Allt har mer än 4 % ränta, förutom CSN. Men hur är det med lån bundna över tid, jag har i dagsläget 82 000 i lån hos ICA-banken med nästan 8 % ränta (låg på 6,35 % när jag samlade lånen där för ett år sedan.) Slutbetalningsdatum för lånet är feb 2028 och vad jag förstår kan det tillkomma kostnader om man vill amortera extra. Hur mycket eller lite pengar är det värt att krångla med för att betala det snabbare? Ska jag samla ihop en buffert på hela beloppet och punga in på ett bräde eller är det värt något alls att betala in extra allteftersom man har råd? Kreditkortskulderna betalar jag av räntefritt så den biten har jag koll på, men samlingslånet ovan och billånet känns krångligare att förstå vad som är värt och inte.
Och angående leasing av bil så är bilen jag har nu faktiskt en jag leasade 2020 (efter att ha dragit på mig alldeles för stora skulder till följd av bilköp, vilka fortfarande är en stor del av ICA-bankens lån) och sedan förra året räknade (och dividerade fram och tillbaka i oändlighet med den stackars bilsäljaren) ut skulle bli billigare att köpa ut än att fortsätta leasa.
Det får du nog göra en kalkyl på beroende på vad det är för kostnader som kan tillkomma om du vill amortera extra, det har jag inte svar på då jag inte vet hur ditt avtal ser ut, det är nog något du får fråga ICA-banken.
Men vet du vad för kostnader som kan tillkomma + Hur stor summan är + hur hög ränta du har + hur mycket du kan betala in per månad så är det ju bara att göra en matemtisk kalkyl över om det är värt det eller inte. Oavsett så är 8% ränta något att prioritera över allt annat, förutom möjligen akut-buffert.
Tillägg på kostnader skulle jag gissa att det i snitt rasslar iväg iaf en tusenlapp i månaden på bil? Om inte annat i värdeminskning.
Samt med barn är det svårt att inte ha en post för barn/övrigt på 1000kr till i månaden. Nån leksak, aktivitet osv är svårt att undvika vid barnkalas o klassresor etc.
Ser du nån möjlighet att hitta sidointäkter?
Ser helt klart sunt ut! Jag hade nog föreslagt att buffra uppåt 6 månader så att du inte hamnar i 8% räntelån igen vid ett par oförutsedda händelser. Ligger ett bilköp i framtiden kan det vara bättre att prioritera sparande till buffert + det.
Börja binda pengarna i fonder om det kommer en nedgång känns lite för risky innan lite mer säkerhet finns. I nuläget kan man få nästan 4% på ett sparkonto med 3 mån bindningstid vilket kunde va lagom tills marginalerna är på rätt sida. Med lån borta och koll på bildelen ser detta rätt lovande ut. Men kritiskt närmsta året/åren att få bort lån så du slipper den pengaätaren varje månad.
Tveksam att någon kan komma med några magiska råd. Har man inget överskott blir det svårt att investera. Möjligen att det kan vara lättare att hålla sig motiverad med ett tydligt mål och någon att bolla med.
Det går även såpass långsamt att jag tror både du och coachen skulle tappa intresse av att hålla kontakten efter ett tag.
När jag blev intresserad av investeringar hade jag ett låglönejobb. Men jag tyckte ändå att jag hade gott om pengar för jag var van att leva snålt. Jag varken lever eller har levt som Gunther Mårder.
Jag läste några av de första svaren och antar att resterande svar ligger ungefär i linje med dessa. Min första tanke när jag läste din text var inte att den typen av coachning du skulle behöva gäller rent finansiella saker som hur du ska spara, placera eller optimera ditt liv efter inkomsten.
Först tror jag att den här typen av samtal skulle med fördel likna samtal man har med en mentor inom t.ex. yrkeslivet. Någon man träffar då och då över en lunch, en bärs eller som man bara skickar ett SMS till när en fundering dyker upp längre fram i relationen. Ett menstorskap är viktigt att det ger både dig och mentorn något i utbyte. Du får råd från en mer erfaren person och den personen får glädje av att göra något bra för en annan person. Men för att kunna få glädjen är personkemi viktigt. Att man gillar varandra, att samtalet känns givande åt båda hållen och att du är en duktig lyssnare. Mentorn/Coachen ska inte ge dig raka svar och en roadmap till ditt optimala liv, utan kanske snarare genom att dela egna erfarenheter ge dig nya perspektiv och verktyg för att svara på dina egna frågor.
Genom ett sånt samtal kanske du lär dig vad som är viktigt för just dig och kanske kan ana vad ditt äldre jag kommer tycka är viktigt. På så vis breddas din värld lite och du får förhoppningsvis möjlighet att påverka din ekonomi och ditt liv i en positiv riktning…
Menade inte att flumma till det. Kontentan var att du inte behöver en ekonomisk rådgivare. Du behöver någon att prata med som förhoppningsvis kan läsa av dig som person och ge goda livsråd från egen erfarenhet. Ekonomidiskussionen finns här i många former och du drar säkert bra slutsatser på egen hand genom att använda de råd som passar dig bäst. Vi är alla stöpta i olika former och har olika intressen.
Jag är öppen för alla sidointäkter bortsett sånt jag upplever kränkande mot min person. Till exempel onlyfans eller liknande är inte för mig. Håller dock alltid ögonen öppna, särskilt just nu när jag även har en arbetslös make hemma.
Bilen missade jag mycket riktigt att räkna med, jag vet inte vad service kommer att kosta nu när jag inte längre leasar bilen men årsskatten ligger på 888 kr om året, så 74 kr i månaden och besiktning behövs inte i år. I övrigt känner jag att bilen är inräknad i billånet (som jag räknat in i de 4347 kronorna i månaden) och jag har som avsikt att behålla bilen om ingenting väldigt oväntat inträffar (typ att bensinbilar förbjuds helt eller försvaret känner att de verkligen behöver en Yaris när krig bryter ut )
Vi har inte uppnått klassreseålder än men däremot uppnått ålder för månadspeng så vill han ha leksaker eller spel så betalar han det själv. Dock kan jag väldigt stolt säga att 9-åringen vet vad pengar är och är duktig på att spara sina pengar hittills, han har gjort ett inköp av på ett halvår.
Där slår du nog huvudet på spiken, jag hade inte själv riktigt lyckats plocka isär rollerna på det sätt du så pedagogiskt (och inte det minsta flummigt) gör. Kan man annonsera någonstans efter en mentor tror du? Skämt å sido, hänger jag här ett tag så är det såklart mycket möjligt att man snubblar över någon villig att lägga sin tid (jag är helt förbluffad över vilken respons den här lilla tråden fick, det här är verkligen ännu mer av en guldgruva än jag förstod när jag bara läste utan konto.)
Och gulle dig, @Jabinski! Det är nog den typen av hejarop man behöver som påminnelse ibland. Min dröm är att äga en bostad och när man siktar så långt fram är det ack så svårt att uppskatta de små stegen på vägen.
Det korta svaret är nej och nej du ska inte hitta en mentor på ett anonymt internetforum. Flera av de kriterier för ett givande samtal jag nämnde är svåra att uppnå den här vägen.
Har man inte ett brett socialt liv kan det vara svårt att hitta en person ute i verkligheten. Men mitt råd blir ändå att hålla ögonen öppna för personer du träffar på i olika sammanhang. Om du stöter på någon som verkar intressant och förnuftig ute i den verkliga världen. Får du då känslan att hen också uppskattade att prata med dig, fråga om ni kan ta en fika. Känns det fortfarande bra så var ärlig och fråga om personen skulle vilja vara din mentor. Det är förmodligen smickrande att få frågan. Kom med ett förslag på upplägg och att ni träffas kanske en gång i månaden eller varannan månad för att prata över en fika som du bjuder på. Det är inte en quickfix att hitta en bra mentor.
Jag letar fortfarande efter min mentor, flera år efter att jag insåg att jag skulle vilja ha en. Då bor jag ändå i ett av våra storstadsområden. Men det behöver inte vara lika komplicerat att hitta för ditt ändamål. Som @janbolmeson så klokt sade är en lämplig mentor någon som har kommit några steg längre på sin resa än dig, men inte för många.
Jag ska följa dina råd! Jag träffar sällan människor i verkligheten utöver utvecklingssamtal i skolan egentligen, boende på liten ort och arbetar hemifrån. Men jag ska hålla ögonen öppna efter möjligheter. Tack för att du har tagit dig tid att svara!
Det enda rådet jag kan ge, är egentligen att hänga på forumet, som är väldigt förstående och hjälpsamma mot både nybörjare och rutinerade. Läs och var delaktig i trådar, fråga om det är någonting.
Jag har iallafall lärt mig massor av saker på forumet, som jag inte tyckte att jag hade nytta av eller intresse för, eller visste att jag behövde men som jag tycker är nyttigt att jag nu kan.
Det kan ta lite tid att orientera sig i ämnen och trådar, samt att veta vilka användare som är kunniga på vilka områden, men det är värt det.
En mentor eller en coach vet jag inte, men här kan man verkligen bli rikare tillsammans. Vi försöker iallafall.
Vad betalar du i ränta, alltså i procent? I vilken härad är totala skulden, och har du någon typ av anmärkningar? Den första självklara åtgärden misstänker jag är att sälja av dina ”heliga” tillgångar för att betala ner lånet. Att bolla (delvis åtminstone) resterande lån med kreditkort tills du betalat av skulden nästa.
Detta låter som underhållsstöd. Begär underhållsbidrag och dubbla den summan såvida ditt ex inte är en total bum.
Det låter även som att du skulle kvala in för bostadsbidrag.
Jag har inga anmärkningar och betalar 7,85 % i ränta på skulden om 82 000 kr, 7,61 % på billånet om 105 000 kr. Samt kreditkortsskuld som i dag ligger på 23 000 och betalas av räntefritt men med administrationsavgift på 39 kr per månad. Jag kanske tänker baklänges här men det känns synd att sälja av de pyttesmå tillgångar jag har för att få ynka 3000 extra att slänga in på lånen (de pengar jag har lagt undan till sonen rör jag inte), bör jag tänka om?
Det är underhållsbidrag jag får, egentligen skulle jag få 1823 kr om jag fick underhållsstöd istället men detta har jag precis upptäckt så det har inte hunnit tas tag i. Bostadsbidrag har jag fått nekat.
Efter att ha läst tråden tänker jag att det som håller dig tillbaka är skulderna. Att du behöver hitta strategier som hjälper dig att orka betala av dem + hantera ev bakslag (händelser som ökar lånen) utan att känna att du står och stampar och aldrig kommer nånvart. Det kan va kämpigt att läsa massor om investeringsstrategier om man känner att livet gör så att man inte ens kan börja investera.
Du är RÄTT PÅ DET med avbetalningsplanen dock. Lagt ihop lånen och betar av totalen. Bra gjort!
Om jag var du hade jag gjort så här. Jag gör motsvarande just nu vad gäller träning som jag behöver komma igång med:
för att stärka uthålligheten med att amortera hade jag gjort en visualisering av beloppet. Typ ritat 82 cirklar på ett papper och satt upp på garderobsdörren. Varje månad när du amorterar färglägger du (eller din son) fyra cirklar om du amorterat 4000 t ex. Varje morgon när du klär på dig kollar du papperet och gör en segerpose för att du är en badass som betalar av skulderna.
för att förebygga att behöva ta nya lån hade jag samlat ihop det sparande som finns på ett konto. Minns inte nu, var det 6000 på nån gammal bank, några tusen till sonen och 700 på sparkonto? Jag hade lagt allt på ett sparkonto med hyfsad ränta, t ex på SBAB. Tada! Buffert på 12000!
Nej men Ester, säger du, det är ju sonens pengar.
Ja! Det blir hans pengar sen. Om de inte behövs till något akut för att du och sonen ska ha det tryggt under hans barndom. Det är ännu viktigare än att kunna ge honom 25000 när han flyttar hemifrån, men du kommer kunna göra det ändå, för du kommer nog inte att behöva ta från bufferten.
Du kommer att rocka detta pga du har kommit så långt redan trots tuff uppväxt. Välkommen till forumet. Du kommer coacha andra mammor här inom 2 år
“Klassreseålder, åldern då barn är stor nog att hänga med på klassresor men liten nog att fortfarande gå i skolan”
Hittade på men man fattar väl ungefär vad som avses? Sen kommer det variera från skola till skola när och om =)
Haha det får vi hoppas inte händer
Gällande bil så har jag räknat på bil ganska många vändor och det är svårt att komma under 1000kr-2tkr/månad i antingen värdeminskning eller reparationer/service/besiktning/skatt. Billåneräntan är tyvärr utöver detta. Så risken om man räknar med 74kr/mån på bil är att man hamnar i känslan att “shit happens” varje år. Dvs varje år åkte man på en oförutsedd smäll för bil eller att semestern blev dyrare än tänkt. Är det varje år bör man ta med det i budget. Så man inte räknat att man har 7tkr över per månad och för snabbt börjar sätta det i indexfonder. Så amortera och buffra ett tag så kan du väl köra ett nytt inlägg längre fram hur det går. Varje tusenlapp du amorterar kommer underlätta kommande avbetalning genom ränta på ränta effekt och ger utrymme att buffra mer. Gärna i ett konto med positiv ränta så fort du har möjlighet.
Finns dom som har 2x40tkr månadslöner utan att ha nåt överskott när räkningarna är betalda så försök se positivt på tillvaron. Mycket av det mest glädjande jag gett mina barn har varit 100% gratis. Närvaro och häng i lekparken samt McDonalds ibland slår halvnärvaro med jobbtelefonen i högsta hugg på skidresa och lyxrestaurang.
Hänga i forumet är väl bra tips men logga ut om det blir nedslående att läsa om folks miljonbonusar som ska placeras. Riskerar får alla som månadssparar att känna viss uppgivenhet/meningslöshet i onödan för det är ens egen resa som gäller.
Något som motsvarar en garanterad avkastning om 5,5% (7,85% minus ränteavdraget) är inte fy skam, så jag hade sålt och amorterat ner det dyraste lånet. I värld är även billånet för högt i förhållande till din övriga ekonomi, så jag hade bytt ner mig till något i 20k-klassen för att minimera det lånet.
De skulderna som var kvar hade jag hanterat genom att hela tiden rulla över på kreditkort i så stor utsträckning som möjligt, för att minimera räntekostnaderna under tiden jag amorterade. Kan tipsa om ett lämpligt kort för det i PM om det låter intressant, vill inte att femhundra lurkers använder sig av möjligheten så att den försvinner. Jag antar att du redan betalar allt förutom räkningar med ett kreditkort idag så att du på så vis minimerar skulderna du betalar ränta för? Allt som du kan rulla räntefritt är positivt.
Sök upp äldre trådar om barnsparande så att du får lite perspektiv. Min ekonomi befinner sig på en annan planet jämfört med din, men ändå har jag 0 kr i barnsparande. Bättre att bygga upp ett eget kapital så man har möjlighet att hjälpa barnen med whatever om behovet uppstår, snarare än att öronmärka vissa pengar till dem eller i värsta fall spara i deras eget namn så att pengarna bränns på en resa efter 18-årsdagen.
)
Skämt å sido, hänger jag här ett tag så är det såklart mycket möjligt att man snubblar över någon villig att lägga sin tid (jag är helt förbluffad över vilken respons den här lilla tråden fick, det här är verkligen ännu mer av en guldgruva än jag förstod när jag bara läste utan konto.)
