Eller eventuellt att bostadsrätten skulle kunna kosta mindre.
En artikel till med intervju. Inget nytt i sak men Jonas Naddebo (C) argumenterar trovärdigt för förslaget. Inte oväntat tycker (S) inte om förslaget men har mest flum och floskler att komma med själva.
Vad menar du med centralplanering?
Är det nuvarande system med bostadskö du menar? I så fall är det väl inte så att det är ”de rika” som sitter på de mest eftertraktade hyreslägenheterna, utan de som haft längs kötid oavsett hur mycket pengar de har.
Det är vanligt att stå i Stockholms bostadskö för att ha alternativet att sälja bostadsrätten när man blir äldre. Själv kommer jag att ha 25 års kötid vid pension.
OBS det är inte mitt intresse vi ska ta ska ta hänsyn till i bostadspolitiken. Jag klarar mig ändå. Så fick jag det sagt. Politiken måste minska segregationen. Jag tror att den är väldigt skadlig.
Med det sagt. De här billiga hyresrätterna i innerstan som har längst kötid. Vad kostar de? Har någon av er exempel?
Det går att trixa så att man kan lämna dem i arv. Om man är ”inneboende” i några år hos mormor innan hon flyttar till ålderdomshem så kan barnbarnet nog behålla kontraktet.
Ok, men det gäller väl i så fall oavsett om man är rik eller ej?
Självklart. Jag har inte koll på statistiken på inkomst bland hyresgäster.
Följ kommentarskedjan bakåt. Min invändning var mot koda_hemma’s kommentar där han menade att det var ”de rika” som hade de eftertraktade hyreskontrakten. Vet inte varför du blandade in arv av hyresrätt i det hela.
Det är i hög grad ”de rika” som sitter med de attraktiva kontrakten. Det beror på att de inte släpps till kön utan byts. I artikeln framgår att 0,5% av kontrakten i Stockholms innerstad omsätts via bostadskön. Det övriga får man via byte. Av den här orsaken vill (C) avskaffa bytesrätten.
Bytesrätten gäller väl oavsett om man är rik eller ej?
Så varför skulle det bara vara rika som fått kontrakten till de mest eftertraktad hyreslägenheterna till att börja med? Personerna har väl fått kontrakten pga lång kötid, och inte baserat på huruvida de är rika eller ej?
Jag tror att vi behöver definiera vilken grupp vi egentligen pratar om. Om ”rik” skulle innebära Wallenberg eller personer med 20+ miljoner på banken så är det inte rika personer vi pratar om.
När det gäller lägenheter i innerstaden och särskilt då ”statusadresser” så innehas de till stor del av personer som:
- Är etniska svenskar
- Hör till övre medelklass
- Har stabila välavlönade jobb eller bra pension
Det rör sig alltså om personer som inte har några egentliga hinder mot att köpa en bostad, annat än att det inte gynnar dem privatekonomiskt.
Gjorde en sökning på en bostadsbytarsida. Hittade en femma på Södermalm med öppen utsikt över Årstaviken, för 15.000 i månaden. 117 kvm. Det låter billigt.
Lägenheter i närheten med liknande yta och utsikt börjar på elva miljoner om man har tur. Att låna det beloppet skulle kosta över 400 000/år i räntor plus amortering på 1 000 000/år.
Äger man en värdefull hyresrätt, en som de flesta svenskar bara kan drömma om att bo i, är man väl per definition rik?
Det beror på hur man ser på det. Du kan ju inte sälja den, såvida du inte är villig att begå ett brott.
Och när du fick kontraktet, så var det pga kötid. Inte baserat på huruvida du var rik eller ej. Så det är inte så att rika har fått förtur.
Rika har dock lättare att bygga kötid.
Då infinner sig frågan varför det är så. Alla har samma möjlighet att stå i bostadskön. Så varför väljer inte andra att kategorier av personer dessa lägenheter, när de stått länge i kön och får välja?
Varför då?
För att de/vi inte behöver använda ködagarna.
De socialt hållbara bostäderna integreras där på kvartersnivå med andra bostadstyper och upplåtelseformer.
Det blir såhär på massiv skala: Finansiera akut flytt pga hot
Vart ska man flytta när alla boenden blir så?