flera år i rad, t.ex. 2000 – 2003. Då ackumuleras ju förlusten. Då ser det ut som följer:

Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtiden så anser jag att det är rimligt att anta att:

Under din sparkarriär kommer du uppleva en eller flera nedgångar på runt 50%.

Det är inget konstigt. Precis som vi betalar inträdesavgift för att gå in på Liseberg, är det här priset som vi betalar för att få uppleva ränta-på-ränta, 12-12-12-regeln och dubblingsregeln. Ovan är förklaringen till att du bör ha pengar som ska användas inom 0-2 år på sparkonto. Det vore sjukt trist att ha sparat ihop en kontantinsats till ett boende, gå på visningar och sedan faller börsen med 30% på 3 veckor som den gjorde under Corona-kraschen 2020 och man har inte längre råd att köpa sitt boende.

Men utifrån ovan, är det då kört med att investera? Nej! Tricket är som innan att inte försöka slå en stormästare i schack genom att spela schack. Du och jag måste ändra spelreglerna och det enklaste sättet är att utöka tidshorisonten. Det vill säga att vi säger: ”Det spelar ingen roll hur börsen går på ett eller två års sikt, min sparhorisont är 10 år.”. Då ser det ut som nedan:

Om vi utgår från att jag investerade 100 kr den 1 januari 2014 så har de växt med 11.3% per år i snitt fram till den 31 december 2023. En slutsats vi kan dra från grafen ovan är att ingen 10-årig sparhorisont har varit negativ sedan 1930, dvs andra världskriget. Det är ganska coolt. Plötsligt handlar sparande inte längre om slump eller chansning, utan att på lång sikt är börsen ganska förutsägbar. Därav också tumregeln att först investera 100% i aktieindexfonder när sparhorisonten är just 10 år eller fler.

Tiden är vår bästa vän

Notera att även om snittavkastningen var ca 11.3% i perioden 2014 – 2023, så var resen väldigt skakig. För om vi tittar på de enskilda åren som lådor, då kan vi se att avkastningen på Stockholmsbörsen är extrem, och är väldigt sällan på snittet ett enskilt år.

Bilden visar tydligt hur det är vanligast att börsen är superoptimistisk med avkastningar över +30% och sedan har ett antal minus-år, men extremt sällan hamnar runt snittet på 8%-10% per år i snitt. Om vi lägger allt i samma illustration så blir det väldigt tydligt hur tiden är vår bästa vän eftersom den jämnar ut avkastningen och minskar påverkan av de enskilda förluståren.

Grafen visar det extrema spannet på 110 procentenheter som börsen historiskt har gått ett enskilt år (1999: +70% och 2008: -40%). Men den visar också hur förlusten per sparhorisont har blivit mindre och mindre för varje år man har lagt på. Slutsatsen att dra är att sannolikheten för att sluta på plus med en investering ökar för varje år du lägger på i sparhorisont. Det kan även illustreras som nedan:

Notera att ovanstående graf med sannolikheter visar sannolikheten för att gå plus. Den visar inte sannolikheten för att det enskilda året ska gå back. Det vill säga att risken att förlora pengar ett enskilt år är samma oavsett om du sparar 1, 10 eller 100 år något som även fördjupar oss i avsnitt 257.

Det viktiga är dock att ta med sig att det är tiden som är vår vän. Nedanstående graf visar hur 1 kr har växt i värde efter inflation beroende på vilken generation man tillhör.

Det vill säga för någon som fick 1 kr i doppresent 1 januari 1954 så har den till och med 31 december 2023 växt med 343 gånger(!). För någon som mig, född på 80-talet så har 1 krona från den 1 januari 1984 vuxit 37 gånger fram till 31 december 2023. Det är en enorm tillväxt bara av att vara passiv, lat, oengagerad, ointresserad och oinloggad, eller hur?

Var passiv, lat, oengagerad, ointresserad och oinloggad!

Notera att den föregående grafen gäller trots alla kriser som man hör om i media kring inflation, ränteuppgång, IT-bubbla, finanskris, fastighetskris på 1990-talet och så vidare. Kriser kommer och går och kommer göra så även i framtiden. Det som spökar till det är att vi människor är så vana och inlärda kring att vi ska vara aktiva och agera när saker inträffar. Ett amerikanskt ordspråk lyder:

Don’t just sit there, do something!

Inom sparande brukar man skoja om att det är mer korrekt att säga:

Just sit there! Don’t do anything!

Jack Bogle, indexfondernas faders variant på citatet.

Det här är extremt ointuitivt för oss människor.

Vi är så vana att den som vet mest, gör mest, kan mest, engagerar sig mest och är mest aktiv kommer att få bäst resultat. Det stämmer i alla områden i livet förutom i sparande. Inom sparande gäller att den som är mest lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad som kommer att ta hem vinsten.

Ovan gäller givet att man har gjort rätt med en fondrobot / kombination av indexfonder enligt tidigare kapitel så klart. Jag älskar det här korta klippet med nobelpristagaren Richard Thaler som uttryckligen säger – spara diversifierat i hela höstacken och gå sedan och kolla på fotboll, det kommer vara bättre för dig.

Det finns många förklaringar till att det är bättre att äga allt och därefter vara passiv och de är överkurs, men de är viktiga eftersom de flesta som du kommer få råd av där ute har INTE läst eller tagit till sig den forskningen. Den ena principen handlar om att det som brukar kallas för ”Paradox of skill” – att ju bättre deltagare är i en aktivitet som påverkas av slump, desto mindre ”betalt” får man för sin skicklighet och större del av resultatet ges av slumpen. Således handlar framgång på börsen – i form av att välja vinnar eller förloraraktier (=vara aktiv) mer om tur än om skicklighet.

Den andra anledning handlar om hur avkastning fördelar sig och att den vanligaste livstidsavkastningen för en enskild aktie är -100% (”Bessembinder 2018”). Det vill säga att majoriteten av alla aktier kommer gå sämre än index eftersom färre än 1% av alla aktier står för en jättestor del av uppgången. Visst, i teorin borde det bästa vara att bara köpa dessa nålar, och det är det som finansbranschen försöker med varje dag och lyckas inte.

Återigen, för att vinna behöver vi spela ett annat spel. Det aktiva spelet där man ska läsa på, engagera sig, följa media, influencers i sociala medier eller liknande är ett spel som du statistiskt sett kommer att förlora på – även om det kan vara roligt, ge kickar för stunden och socialt sammanhang.

9 av 10 proffs underpresterar mot index över tid

Vi pratar om detta även i avsnitt 302 ”Sparande i indexfonder lär ha bäst odds även i framtiden” med Craig Lazzara från SPIVA. Han är nämligen chef på företaget ”Standard & Poor” som man kan säga är domarna i tävlingen mellan de som är aktiva (=försöker välja ut vinnaraktierna) och oss som är passiva (=bara äger allting). Var sjätte månad publicerar de ställningen för hur det går i matchen mellan de professionella fondförvaltarna runt om i världen och deras jämförelseindex.

Det vill säga att de svarar på frågan:

Över tid, vad har varit bäst – att ge pengarna till dem som är aktiva eller bara investera i en indexfond?

Deras empiriska resultat går, föga förvånande, helt i linje med forskningen. Över tid underpresterar uppemot 9 av 10 aktivt förvaltade fonder mot sina jämförelseindex. På deras hemsida kan du hitta fantastiska illustrationer såsom:

Förvaltare i Europa är inte särskilt mycket bättre:

Det som Craig Lazzara och hans kollegor konstaterade efter 20 års dömande i matchen är:

Vi pratar om det här i vår intervju med honom i avsnitt 302. Om inte det här också är en sågning av finansbranschen så vet jag inte hur den skulle se ut. Det går dessutom inte att skylla det här på att det är någon forskningen som en studie med titeln ”False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas” av professor Laurent Barras som konstaterade exakt samma sak:

Our approach precisely separates funds into (1) unskilled, (2) zero-alpha, and (3) skilled funds, even with dependencies in cross-fund estimated alphas. We find that 75% of funds exhibit zero alpha (net of expenses).

som säger exakt samma sak som SPIVA, fritt översatt i följande graf:

Det råder således inget tvivel anser jag om att man ska vara passiv, sitta still i båten och inte logga in. Men det här faktiskt en annan ganska intressant sidoeffekt. Genom att den absoluta majoriteten av investerare underpresterar mot index så öppnar sig en möjlighet för oss som sparar i index. Nämligen det som vi brukar kalla för ”strategisk mediokritet”.

Tjäna mer pengar än andra genom strategisk mediokritet

Om vi hoppar tillbaka till SPIVA och deras sammanställning för hur det går för de som är aktiva vs de som är passiva, så kan man titta på den senaste sammanställningen för amerikanska fonder. Den visar hur stor andel av alla aktiva fonder som var sämre än sitt index. Den gula markeringen visar 10, 15 och 20-års sparhorisont.

Om 9 av 10 proffs inte lyckas, då blir den springande frågan: ”Hur vinner du och jag som är småsparare?” Återigen, inte genom att spela schack mot en schackmästare. Vi måste spela ett annat spel. Spelet som ovanstående bild visar att vi småsparare bör spela är ”köp en indexfond och sitt still i båten i 10, 15 eller 20 år”. Anledningen är att:

Bara genom att sitta still i båten i en indexfond i mer än 10 år så kommer vi med stor sannolikhet att hamna i topp-25% eller topp-10% av alla investerare.

Vi kommer att hamna på prispallen, inte för att vi är så himla duktiga, men för att alla andra tyvärr är ganska kassa. Det ointuitiva med ovan är att vad vi egentligen säger är:

Vi spelar inte för att vinna spelet det enskilda året, vi spelar ett grymt försvar som går ut på att inte förlora. Genom att vi inte förlorar i 10 år eller mer, så kommer vi att vinna för att alla andra kommer straffa ut sig under tiden. Det vill säga att vi vinner genom att ge motståndaren massor av möjligheter att göra bort sig.

Det är ointuitivt, men det fungerar. Det är inte heller något som vi har kommit på utan Charles D. Ellis skrev en artikel med titeln ”The Losers Game” på ämnet redan 1975(!). Jag brukar kalla det här för att sikta på strategisk mediokritet. Det vill säga att:

Ju fortare vi inser att vi är mediokra och att ett mediokert resultat det enskilda året är okej, desto mer pengar kommer vi att tjäna över tid. För varje år som går kommer vi bubbla upp mot toppen för att på långa tidsperioder vinna maratonloppet genom att sluta i topp-10% eller topp-25%.

Jag vet inte hur du förhåller dig till ovan. Men jag tycker att det är sjukt coolt att man kan vinna spelet bara genom att göra ingenting. Jag vet inget annat område i livet som är på samma sätt. Om du vet, skriv gärna en kommentar i forumet!

Den aktive småspararen är ännu sämre än de aktiva proffsen

Vi har tidigare konstaterat att 9 av 10 aktiva fonder med professionella förvaltare är sämre än index. Därmed kan vi även logiskt härleda att småsparare är ännu sämre eftersom de aktiva professionella många gånger slår index innan avgifter och:

Summan av all överprestation måste vara lika med summan av all underprestation.

Det enda sättet att skapa överavkastning mot index – eftersom index är snittet för marknaden – är att någon annan måste förlora. De som ofta förlorar är aktiva småsparare. 😢 Anledningen att jag skriver det här är för att du kommer sannolikt se i forumet, höra från andra att ”index är dålig”, ”lyssna på mig, jag har slagit index” och så vidare. Det kan stämma för den enskilda individen, men jag skulle inte lita på att det är skicklighet. Sannolikheten är långt mycket högre att det bara var tur snarare än skicklighet.

Varje år släpper olika bolag rapporter som undersöker hur det går för den enskilde sparare gentemot index. De mest kända rapporterna kommer från Morningstar ”Mind the Gap”, Dalbar ”QAIB” och JP Morgan ”Guide to the markets”. Jag har sammanfattat dessa i forumet och slutsatsen man kan dra är:

Småspararen tappar ungefär 30-40% av avkastningen mot index på grund av beteendefel (=inte sitta still i båten), dvs ungefär 1.5% på årlig basis.

Dalbars senaste rapport ”QAIB 2023” räknade ut att för perioden 1993-01-01 till och med 2022-12-31 så gick index 9,65% i snitt per år och småspararen ”fångade” bara 6,8% av dessa. Om man räknade ut värdet baserat på 100.000 så skapade index 1.6 miljoner medan småspararen gick bara ut 0,7 miljoner. Mindre än hälften!

Enligt Morningstars senaste rapport 2023 är underprestationen ungefär 1.5% i snitt. Det låter inte mycket, men kommer du ihåg resonemanget kring 1% i avgift? 1.5% underprestation är extremt mycket. Om vi tittar på vår ”Dubbla pengarna”-graf från början av artikeln så blir resultatet ganska stor skillnad. Notera att vi pratar en faktor antal gånger pengarna per, dvs. det gäller oavsett om det är 100 kr eller 1 miljon.

Min ambition med ovan är att visa hur mycket det kostar i form av förlorad avkastning att 1) inte sitta still i båten och 2) lyssna på andra som rekommenderar något annat indexfonder. Visst det kan gå, det kan bli mycket bättre men sannolikt kommer det bli mycket sämre. Återigen, det är inget som hindrar en att vara aktiv med en liten del av sin portfölj och sitt sparande.

Glöm inte bort att använda dina pengar för att göra livet rikare

Om du har läst ända hit så vet du nu mer om sparande än 95% av den svenska befolkningen. Ovan står allt som du behöver veta om förmodligen mer därtill. Kombinerat med att du kommer igång med ditt sparande är sannolikheten stor för att det kommer att gå bra för dig ekonomiskt. Sannolikheten är också hög för att du kommer att dö som rikast. Nedanstående graf visar snitt- och medianförmögenheten för Avanza Banks kunder per ålder:

Oavsett om vilken av de två graferna som du tittar på så är det tydligt att ju äldre man är, desto rikare blir man. Utifrån ett rent penga-perspektiv är det varken konstigt eller dåligt. Men, problemet är att målet för de flesta av oss bör inte vara ”dö rikast på kyrkogården”. Få människor tror jag på sin sista dag tänker ”fan, jag skulle sparat mer pengar.” Därför tycker jag att det är viktigt att i slutet av denna artikel påminna om att faktiskt använda pengarna till sådant som gör ditt liv rikare.

Jag gillar definitionen som den amerikanska författaren Bill Perkins tar upp sin bok ”Die with zero” som vi har gjort avsnitt om här, här och här:

Tänk om livet går ut på att skapa minnen tillsammans med andra som vi kan bli nostalgiska över som gamla?

Redan idag är det minnen många av oss pratar om när vi träffar andra människor. Vi ser fram emot händelser som ska ske, vi uppskattar dem under tiden men vi får även en emotionell avkastning när tänker tillbaka på dem med nostalgi.

Han argumenterar vidare att pengars värde (eller marginalnytta) minskar över tid för oss individer. För oavsett hur frisk 70-åring man är så gör man inte lika många skidåk som en 20-åring. Det vill säga att möjligheterna som en ung person har till att använda pengar är betydligt fler än för en äldre. Han kallar det här också för tidsfönster:

Genom livet har vi olika tidsfönster då saker är möjliga att göra. Tänk om vi borde lägga mer pengar på dessa när de är öppna än att i efterhand ångra oss att vi inte gjorde det.

Ett typiskt sådant tidsfönster som jag har i mitt liv just nu är att min mor är 71 år och frisk och vår äldsta dotter är 13 år gammal. Det innebär att vi har ungefär 4 år kvar på ett tidsfönster då vår dotter vill hänga med oss, min mor är frisk nog att resa och då försöker vi utnyttja det varje år till att göra saker tillsammans. Vi lägger pengar på det idag för att det kommer inte att gå att göra när tidsfönstret är stängt. Man kan dra vidare det här resonemang kring t.ex. arv där det är bättre att ge barnen ett mindre arv tidigare, när de är yngre, än ett större arv när de är äldre och så vidare.

Jag vill betona att poängen är inte nödvändigtvis att spendera pengar på resor, att ju dyrare upplevelse desto bättre. Tvärtom är tricket att maximera den emotionella avkastning på sin egen krona. För någon är det resor, för någon annan är det att köpa sig tid att inte behöva jobba och för en tredje är det något helt annat.

Min poäng är att fundera även på de mer mjuka frågorna i livet som gör livet rikare och att se pengar som en resurs för att nå det målet. Frågor som vi ställde oss t.ex. i vår personliga ”kickoff” inför 2024 var:

• Använder vi våra pengar för att göra livet rikare?
• Syns det som är viktigt för oss i vårt kontoutdrag?
• Vilka kostnader skulle göra livet rikare om vi ökade dem?
• Vilka kostnader skulle göra vårt liv rikare om vi sänkte och omprioriterade dem?

och så vidare. Om ekonomi är penseln vi målar vårt liv med är pengarna verktyget som gör det möjligt.

Lycka till med ditt sparande!

Avslutningsvis, tack för att du har läst ända hit. Bara det är ett tecken att det sannolikt kommer gå bra för dig. För om du har tålamodet och engagemanget att göra det, då lär du ha uthålligheten för ett långsiktigt sparande också. 🙂

Det som jag vill skicka med är att det säkert kommer att komma frågor, funderingar eller tankar efter hand. Det bästa du kan göra är att inte sitta fast med dem själv, ställ dem i forumet. Om vi i forumet inte har svar så kan vi säkert hänvisa till någon annan som har.

Vi vill även säga tack till dig som stöttar oss via vår Patreon, utan dig hade detta avsnitt inte varit möjligt. Bara skrivandet och inspelningarna av detta avsnitt har tagit nästan två arbetsveckor. Vi hade aldrig kunnat hjälpa andra till ett bättre sparande utan ditt stöd. Denna artikel är lika mycket ditt verk som vårt. Tack!

Det ska även riktas ett tack till alla er i forumet som har bidragit, invänt, kommenterat, utmanat, sammanställt information, studier, länkar och artiklar. Du och ni i forumet är det som gör RikaTillsammans. Det är en förmån för mig och Caroline att få vara talespersonerna, men vi står på era axlar och alla dem som kommit före oss. Tack så hemskt mycket!

Då återstår egentligen bara att önska dig lycka till med ditt sparande och jag hoppas att vi ses i forumet!

Hälsningar,
Jan (och Caroline så klart).

PS. Tack till Caroline och mina tjejer som stått ut med att pappa jobbat alla mellandagarna. ❤️

Reklam: RikaTillsammans-programmet 2024

RikaTillsammans-programmet är ett 12 månaders träningsprogram för dig som vill ta din privatekonomi och ditt liv till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt!

Under åren har vi släppt snart 500 timmar podd, skrivit tusentals artiklar och forumet har mer kommentarer än man hinner genom på en livstid. Mitt mål med RikaTillsammans-programmet när vi körde det för första gången 2023, var att plocka guldkornen från allt material och göra om det till konkreta uppgifter. Väldigt likt ett träningsprogram på gymmet för ett bättre välmående. Helt enkelt att gå från att tänka ”det här vore bra för mig om jag gjorde” till att faktiskt göra det och sätta handen i kaklet.

Det spelar ingen roll om du har mycket pengar eller lite pengar, om du är ung eller gammal, singel eller i parförhållande eller något annat. Programmet och uppgifterna är designade för att du ska ha glädje av dem oavsett var du befinner dig på din ekonomiska resa. Dessutom är det uppgifter som du kommer att kunna återanvända i framtiden för att göra olika depåstopp i livet på egen hand.

Syftet med övningarna är att göra livet lite rikare. Att stanna upp och fokusera på det som är viktigt på riktigt. För någon kan det handla om att våga ta steget att ge ut sin barnbok om Tandtrollet Tess och starta sitt eget AB (med namnet Luftslott & Regnbågar AB, magiskt företagsnamn ) och för andra handlar det om allt från att gå i pension tidigare, starta företag, byta jobb, lagt om investeringar, fått en nytändning i livet, fått full koll på sin ekonomi, börjat använda mer av sina pengar till att förbättrat sin relation med sin partner och börjat jobba tillsammans som ett bättre team.

Det viktigaste att veta om programmet är:

• Det löper från februari 2024 till januari 2025
• Det kostar som ett gymkort i månaden ca 550 kr (totalt ca 6600 kr).
• Dock är det gå två för priset av en, eftersom jag uppmanar till att göra det med din partner, vän, kollega eller syskon. Det har under 2023 gett dem som gjort det mycket bättre resultat.
• Det är digitalt och du kommer få göra ca 15 olika uppgifter likt denna med att ha en kickoff tillsammans.

Du kan läsa ännu mer om programmet om du känner att du önskar det här. Om du tycker det låter som en kul idé:

• Boka din plats här →

Frågor? Skriv en kommentar, skicka ett DM eller ett mejl till jan@rikatillsammans.se.

Relaterade artiklar och diskussioner

Om du gillade denna artikel då rekommenderar vi följande artiklar:

• Tips för en välmående privatekonomi (#324)
• Pension – Allt du behöver veta (#241)
• Spara till barn och barnbarn (#242)
• Jaga inte den bästa investeringen (#277)
• Fyra-hinkar-principen (#288)
• När du får en större summa pengar, t.ex. arv (#191)
• All-in eller sprida ut över tid? (#92)
• Recension av Småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna” (#177)
• Bästa diskussionerna i forumet

Följande tre kalkylatorer är kul att prova

• Ränta-på-ränta-kalkylatorn
• Ekonomisk frihet / FIRE-kalkylatorn
• Jämför två fonder på avgiften-kalkylator

Vi rekommenderar även serien avsnitt som vi har gjort utifrån boken ”Just. Keep. Buying.”

• Del 1. Just. Keep. Buying. (#250)
• Del 2. Om bra och dåliga lån, tajming för husköp och sparande till konsumtion (#251)
• Del 3. Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? | Med räkneexempel (#252)
• Del 4. Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgång (#253)
• Del 5. Vanligaste totalavkastningen för en enskild aktie är -100 %… (#254)
• Del 6. Investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid? (#256)
• Del 7. Inte ens Gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet med sequence-of-return risken) (#257)
• Bonus: Just. Keep. Buying. | Särskilt nu när det är oroligt och det känns jobbigt att spara

Vi hoppas att du gillar dem. Sedan har vi även en serie om forskningen:

• Del 1. Vad säger forskningen om sparande och investerande? (#138)
• Del 2. Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden! (#140)
• Del 3. Sluta försöka tajma marknaden och börsen! (#142)
• Del 4. Går det att konsekvent slå börsindex?

Sedan har vi naturligtvis alla 20.000+ diskussioner i forumet. Men det är till för en annan dag. 🙂