Njae, inte mental. Jag följer upp börsen varje månad och eftersom alla räkningar, inklusive kreditkortet, dras på samma konto ser jag ju vad utgifterna varit i stort.
Sedan har jag valt kvartalsuttag. Det är lätt att räkna på (1% i Bengens modell och 2% i “normalavkastning” på börsen) samt ger tre månader för utjämning av utgifterna. Om man t ex snittar på 20k så kan det ju då bli 16, 23 och 21 utan att man får skrämselhicka.
Ja, i FIRE (på riktigt) så gör man klokt i att föra bok, åtminstone inledningsvis. De första åren är ju också de som är mest kritiska med tanke på sequence of returns risk.
Ja, jag har också lyssnat och jag gillar ju Bengen, sedan är han ju noga med att säga att han inte har en kristallkula han heller.
Jag väljer att räkna på 4% som sagt och sedan kan det alltid dyka upp enstaka svarta svanar i den egna ekonomin, så lite svängrum i siffrorna är ju bra. Jag behöver inte heller att mina pengar räcker i 50 år. Jag måste däremot brygga 20 år om jag inte ska behöva krypa ut på arbetsmarknaden igen. Vid 70 är det tänkt att pensionspengarna ska räcka oavsett vad som hänt innan dess.
Grattis! Har du räknat med pension då, eller inte?
Jag brukar pendla mellan 96 och 100, men 92 låter ju vettigt. 72 skulle jag verkligen inte sätta mig till ro med däremot.
Jag får väl peka i riktning mot “mina” två poddavsnitt om du inte hört dem. Där snackar jag först om vägen dit och känslan inför. Här är både avsnitt och diskussionstråd:
Och här är uppföljningen och tråden från i somras:
Lite grovyxigt:
3% ska räcka och är i linje med vad jag levt på de senaste fem åren ungefär (inflationsjusterat).
4% är roligare och ger mer svängrum för lite mer skoj och oförutsett.
5% känns som rena rama lyxen och blir nog nästan svårt att göra av med med min livsstil.
Det går iofs fint. Håll inne och markera, plötsligt får du upp citatknappen.
Hur höga marginaler har du där? Menar du att ditt kapital är slut då, eller nära på och därefter ska pensionen ta vid? Jag har inte satt av något extra för pension, mer än det via jobbet då såklart.
2k, eller 10% av min månadsutgift har jag. Dvs mitt liv kostar 20k per månad i snitt, jag kan relativt enkelt dra ner det till 18k.
Vill minnas att jag varit nere på runt 15k i snitt, men det var innan Corona o all skit därefter. Men troligen en del livsstils inflation, speciellt de två senaste åren. O låsta bolån på 4% med, mot tidigare 1.5% gör ju sitt.
Men mitt pensionskapital är inte med, har inte ens loggat in på min pension o kollat, då jag inte vill räkna med dom i Fire.
72 är för 50 år, 92-96 vid “klassiska” 30 år.
3% är mäktigt, 4% nice men 5% blir verkligen overkill. Men skönt om man vill yoloa något år.
Sedär
Har inte lyssnat på det andra avsnittet men ska göra det nu direkt.
Svårast är fan att känna sig säker o ta steget, det är mest simuleringar, Excelark o räkna till förbannelse. Tänk om jag misslyckas?
Märkligt att man blir så feg när det är dags.
Skatten ja, den hade jag inte tänkt på. Vilken enorm skämskudde det blev…
Hur tänker man enklast där vid uträkning? 0.0088 x kapitalet? Att den ändras till och från gör det lite svårare. Hur kan jag tänka rätt här o bara baka in en utgift o Excelarket?
Jag räknar inte med pensionen i min FIRE-kalkyl utan ser den snarare som en krockkudde. Men siffrorna på minpension.se visar att jag kommer att överleva på den utan att gå från hus och hem. Men som sagt, den är inte en del av kalkylen.
Jag kan definitivt kapa 25% utan att blinka, troligen med om skiten träffar fläkten.
Och: Bolån. Jag har inget sådant så det är en volatil post jag slipper.
Klokt tycker jag, men att veta hur stor krockkudden är tycker jag är nyttigt, åtminstone om man börjar växla ner mot FIRE.
Det såg trevligare ut, förutsatt att de 30 räcker fram till “normal” pensionsålder. Jag räknar på 70 år för sådan för enkelhets skull även om “min” är satt till 68 i systemet.
One more year syndrome. Det är den givna klassikern. Själv följde jag upp under fem år, gjorde regelbundna simuleringar när jag kom på nå’t nytt jag ville testa samt bestämde sedan en tidpunkt och brände broarna bakom mig, en efter en.
Lätt hänt.
Det finns i stort sett två skolor. Antingen räknar du på 1% i skatt och har då 3% att leva på om du tänker efter 4%-regeln. Eller så behandlar du skatten som en utgift bland övriga i kalkylarket/budgeten och du fluktuerar den över åren, även om det normalt är ganska långsamma rörelser.
Jag ser skatten som en utgift och tar höjd för den där. Det är ju trots allt pengar som ska ut under våren (oftast i februari).
Grattis!!
Då tänker jag så här, har man ett sparkapital på +20x sina årsutgifter, är det inte då snarast en fråga om vad man själv vill och känner sig bekväm med?
Tack för alla utförliga svar! Uppskattas verkligen!
25% det för respekt med sig, grattis till det
Ja det är vettigt att göra sig av med skulden. Egentligen över tid så ska man ju inte gå ner under 50% skuldkvot då börsen kommer ge mer över tid. Men effekten, som för mig, förstör min initiala fire prognos. Och det ganska snabbt med räntehöjningarna vi hade.
Utan skuld hade jag varit helt säker, meeeen såklart har jag investerat över åren o fått bättre avkastning än ränta nu, och då.
Ang skatten, blir det inte snett? Om börsen rusar med 20% blir din skatt högre. Men 4% regeln säger att du tar ut fyra procent år1, säg att det är 20.000kr.
Året efter är det samma summa igen plus inflation, om man så vill, men då baserat på de 20.000. Inte totala kapitalet .
Men om börsen då rusat och inte dippar nedåt, borde skatten bli högre plötsligt för det året och efterföljande år, tills vi ser en “korrektion” nedåt?
Min poäng här är då att utgiften riskerar att sticka iväg. För du kan inte plocka 4% igen från ditt nya ATH, utan du är låst till din ursprungliga summa.
Å andra sidan plockar man ut en summa såklart varje år, i exemplet 240.000. Dom slipper du ju skatta för igen. Vad blir skatteutgiften då?
Men för enkelhetens skull: Säg att du går en miljon plus ett år. Då är ISK-skatten i nuläget ca 10k. I värsta fall kan du ju bara ta ut det från kontot om det kniper. Du har fortfarande 990k var. Vad jag menar är att det är inte de där 10k som får avgöra en FIRE-budget. Då har man för små marginaler.
Men låt oss då säga att vi får en sättning med 33% på de där 5990000 kronorna vi har kvar. Då återstår 4 miljoner. Spelar de 10k du fått betala mer i skatt någon roll då?
Ja, tar du ut 240k så “slipper” du ju skatta ca 2400 kronor, men du kan ju inte gärna sitta och vara orolig över att portföljen rusar. Det är ju snarare dags att fira. Och… går räntorna fortsatt ner så sjunker ju ISK-skatten också.
Det gör det sjukt jäkla komplicerat helt i onödan iaf, det är ett som är säkert!
Jag har precis hittat dessa videos med intervjuer med Bill Benägen och först nu förstått att 4,2% uttag bara gäller första året, och att den första uttagssumman ska justeras med inflationen år för år. Det handlar alltså inte om att ta ut en viss procent av innehavet varje år. I videon med Paula Pent går de till och med in på det runt 34 minuter att när Bill Bengen testat och modellerat med fast uttagsprocent så minskar innehavet så mycket att det inte går att leva på och han kunde inte rekommendera det för någon.
Har ni alla koll på detta? När jag läser era kommentarer så är det inte tydligt för mig, men jag är ny här i forumet och har inte koll på vad som är självklart för folk
Tror flertalet gamla rävar har koll på det, och har läst hans gamla studie. Men det tillkommer alltid nya personer så det är bra att skrev om det! Det blir väldigt tragiskt om man tänker fel kring det.
Jag har inte tyckt detta varit tydligt i olika kalkylatorer jag använt, där finns ofta ett alternativ att sätta en fast uttagsprocent och någon liten infotext om att 4% är en bra riktlinje. Det är ju helt fel då! Detta finns t.ex. i Ränta-på-ränta kalkylatorn på Rika Tillsammans:
Även den som skrivit om FIRE på Lysas hemsida verkar inte ha koll på detta:
“Inom FIRE är 4 %-regeln en praktisk tumregel. Den innebär att du kan ta ut 4 % av det totala sparade kapitalet varje år, utan att riskera att pengarna tar slut.”
Jag hoppas inte detta återspeglar hur de tänkt betala ut min tjänstepension.
Jag har läst den, jag tycker den var relativt lättläst även för mig som inte är van att läsa böcker på engelska.
Det som var nytt var en genomgång om hur man kan fördela aktieandelen mellan olika typer av aktieslag för att få en högre SWR. Men fortfarande USA-aktier. En annan var hur man kan använda shiller cape ratio och inflationen för att förutsäga ett mer korrekt SWR.
annars var det inte mycket världsomvälvande nyheter.
Har du räknat med pension då, eller inte?
