Precis, men det visar sig att det inte är för att man infört marknadshyror, utan för att finland lägger stora pengar på att subventionera skapandet av nya hyresrätter. Både genom bostadsbidrag och genom att ge förmånliga ränteerbjudanden till nyproduktion av HR (med krav på ca 40 år av hyror till självkostnadspris, dvs utan att ta ut vinst, dvs inte marknadshyror)
1 gillning
Svårt att säga, men som du är inne på så har Finlands statsskuld sedan 2008 ökat från 32,6% av BNP till 74,8% av BNP år 2022 medan Sveriges statsskuld under samma tid minskat från 37,5% av BNP till 31,7% av BNP.
Den stora skillnaden verkar iaf vara att man i Finland till skillnad från i Sverige satsar pengar på att faktiskt bygga bostäder. Sen verkar man i Sverige slösa bort pengar på ränteavdrag och ROT medan man i Finland istället slösar bort pengar på att ha tagit bort hyresregleringen.
1 gillning
Det ena utesluter väl inte det andra, en stor del av hyresutbudet är ändå med marknadshyra utan subventioner.
Du beskriver den svenska bostadsmarknaden helt korrekt i att den inte fungerar då det finns enormt många brister och regleringar. Du har lika rätt i att de som varit inne i systemet en tid inte vill ha några förändringar och detsamma gäller staten. Systemet är helt ruttet då många i den yngre generationen är chanslösa att finna en vettig bostad till en vettig kostnad.
En regel som du kanske har missat: Det är inte tillåtet att omvandla hyresrättsfastigheter eller bostadsrättsföreningar till ägarlägenheter om de inte först står helt tomma i åtta år.
Svaret är inte så svårt att besvara, vem skulle ens vilja vill bo i Finland, Helsingfors jämfört med Sverige, Stockholm. Därför är det dyrare i Sverige.
1 gillning
Prova, du vill inte gå tillbaka, jag lovar 
2 gillningar
Ett exempel från vår ägarlägenhet utomlands var en större konflikt kring hissar där grannar längre ner i huset samt visa snålare personer högre upp tycker det är en onödig utgift som de inte ska betala förr medans de flesta som bor högre upp i huset tycker det är bra med en fungerande hiss. Kanska frustrerande diskussion att komma överens om hur underhållskostnaderna skulle splittras. Sen blev nästa diskussion kring om de som inte betalade för underhållet ska få åka hiss eller inte då personerna som inte vill betala för hissen åkte iaf 
.
Kan tänka mig att det i framtiden kommer bli liknande diskussioner om lämplig standard för gemensamhetsutrymmen inom ägarelägenhetshusen även i Sverige.
En kompis bor i en lägenhet i ett av två hus som ägs av samma förening (eller vad det nu kallas med ägarlägenheter).
Ett av husen har hiss, det andra inte. Hisskostnader delas av alla pga av nån jättegammal klausul i stadgarna.
Alla är inte lika glada 
2 gillningar
Sitter själv i en äganderättsförenings styrelse i Finland.
Vi är 27 lägenheter i husbolaget och 4 personer + (disponentnärvaro under de flesta möten) som sitter i styrelsen, och det är bland det bästa jag vet (speciellt när jag är medlem och har insikt i ärenden).
Styrelsen kan själva bestämma om mindre saker som ska uträttas och vi utreder större projekt, för att sedan under årsstämman lägga fram våra förslag och får godkännande för projekt, som vi genomför under det kommande året. Under årsstämman följer diskussioner och ifrågasättanden, t.ex. kring bolagets ekonomi och vad som är fiffigt att göra, och vi motiverar. Sedan får rösterna bestämma vad som blir av och vad som sparas till framtiden.
1 gillning
Vad för slags personliga risker tar man som styrelsemedlem? Är man inte personlig och ekonomiskt ansvarig? Risk-reward verkar helt uppåt väggarna…
1 gillning
Vad händer om ni röstar igenom en renovering som någon i äganderättsföreningen inte har råd att finansiera? Hur går det till rent praktiskt, har alla veto eller kan någon boende tvingas att ta blancolån eller sälja?
Det vanligaste är nog att bostadsaktiebolaget tar lån för renoveringen, inte att aktieägarna privat finansierar det direkt.
Sen kan det väl betyda att man inte har råd att betala den ökade avgiften pga detta, men det är väl inte konstigare än att samma kan ske om avgiften i en BRF tvingas höjas pga utökade lån till renovering.
Okej, jag är inte så inläst på äganderätt men trodde det skulle skilja mer jämfört med BRF när det kom till hur lånen var fördelade.
2 gillningar
Om man klickar in på lägenhet du länkade på Hemnet och letar så hittar man att bostaden har en indirekt nettoskuldsättning på 1 135.000kr. Så det skuldfria priset på dom två lägenheterna du jämför skiljer alltså mer än 1mkr. Men i den svenska BRF:en kan du alltså inte betala av föreningslånet som belastar lägenheten.
Den stora nackdelen enligt mig är dock att man inte kan hyra ut sin lägenhet fritt. I Finland hyr som sagt 40% av alla som bor i hyreslägenhet av privatpersoner, där man har tillsvidarekontrakt. Någon som inte är möjligt med BRF-upplägget.
Så halva Finnland är beslagtaget av rik överklass som har råd att köpa fler lägenheter än dom behöver?
Tycker nog det är bättre om dom släpper dom, ökar utbudet och tillgängligheten för folk som vill köpa bostad men det finns inga eller för dyra. Men gör m an så blir det svårare att hyra för dom som vill det.
Svårt läge. Hur man än vänder på myntet blir det fel. Klart är dock att bostadsmarknaden behöver starka regler för att hindra utnyttjande av folk i underläge.
Njae, om det är 40% av hyreslägenheterna så är det ju knappast hälften av alla bostäder.
Sen är det inte nödvändigtvis nån rik överklass, utan snarare en alternativ investering hos medelklassen.
Poängen med systemet är ju att “dom” släpper dem om hyresutbudet blir för stort, och det inte är tillräckligt lönsamt.
Ja, men det pekar lite ännu mer på skillnaderna. I Finland skulle det anses som fullkomligt befängt att betala något emellan för att få ta över en hyreslägenhet.
1 gillning
Ja precis, att köpa en hyresrätt i Finland finns inte. Folk som köper en bostadsrätt i Finland växer inte heller på träd, det kan nästan liknas vid att betala för en hyresrätt då man precis som i hyresrätten inte äger något.
Angående JBLs kommentar så har alla inte som mål att köpa sin bostad. Då är det väl perfekt om någon kan hyra ut till en efter ens behov på kort varsel? Kolla bara på Wien eller andra stora städer där det är mycket vanligare att hyra än att äga, alla strävar inte efter att äga. Det viktigaste är att det finns en balans mellan alternativen.
Om man kokar ner det hela så verkar trådskaparen förorda att det rådde en större andel ägarlägenheter i Sverige - vilket skulle led till en ökad rörlighet på marknaden.
För egen del ser jag inte så många fördelar med en ägarlägenhet versus en BRF - båda innebär en rätt att bo. Med det påstådda minuset att det finns en styrelse som kan tvinga dig att bo i bostaden du har förvärvat. Detta är ingen nackdel enligt mig då det i regel leder till att folk sköter sig i större utsträckning.
I mitt tycke finns det absolut ingen vinning med en ägarlägenhet; det är bara semantik och spelar mindre roll. Det svenska folket och bankerna verkar vara på min sida just nu. För egen del uppskattar jag som BRF-innehavare att det inte pågår air bnb-verksamhet eller death core-verksamhet i rummet bredvid.
5 gillningar
Vad är det? Vågar inte Googla…