Tänker du likadant om man investerar i aktier och samtidigt har ett bolån? För det är precis samma sak i slutändan.
1 gillning
Ja, jag tänker att det är olika. Det är säkert som du säger, pengar som pengar.
Men lånet i mitt hus ser jag som en säkrare investering än aktier. Lånet är knutet till huset med pantbrev osv. Mina pengar på börsen är fritt kapital. Visst kan huset sjunka i värde men det beror på vilket hus man köpt och för hur mycket. Det finns hus som har minst lika hög risk som börsen. Men generellt är bostadsmarknaden ett säkrare kort än börsen i fråga om fallhöjd. Om jag har ett lån på börsen så är det ju inte samma risk som ett ”vettigt” husköp.
Men jag kanske lurar mig själv. Hur tänker du?
Låste ditt inlägg igen och förstår nog vad du menar. Du har en poäng i det, om man investerar i aktier och samtidigt har bolån. Men jag tycker ändå det skiljer eftersom lånen är knutna till olika saker. Sen antar jag att TS både har lån på börsen och bolån. Så ganska hög risk.
Pengar vet ju inte varifrån de kommer, de luktar inte, men vi tänker ju gärna att pengar tillhör olika kategorier via mental bokföring.
Säg att jag har ett hus för 1 miljon och ett bolån på 500 000 kr. Samtidigt har jag 1 miljon i aktiefonder. Totalt har jag tillgångar på 2 miljoner och skuld på 500 000, dvs eget kapital är 1,5 miljoner. Hävstången blir 2/1,5 = 1,33. Tänk dig att jag amorterar 100 000 kr på bolånet och istället belånar mina aktiefonder med 100 000 kr, t ex för att jag får en bättre ränta via Avanza. Balansräkningen och hävstången är oförändrad, likaså risken. Pengarna vet inte om de belånats via bostad eller aktiefonder.
Personligen har jag inget hus men dock CSN-lån som så många andra. Detta ger mig också en hävstång som många inte hade räknat med. Under studietiden hade jag länge mer skulder än tillgångar men investerade ändå på börsen, så då var väl hävstången oändlig. Det gick bra ändå. Tanken är att man i början av sin karriär har mycket större humankapital/framtida inkomster än man har tillgångar. Det kan då vara rimligt att låna pengar att investera med.
6 gillningar
Man tar ut sina egna pengar, och behåller aktierna/fonderna för de pengar man lånat.
Ovan betyder att man hela tiden måste ha tillräckligt mycket fonder/aktier/tillgångar hos Avanza för att täcka lånet. Så äger du inte papper så att du kan backa krediten får du inte/kan du inte ta ut pengar så kontot hamnar på minus.
Tack för en bra beskrivning.
För min del så har jag hus med bolån. Tack vare bolånet så kan jag investera på börsen. Så absolut, du har rätt att det blir en sorts hävstång.
I praktiken så är huset något jag delar med någon annan. Mitt sparande är mitt eget. Så det blir lite klurigare. Men visst, din poäng är där.
Men belåningen på huset är något vi tar för att få ett hem till familjen osv. Inte för att kunna investera mer. Vi är ganska restriktiva med belåning.
Sen är jag också emot amortering eftersom det låser pengarna i huset. Jag gillar att ha fritt kapital. Därför likställer jag inte amortering med sparande, även om det är samma pengar.
Min poäng är att jag inte tycker det är värt att belåna mer för att investera mer på börsen. Så som TS gör. Det ökar min totala pengarbörs, vilket blir gränsfall till girighet. 
Så tänker jag. Vissa saker är rätt i sak och i teorin men i praktiken blir det annorlunda.
Tack för många bra svar. Lutar åt att ligga kvar på nivå 1 (max 10% belåning). Väldigt bra ränta i nuvarande miljö och risken är minimal (behöver gå ner 89% för att jag ska bli överbelånad).
Jag tänker också att frågan om belåning har mycket att göra med ens livssituation. Är man äldre, har små barn och ett stort hus är inte hög belåning så lämpligt kanske, men är förhållandet det motsatta så kan det fungera bra för att få lite boost i sparandet.
3 gillningar
Väcker liv i denna tråd för att få en sanity check på mitt egna scenario.
Jag är intresserad av Avanzas portföljbelåning upp 10 % för att nyttja arbitragemöjligheten och samtidigt allokera motsvarande kapital till ett sparkonto med ränta överstigande 1,99 % ränta för krediten.
Det jag önskar en sanity check kring är att jag inte begår en tankevurpa kopplat till skatteeffekten då jag vartefter under året kommer flytta in och ur kapital till krediten för att behålla vikten kring 9 % konstant för optimalt utnyttjade av arbitraget. Min utgångspunkt är att det inte har någon effekt alls skattemässigt när jag gör dessa justeringar genom att flytta kapital in/ur kreditkontot. Då krediten helt sonika ligger utanför ISK/KF-skalet.
Håller ni med resonemanget ovan att det är en korrekt slutsats?
1 gillning
Hur fungerar kreditlösningen på ISK och kapitalförsäkring?
Här kan du läsa mer om hur kreditregleringen vid årsskiftet fungerar på kapitalförsäkring.
2 gillningar
Räntekostnaden för den nya belåningen blir inte 3,89% utan närmare 4,95% om du lägger på den ökade räntekostnaden (1,98=>3,89%) för den första delen av lånet på den nya delen av lånet.
Jag tror Avanzas ränta är avdragsgill så du kan eventuellt använda 70% av det som din reella räntekostnad.
Om du bör göra detta eller inte beror på vilken avkastning du tror dig få på dina investeringar.
Fortsätter väcka liv i denna med en fråga:
Finns det anledning att tänka annorlunda i valet av fonder i en belånad portfölj jämfört med RT-portföljen på 80% globalt, 20% Sverige (plus eventuellt peta in 5-10% av valfri fond såsom EM eller Globala småbolag etc)?
Inget jag klurat på själv alls, men tanken dök upp alldeles nyss. Tack på förhand!
1 gillning
Nej en bred och billig portfölj bör fortfarande ligga i fokus.
Däremot finns det säkert de som väljer lägre aktieexponering i portföljen och kanske kör 60/40 eller 80/20 med hävstång för att ge samma avkastning som 100/0 men till lite lägre volatilitet.
2 gillningar
Tack!
Extrafråga: Har du koll på hur mycket Sverige som finns i PPM? Finns det anledning att vilja efterlikna sin PPMs fördelning mer om man vill belåna portföljen?
Beror på vad du har i din PPM? Om du syftar på AP7 aktiefond så vet jag inte exakt hur mycket Sverige den fonden har. Men deras jämförelseindex MSCI ACWI består av 1% Sverige. En vanlig indexfond som följer samma index är Storebrand Global All Countries.
Spelar ingen större roll om man efterliknar Ap7 eller om man kör forumets basportfölj eller något annat sålänge man kör brett och billigt. Omöjligt att säga exakt vilken portföljkonstruktion som kommer ge bäst avkastning.
3 gillningar
Håller helt med ang livssituation. Har du låg risk i övrigt ochben bra buffert i dina löpande månadsbudgetar kan man säkrare köra belåning på aktieportfölj.
Jämför att du har 0kr lån men lägger 20% av din aktieportfölj belånad till 4%.
Jämfört med billån 200tkr till 7% ränta, bolån 3Mkr til 5% ränta och en obelånad aktieportfölj på 1,2Mkr. Den personen nyttjar ju en dyrare hävstång än första exemplet för att kunna ha aktieportföljen.
Med det sagt tycker jag första nivån till 1,99% ränta känns för bra för att inte ta iom riskfritt spar med 3,9% ränta finns. Att belåna på mer känns ovärt då det pressar kravet på avkastning för att löna sig samt att vid en nedgång har man än mindre buffert att ta till. Helst hade man i det läget haft kontanter/låneutrymme att köpa mer för.
En närliggande fråga, jag har börjat testa portfölj belåning nu, men fick den högre räntan vid 5% belåning. Måste gräva i vad som hände, men under tiden håller jag mig under 5%. Kan vara bra att hålla koll på så det inte blir dyrare än man tänkt.
Jag misstänker att belåningsgraden visas på hela kontots värde, men alla värdepapper ger inte samma rätt till belåning.
1 gillning
Under “om aktien” eller “handelsinfo” så står det “Belåningsvärde: xx%” det är den delen av innehavet det grundar sig i. Du kan även klicka på “Såhär påverkas din kredit av köpet” för att kolla vad du får för ränta i förväg.
2 gillningar
Blir väl inte mycket kvar när man sedan ska betala 30 % ränta på vinsten.
Eller tänker jag fel? Har du något räkneexempel?
1 gillning
Nej, det är därför arbitraget finns kvar, för det är inte värt mecket för dem som har möjligheten.
“Mecket” är väl klart värt det om man använder kreditutrymmet som buffert.
Ett bättre alternativ är ju då att direkt utnyttja kreditutrymmet och förvara bufferten på ett sparkonto.
1 gillning
Om jag provtänker lite så borde scenariot se olika ut baserat på om man i grunden har över- eller underskott av kapital.
Ponera att du är en investerare som årligen har väsentligt större ränteinkomster (schablonintäkter från ISK/KF) än ränteutgifter. Då bör du kunna räkna bort skatteeffekten genom kvittningsmöjligheten inom inkomstslag kapital.
Ex:
Portföljbelåning 2 % räntekostnad
Ränteintäkt rörligt sparkonto hos nischbank 4,3 %
Arbitragevinst 2,3 %
Dvs det blir ingen nettobeskattning i scenariot ovan då ränteutgiften som du adderar sänker dina ränteintäkter inom inkomstslag kapital med motsvarande 30 %.
Är ni eniga eller tänker jag tokig här?