Min själ kämpar varje dag för att försöka orka med mitt vanliga jobb. Jag är 36 snart 37 och har jobbat i min branch sen jag var 17. Jag tjänar 33000/mån brutto efter extra ansvar som kvalitetsansvarig på en verkstad.
Hur binder man sånna här grejer?
Jag har sparat så hårt jag bara kan i 7 år och har 110000:-på ett brett index som jag tänkt spara för framtiden och inte vill röra.
Helt ärlig så blir jag så frustrerad. Jag har försökt få loss kapital för att få klart mitt garage för hobbyändamål (extra inkomst) där den initiala kostnaden är 35000 men lyckas inte pga alla omkostnader. En summa som 400,000:- euro skulle räcka som en enda tillsats för hela mitt liv i dagsläget.
Frustrationen efter en riktigt dålig dag som idag är påtaglig, därav känner jag att jag bara måste fråga.
Som jag har skrivit flera gånger i forumet - forumet är INTE ett tvärsnitt av varken samhället eller Sverige. Långt ifrån. Till och med jag som tycker har det extremt bra kan ibland känna mig mörkrädd, avundsfrisk, mindre bemedlad och funderar på vad f-n håller jag själv på med när jag läser vissa inlägg.
Tänk så här - i forumet har vi en extrem koncentration av människor som är intresserade av pengar och som har lagt mycket tid att tänka på pengar. Precis som med allt annat i livet så tenderar man att bli duktig på det som man lägger tid på. Många i forumet är dessutom äldre - jag skulle gissa att medelåldern ligger runt 50 år - vilket innebär både att:
Man har haft tiden där ränta-på-ränta har gjort jobbet åt en
Man har höga löner
Man har gjort sina misstag i livet
Därför är det inte konstigt att koncentrationen blir hög. Men som jag säger till min 12-åring varje vecka.
Det är ingen mening att jämföra sig med andra. Den enda man kan jämföra sig med är en själv för 12 månader sedan.
Sedan tänker jag:
Jag kan inte verkstad, men jag tycker spontant att det låter i lägsta laget. Jag har konsultat för en mekanisk verkstad och vet att förmannen / kvalitetsansvarige hade ett par tusen mer i lön. Dessutom var det konstant svårt att få tag på kompetent personal. Så mitt tips skulle vara, har du kollat dig runt?
Grattis! Du har mer pengar än majoriteten av alla svenskar. Tänk på att 30 % av den svenska befolkningen inte klarar en oförutsedd utgift om 13.000 kr. Halva befolkningen har inte 50.000 kr och du har mer pengar än snittkunden - oavsett ålder - på Lysa,Opti och Avanza. Du har mer pengar än 60% av Avanzas kunder.
Folk som tjänar vanliga löner utan enorma bonusar postar ju inte om att de inte får enorma bonusar. Du ser inte hundra inlägg om att “jag fick ingen bonus i år”, du ser bara det enda inlägget om den som faktiskt fick den. Det torde vara exceptionellt sällsynt med sådana bonusar, men just här av alla ställen på internet finns det ovanligt många människor som skulle kunna få en sådan.
Skulle tro att större delen av alla anställda i Sverige inte har någon bonus alls.
Sen har vi en grupp med bonusar från 5000 till en månadslön per år.
Sen har vi en liten grupp som har några extra månadslöner per år i bonus.
De med högre bonusar tenderar att ha mycket extra ansvar och kanske även kan påverka företagets resultat och bonusen är då kopplad till resultatet. De tenderar även att inte ha övertidsersättning vilket innebär att en del kan jobba 10%-15% extra utan att se det i lönekuvertet. Utan bonusen ska täcka detta.
Går vi till vissa andra länder kan en del upplägg med bonusar via aktier eller optioner vara vanligare än i Sverige men fortfarande inte något gemene man/kvinna får.
Jag tycker att man får vara nöjd om man får någon bonus överhuvudtaget. Jag kan få upp till 6% av årslönen, utesäljare upp till 10% av årslönen och högre chefer upp till 20% av årslönen. Jag har jobbat på flera företag där man inte har bonus alls. Så om man har ett jobb där man har någon bonus så får man vara jätte glad.
För de som både har en bra utbildning, under lång tid har jobbat hårt och smart samt tar ett väldigt stort ansvar för sitt jobb är bonusar ganska vanligt. Men 4-5 miljoner per år är mycket ovanligt även i den gruppen. Med en sån bonus hamnar man väl i gruppen 0,1% som tjänar bäst i Sverige.
Tänk också på att folk som tjänar så mycket under perioder kan jobba extremt mycket. Och nästan alltid har ett omfattande ansvar och ganska extrem press.
Helt uppriktigt tror jag inte på den där beskrivningen, alltså sättet som det framställs på. Att vissa personer skulle (typ) ”vara särskilt duktiga” och ”särskilt smarta” och ”jobbar hårt” skulle ”skapa stora värden” och därför ”förtjäna en rimlig belöning för sina insatser” är i min värld en falsk verklighetsbeskrivning.
Jag skulle istället vilja framställa läget så här. Ekonomins sätt att fungera är i vissa avseenden dysfunktionellt. Vissa aktiviteter, branscher och roller är kopplade till höga ersättningsnivåer, löner och bonusar. Vissa människor har en särskilt stor hunger efter pengar och har tidigt i livet positionerat sig för att komma ifråga för sådana roller. När man väl landat en sådan roll så tjänar man mycket pengar. Man behöver inte skapa något tydligt värde alls utan det räcker med att ”vara normalbra”. Naturligtvis kan det krävas en hel del resande, många möten och långa arbetsdagar men när man är ”ung och hungrig” spelar sådant inte så stor roll. Sedan finns det förstås de inom företaget/branschen som tjänar extra mycket men det spelar egentligen ingen roll. Även den som ligger på normal nivå tjänar mer än vad vanliga människor kan drömma om.
Även om hunger efter pengar sannolikt är en stark drivkraft för att ta sig till den här typen av miljöer så blir det naturligt så att pengarna till någon del tappar sitt värde. Att man haft pengar som drivkraft betyder inte automatiskt att man fortsätter att ha det hela livet. Sådana personer finns förstås men det är inte riktigt normalt. Många växer upp och får även andra prioriteringar.
Att jobba med människor som är väldigt motiverade av pengar skulle jag själv tycka vore rätt andefattigt. Sannolikt är FIRE en möjlighet som ligger nära till hands när man jobbar i sådana här miljöer.
Försök att inte lägga någon energi vid stora bonusar, arv, gigantiska löner eller liknande. Gå inte ens in i trådarna. Kämpa på och gör det bästa du kan av din situation. Känner samma som dig.
Pengar gör en sällan lycklig. Kolla in tonen på många av skribenterna härinne. Det klagas och ojas. Skatter, lagar, regler, elbilar som inte klarar 80 mil på en laddning, hantverkare som lånar toaletten, förkortad arbetstid, diskmaskinstabletter är för dyra osv… Att tänka pengar till den extremen som folk härinne gör måste vara väldigt utmattande.
Därför är @janbolmeson helt rätt ute! Skaffa Lysa (eller Opti)! Släpp taget, njut av livet!
—
Jag har jobbat länge inom IT på både startups och storbolag. Bonus har jag alltid fått men aldrig mer än femsiffrigt belopp. Ibland ”bara” fyrsiffrigt.
En vän till mig arbetar på ett “medelstort” amerikansk IT-bolag. Bolaget hade en budgeterad post gällande IT-licenser inom en nisch på ca 1,5 miljoner dollar.
Min vän kunde genom en manöver sänka licenskostanden till ett par hundratusen dollar.
Bolaget uppmärksammade besparingen med att dela ut 250.000 dollar i årsbonus till min vän. Han blev givetvis överlycklig.
Så din förklaringsmodell kokar ned till att om man bara är normalbra och ”positionerat sig” så kan man landa en roll där bonusar på 400k € är uppnåeliga?
Nejdu, det krävs i 999 fall av 1000 rätt så mycket mer än ”positionering”. Ingen betalar en medelmåtta dessa summor, oavsett hur stor ”hunger efter pengar” denne har.
Sen kan man tycka att somliga har högre lön än de förtjänar, men det är en helt annan fråga.
Givetvis är det extremt ovanligt att någon får en bonus på över fyra mille, det säger väl sig självt att det handlar om en försvinnande liten klick individer som ens kommer nära.
Jag tolkar bonuspersonens inlägg som att det var en utbetalning av engångskaraktär, en form av avkastning på optioner för att denne varit med på en tillväxtresa under lång tid. Det är alltså inte att se som nån form av vanlig ”lön” utan nåt helt annat som krävt både tid, engagemang och förmodligen en hel del tur under en längre tid.
Jag är några år äldre än du och har inte jobbat sen jag var sjutton. Jag utbildade mig och har jobbat i rätt många år i branscher och roller där lönenivåerna är höga och bonusprogram vanliga. Men några 400 000€ har jag aldrig fått…
Kom över en tanke om pengar från Lyckoprofessorn på Handelshögskolan (Michael Dalen)
Människor med pengar, skönhet och makt är lyckligare för att de har det,
Men människor som aktivt strävar efter pengar, skönhet och makt är ofta mindre lyckliga än somliga.
Tror att det är ungefär som det mesta i livet, att om man håller för hårt vid något eller någon så blir det liksom en krampaktig kamp för att hålla kvar det. Tror verkligen inte att alla som tjänar mycket pengar tänker så, men alla behöver nog hitta balans för att må bra.
