Nja, räntan är helt avdragsgill även om kontot är kopplat till din ISK.
Reella räntekostnaden blir därför låg mot vad du kan förvänta dig i avkastning på en företagsobligationsfond med kort duration.
Tillägg till denna, jag har pratat med både SKV och Avanza. Utgiftsräntan är som bekant avdragsgill motsvarande 30 % mot ränteintäkterna upp till 100 tkr/år. Viktigt dock att komma ihåg att det enbart gäller på ISK. På KF saknas kvittningsmöjligheten och därmed blir belåningen något dyrare. Därför värt att tänka på att primärt sträva mot att göra arbitrage-upplägget mot ISK.
10 gillningar
Räntekostnaden för den nya belåningen blir inte 3,89% utan närmare 4,95% om du lägger på den ökade räntekostnaden (1,98=>3,89%) för den första delen av lånet på den nya delen av lånet.
Tycker det blir missvisande att räkna 4,95% på första delen av lånet. Den nya belåningen blir ju inte två olika lån, det är nytt lån på högre belopp och till högre ränta på hela beloppet.
Jag kan inte se att räntan blir dyrare än 3,89% om man lånar upp till 25%. Det tycker jag är helt okej räntekostnad eftersom det motsvarar räntan för bolån. Dessutom dras ränteavdrag på ränta som du säger.
Personligen tycker jag det låter fördelaktigt även på högre nivån (3,89%) och till och med nästa nivå (4,89%) om man ändå ska hålla på med hävstång. Jag har bostadsrätt värt flera miljoner och inga lån. Jag använder värdepapperslån på (4,89%) som hävstång istället för att pantsätta och belåna bostaden för att investera. Men jag kanske tänker helt fel. 
2 gillningar
Såklart du ska ta lånet om du vill men lura inte dig själv genom att använda en lägre räntesats än de cirka 4,95% som den inkrementella kostnaden för lånet är.
1 gillning
Jag tror att du missuppfattar hur räntan beräknas på Avanzas kredit. Det finns ingen inkrementell ökning som du hänvisar till. Visst hela lånet får ju en högre räntenivå om en går över till nästa steg i ränterabatten och inte bara den överskjutande delen. Men att säga att det blir en inkrementell räntehöjning tycker jag är felaktigt och missvisande.
1 gillning
En banan kostar 10 kr.
Två bananer kostar 12,50 kr styck.
Jag är hungrig men osäker på om jag ska köpa en eller två bananer. @Anonym säger att banan nr 2 kostar mig 15 kr. @Casha-in säger att banan nr 2 kostar 12,50 kr. Beslutsångest. Tror jag nöjer mig med en banan trots allt. 
3 gillningar
3 gillningar
Den första lilla bananen kostar 10kr. Den andra och större bananen kostar 15kr.
Jag vill ha båda lilla och stora bananen och tycker inte det spelar någon roll om båda tillsammans kostar 10kr+15kr eller 2*12,5kr.
Jag är sugen på mer banan men hoppas det inte blir magknip efteråt 
4 gillningar
Lite oklart vad du menar här. Kapitalförlusterna (räntan) på belåningen på KF är fullt kvittningsbar mot kapitalvinsterna och sen det gamla vanliga 30 % av 100 000 och 21 % av resten (givet att man har annan inkomst så klart).
Att man inte kan kvitta avgiften på KF likt schablonskatten på ISK är förstås en mindre nackdel om man slagit i 100 000 krsgränsen redan men annars är det likgiltigt.
1 gillning
Frågan om det är värt att gå upp och belåna i en högre grad och då riskera att får betala en högre ränta kanske ska ses ur perspektivet “varför är jag beredd att låna pengar för att köpa aktier” och hur mycket is har jag i magen + vilken tidshorisont har jag och lyckas jag normalt sett så pass bra i mina investeringar att jag ändå ser det som sannolikt lönsamt att låna aktier och då även höja risken i mitt sparande. Räntan 3.89% är fortfarande relativ låg om vi tänker oss en genomsnittlig avkastning på börsen som 7% och med räntan minus ränteavdraget (förutsatt att underskottet av kapital blir upp till max 100tkr) blir kring 3,86%*0,7=2,7% så då har du 2,7% ränta på enbart summan som är din kredit.
För att att göra ett enkelt räkneexempel där du har ett eget sparande på 100tkr och till det även en fullt utnyttjad kredit på100tkr (mao 50% belåningsgrad). Totalt sett har du då 200tkr som vi säger avkastar 7% = 14000kr på ett år. Till detta kommer också räntan på krediten (3,89%) som blir 3890kr och efter ränteavdrag blir kostnaden då bara 2723kr. Om vi i detta exempel bortser ifrån alla övriga aspekter att väga in såsom den ökade volatiliteten som krediten innebär och alla övriga faktorer som belåningsgrad osv så är det redan nu lönsamt. Din avkastning blir 14000kr i avkastning - 2723kr (räntekostnaden efter ränteavdrag) = 11277kr
Hade du inte belånat dig hade avkastningen endast blivit 7000kr. Så med belåningen får du i detta förenklade exemplet en avkastning som efter skatt är 1,6 ggr större än vad du fått utan belåning. Om avkastningen ökar mer så kommer också din belåningsgrad att sjunka vilket också kan innebära att du åter igen går ner till den högre ränterabatten på 1,99 vilket ytterligare bidrar till att öka avkastningen.
Ser att jag missat att beakta den större ISK skatten, men i vilket fall är det värt
2 gillningar
Det som faller i liknelsen med bananer är att den första banen kostar 20 kr. Den andra bananen kostar 60 kr. Två bananer kostar alltså 40 kr styck.
Om man har 7% förväntad avkastning och lånar 8% till 1,99% ränta så har man 8%*(7%-1,99%) = 0,40% extra förväntad avkastning.
Om man istället lånar 12% till 3,89% ränta så har man 12%*(7%-3,89%) = 0,37% extra förväntad avkastning. Men med högre risk (och högre fondavgifter) eftersom hävstången är större! Om man har 12% belåning så är det alltså ekonomiskt lönsamt att gå ner till 8%. Detta på grund av den kraftiga marginalräntan som blir på Avanza när man byter ränteklass.
Därför bör man sikta på att försöka ligga i den övre halvan av den ränteklass man har valt. Då har man lite svängrum och marginaler innan det blir olönsamt.
8 gillningar
Nu tror jag att du överanalyserade mitt inlägg något. Det var tämligen skämtsamt skrivet.
Ser dock att du missat att räkna med både ränteavdrag och ISK-skatt i ditt fina exempel.
Jag fångade bananexemplet eftersom jag såg att det kunde förtydliga hur Avanzas kredit funkar.
Gick in i denna tråd om belåning, och helt oväntat blev jag sugen på en banan. Rika tillsammans slutar aldrig att förvåna.
3 gillningar
Jag kan hålla med dig ang ditt sista stycke dvs att man ska försöka ligga i den övre halvan av den ränteklass man är ok med.
Men jag förstår inte ditt räkneexempel då du både blandar % belåningsgrad, % avkastning och % ränta i samma ekvation. Avkastningen minus räntan är jag med på men hur du kopplar den faktiska avkastningen till belåningsgraden får du gärna utveckla mera då jag inte får ihop det. I ditt exempel så blir ju det du hänvisar till “extra förväntad avkastning” istället kopplad till Belåningsgraden vilket jag inte får ihop med att det skulle visa på extra förväntat avkastning. Jag tycker det blir en äpplen- och päron jämförelse, eller Banana Split kanske
Du kan ta mitt resultat och multiplicera med ditt eget kapital. Om du har 1 miljon kr och lånar 8% så får du 1 miljon kr * 0,40% = 4000 kr avkastning från lånet. Om du istället lånar 12% så får du 1 miljon kr * 0,37% = 3700 kr avkastning från lånet.
2 gillningar
Jag tycker det var ett bra exempel för att illustrera varför man inte vill trilla över till nästa belåningsgrad. Men en mer rättvis jämförelse kanske är 8% vs 16% om man vill jämföra banan mot banan.
Om man har 7% förväntad avkastning och lånar 8% till 1,99% ränta så har man 8%*(7%-1,99%) = 0,40% extra förväntad avkastning.
Om man istället lånar 16% till 3,89% ränta så har man 16%*(7%-3,89%) = 0,5% extra förväntad avkastning.
Dvs, fortfarande värt det, men man lånar dubbla mängden pengar för en relativt liten boost.
Sen tror jag det är tekniskt sett fel att räkna på 7% förväntad avkastning, för då räknar man på reell avkastning, men det som är intressant när man lånar pengar är nominell avkastning*. Dvs, man kan istället räkna på 9%.
*) Tänk att inflationen är 10%, börsen avkastar 12% och räntan är 5%. Räknar man reellt är börsutvecklingen 2%, vilket gör att det ser ut som att det inte är värt att låna till 5% ränta, men i verkligheten är det jättevärt.
3 gillningar
Inser att jag tänkte fel @emilv. Du har rätt.
3 gillningar
Jag har förstått det som att olika underliggande tillgångar låter dig låna olika mycket och att det beror på “belåningsgrad” som anges i fondinfo. På lf global är det ex 85%. Betyder det isf att jag får låna 10% av 85% av dens värde? Isf är det inte 10% portföljbelåning på hela portföljen? Räknar man ihop flera isk eller bara värdet på den isk man lånar på? (har ett par barn-spars Isk som jag inte vill belåna, men skulle vara trevligt om de kunde öka min hävstång till låg ränta… )
Detta innebär att du belånar barnens-isk eftersom du även skulle andvända deras tillgångar som säkerhet.