Typ exakt så jag tror också, liten sättning nu sen en uppgång som kommer pågå i många år. Men vi får se! Långt kvar till ATH.
Gör den verkligen det om man analyserar på djupet?
Du får gärna lägga fram trovärdiga källor som talar emot. Alla bevis som jag kan hitta från trovärdiga och kända källor pekar på att det går väldigt bra för USA just nu. Visa gärna på bristerna dock, är ju såklart intressant!
US economy surprises with faster than expected growth - BBC News
The US economy is crushing it compared to other rich countries
Betvivlar inte att det är hög tillväxt i USA. Jag tycker dock att det vore konstigt annars då de har ett skenande budgetunderskott. Tror att det är 6-7 procent av BNP. Tror att deras ekonomi kraschar om de ska få balans i sin federala budget.
Förstår inte vad du vill få fram. Ekonomin blomstrar i USA och går bättre än alla andra länder i väst sett till tillväxt, precis som jag skrev.
Att deras ekonomi skulle “krascha” som du skriver låter märkligt. Vad får du det ifrån? Länka gärna någon bra källa.
På federal nivå mätt som skuld i % BNP är USA mer skuldsatt nu än de va under andra världskriget. Man kan enkelt säga att BNP består av 4 saker. Offentlig konsumption, privat konsumption, investeringar och netto export.
En relativt stor del av den offentliga konsumptionen är finaniserad med lån, och man har ett underskott i statsfinanserna. Vilket man kan jämföra med t.ex. Sverige där vi inte har ett underskott i stadsfinanserna och där statslånen som % av BNP minskar.
USA
Sverige
Att enbart titta på ekonomisk tillväxt blir därför inte riktigt rättvisande när man ska jämföra länderna.
I privatekonomiska termer kanske man kan säga att USA har börjat finansiera sin konsumtion med hjälp av kreditkort/blancolån och i Sverige lånar vi inga nya pengar och har snart betalat av huslånet.
6 gillningar
Var vänlig se mycket välskrivet svar av Jakob!
För att få balans i sin federala budget behöver USA antingen sänka utgifterna kraftigt alternativt höja skatterna. Oavsett vilket skulle detta få tillväxten att drastiskt sjunka.
Detta är korrekt men inte hela sanningen.
Eftersom dollarn är reserv valuta i hela världen så spelar deras megaskuld knappt någon roll…
Detta är också sant, och i dagsläget finns det inte något egentligt alternativ till dollarn. Så det är ett specialfall som inte riktigt kommer fungera som resterande världen gör.
Jag ville bara försöka förklara var kritiken kring att enbart titta på ekonomisk tillväxt grundar sig.
1 gillning
Det kan du i sig ha rätt i. Dock är det så att man inte kan låna sig till tillväxt.
Trivial konkretisering: säg att alla klipper sig varannan månad. Och nu lånar för att klippa sig varje månad. Men frissan klarar inte den ökade efterfrågan och höjer därför priset till det dubbla. Dvs allt lånande till konsumtion ger bara inflation. Ingen tillväxt.
Här kan någon mena att det kommer strömma till nyetablering av frisörer vilket sänker priset. Det är riktigt men då stiger priset för de produkter de personerna slutade leverera.
Tillväxt kommer av att kapitalister tar av sina pengar och investerar i arbete med innovationer och förbilliganden av existerande produkter. Lyckas det kommer man kunna leverera mer värde per arbetsinsats. Och då har man höjt (materiella) levnadsstandarden.
Här kan någon säga att man kan ju låna till investeringar i arbete med innovationer och förbilliganden. Ja, det kan man. Men det var inte det US Gov lånade till. Det är sådant privatkapitalistiska profitjägare lånar till.
Till slut så spelar det nog faktiskt en roll om den ökande skulden beror på ett ökande underskott som i sin tur beror på ökande räntebetalningar på den ökande skulden. Blev det rätt nu?
Är nettoskulden lika stor? Usa har en väldigt stark ekonomi så skulder bör inte vara ett så stort problem.
Ja i teorin funkar det ju så för privatpersoner och företag. Men länder och specifikt USA som har monopol på att trycka pengar så är det annorlunda.
På samma sätt som att låga skulder inte behöver betyda man har en bra ekonomi.
Japan har 264% debt to gdp ratio. Medan Afghanistan har 7.4% debt to gdp ratio.
Men ingen hade argumenterat för att Japan har sämre ekonomi än Afghanistan.
Allt handlar egentligen om landet i fråga kan fortsätta taxera sin medborgare eller inte i framtiden.
2 gillningar
För att spinna vidare så har ju Sveriges låga skuld lett till uteblivna investeringar på infrastruktur och satsningar inom offentlig sektor. Det är ju mycket därför många länder i Europa har gått om oss. För de lånat pengar för att investera i landet och höjt livskvalitén.
Egentligen förkastligt att staten inte satsat mer på investeringar i vårt land.
4 gillningar
Det du säger är ju rätt förutsatt att man inte har någon arbetslöshet, har man en arbetslöshet kan man låna pengar och där igenom anställa de personerna som saknar arbete. De kan då utföra arbete som inte riktigt gynnar någon. T.ex. en person gräver gropar, nästa person fyller igen dem.
Med det sagt, så håller jag med om att bara för att man lånar pengar så växer inte ekonomin och bara för att man har låg statsskuld har man inte en bra ekonomi i landet. Man får försöka skapa en balaserad bild givet flera parametrar där tillväxt är en och stadsskuld en annan.
Men nu känns det lite som att vi diskuterar makroekonomisk teori och inte den svenska bostadsmarknaden.
1 gillning
Det spelar ju väldigt stor roll vem som lånar och till vad.
Men generellt måste man ju konstatera att lån i sin grundform är en bra ide för ekonomin. För låg nivå på utlåning gör ju att kapital med stor sannolikhet inte omsätts och används där det skulle kunna skapa värde. Med rätt balans i utlåning och kostnader för lån allokeras ju kapital från den med kapital utan möjlighet att få sitt kapital att växa till den utan kapital men med förmåga att skapa tillväxt på kapitalet.
2 gillningar
Det visar sig i verkligheten att:
Total_skuld/BNP = k * BNP/Capita
där Total_skuld = offentlig skuld + privat skuld
Dvs desto högre levnadsstandard desto högre total skuld i relation till BNP. Och sedan kan förhållande mellan privat och offentlig skuld variera mellan länderna.
(Och till autister skall jag lägga till att k inte är exakt lika för alla länder. Utan bara ungefär lika).
Sverige ligger ungefär i mitten för länder med likartad BNP/Capita.
Den möjliga in- och upplåningen ökar med stigande BNP/Capita. I Nigeria finns inte mycket monetär skuld.
Det är riktigt. Och man skulle kunna lägga till att utan lån finns (nästan) inga pengar. Metallpengar kan ju finnas. I Sverige på tiden med metallpengar hade vi ingen tillväxt. Berodde inte bara på avsaknaden av “bättre” pengar, men svårigheter att låna till arbete med förbättringar hämmar.
Det går att få tillstånd en mindre ökning av BNP/Capita genom att öka arbetstid. Förutsatt att någon frivilligt vill betala. Men det är ett kraftig begränsat sätt att öka BNP/Capita i och med att antalet arbetstimmar är begränsat.
Ökar man antalet arbetstimmar utan att någon vill betala frivilligt så levereras inte mer värde och då stiger inte levnadsstandard. Sedan skall skulden återbetalas och då drar man in värde, varvid levnadsstandarden sjunker.
Det blir snarlikt att beskatta och dela ut bidrag.
Tittar man på hur social expenditure som andel av BNP korrelerar mot tillväxt så hittar man en stark omvänd korrelation.
Detta är också förklaringen till att man i Europa har svag tillväxt. Det är mer omfördelning här.
Det beror också på hur bra offentlig sektor är på att hantera lånat kapital. Empiri är inte munter här.
Dock har jag hävdat att bostadspriserna korrelerar med börsen (och konjunkturen).
Och med det är det inte riktigt off topic för min del.
Det är väl just att USA finaniserar viss offentlig konsumption genom lån, vilka senare kommer behöva betalas tillbaka genom höjda skatter eller minskad offentlig konsumption. Alltså är den tillväxten man ser i ekonomin något kostgjort i brist på bättre ord. Detsamma gäller en del av den privata konsumptionen i sverige, då vi har höga privata skulder i förhållande till flera andra länder. Egentligen är det ju maastrichtskulden+privata skulder man borde sätta i relation till tillväxt (BNP tillväxt(?)) och livskvalitén (median BNP och inte per capita(?)) för att få en nogorlunda rättvisande bild av befolkningen.
Fair enough.
Så är det.
När staten lånar och delar ut bidrag så sker en temporär omfördelning av konsumtion. Några lånar ut och konsumerar mindre. Ändra är förmånstagare och konsumerar mer. Det ger ingen tillväxt.
Att staten lånar (eller beskattar) och delar ut leder inte till någon tillväxt.
I Nordkorea förfogar staten över 100% av BNP och där har ingen tillväxt skett. Helt enligt “teorierna”.
Inte heller lån till privat konsumtion leder till någon tillväxt.
Det som behövs för tillväxt är innovationer och processförbättringar som leder till att varor/tjänster kan produceras till lägre kostnad. De lägre kostnaderna läcker med tiden över till konsumenter och leder till att de kan konsumera mer.
Jag ser idag att produktiviteten ökat i USA med 3.2%. Har inte detaljgranskat den siffran, men den är väl inte otroligt.
I t ex Kalifornien finns enormt mycket riskkapital och mycket duktiga riskkapitalister. Deras investeringar leder till omfattande innovationer och processförbättringar som förbilligar. Det pågår ju trots US Gov.
Att staten beskattar och lånar och omfördelar pressar ju inte ned arbetet med att öka tillväxten till 0.
1 gillning
När du säger tillväxt, menar du real eller nominell?