Inte menat som en diss - men det låter lite dinosaurigt. Vilka kunder vill ha papper nuförtiden?
2 gillningar
Kunder där kunna kontrollera och felsöka anläggningen utan tillgång till nätverk och bara tillgång till nödkraft är ett krav.
Tro det eller ej men vissa jobbar faktiskt fortfarande med papper och fysiska signaturer undertecknade med arkivbeständig penna 
Men ibland är det bara skönt att ha papper framför sig, tycker jag, bläddra i utan att behöva skrolla, kunna markera/kommentera lätt osv.
Har inte orkat läsa alla inlägg, det låter ungefär som det brukar göra i klimatdiskussioner, mycket hävdande utan någon fakta.
Som chef var det perfekt att ha alla sina medarbetare på plats, inte för att kontrollera dem utan för att alltid kunna höra, känna och se vad som hände - både mjuka och hårda värden.
Som anställd är jag så glad att jag aldrig behöver ta mig ut ur min lägenhet.
Vissa saker för vissa personer fungerar bättre på ett sätt, och raka motsatsen gäller för andra. Idén med 2 dagar på kontoret betyder dock att man socialiserar 2 dagar i veckan och jobbar övriga, är min erfarenhet.
3 gillningar
Var iof inte till mig, men svarar ur min synvinkel. Det kan givetvis vara så (och troligen) att om man sitter i Teams möte hela dagen att det lika gärna kan skötas hemifrån, men det kan också vara så (som i mitt fall) att man inte har full access till allt man behöver när man inte är på kontoret, så det beror ju helt på vilka arbetsuppgifter och system man jobbar i ( jag jobbar ganska ofta i system som inte är uppkopplade mot internet)
Samt har 12 min till jobbet.
Vi jobbade på som vanligt under Covid, var några tjänsteresor som ströks typ.
Vi testade oss om vi hade symptom, det var allt. Gjorde 2 tester totalt under hela perioden.
Så tror inte heller det var så vanligt med tester så ofta.
(Hela den perioden passerade tämligen obemärkt i mitt liv, levde på som vanligt då allt som det vart begränsningar på var sånt jag ändå inte gjorde)
Själv har jag bättre utrusning hemma än på kontoret och får mer gjort. Nu har jag inget emot att lägga någon enstaka dag i veckan på att åka in till kontoret, men dessa dagar räknar jag inte med att få lika mycket gjort som när jag får jobba ostört och fokuserat hemma.
Med tanke på begynnande bränslekris är det definitivt på tapeten att jobba fler dagar hemifrån. Har varit helt tyst från EU sedab de flaggade för att uppmana till en dag hemma per vecka. Någon som läst/hört något mer i den frågan?
Det kommer inte att bli något av det där, det blir helt omöjligt att definiera när det är möjligt eller inte.
Vill de promota sånt får det bli morot i så fall.
Jag har ingen skrivbord hemma, och vill inte ha det heller, så arbetsmiljömässigt blir det kass att jobba hemma. Inte tillgång till gym heller.
Ja, men jag tror inte det är mer socialiserande sammanlagt, utan att hela veckans socialiserande koncentreras till de två dagar man är på kontoret.
12 minuter till jobbet, bra utrustning och arbetsmiljö, tillgång till gym. Jag tror det är rätt få personer som skulle föredra distansarbete med det upplägget. På andra extremen så har du människor som har 1h pendling till kontoret, har hemmagym, och som inte har några nära kollegor på plats utan endast sitter i Teams-möten hela dagen.
Det känns som hela den här tråden är en övning i att förstå att andra människors arbetssituation och preferenser inte är densamma som ens egen…
6 gillningar
Precis lika för mig.
Alla ni som anser att hemarbete vore bättre för både er själva och ert företag men som inte får det i den utsträckning ni tycker vore lämpligt, har ni diskuterat detta med arbetsgivaren? Och då menar jag inte närmaste chefen som inte kan påverka på riktigt. Har ni något arbetsplatsombud, skyddsombud, fackklubb eller liknande som kan prata med de som på riktigt bestämmer? Har ni samlat hela styrkan och gjort er röst hörd?
Jag är själv arbetsgivare (i en bransch där distansarbete är helt omöjligt) och jag kan se många svårigheter med distansarbete ur arbetsgivarens synvinkel. Men jag tycker att ni har rätt att få det förklarat vad arbetsgivaren ser som vinsterna med att vara på plats eller vad förlusterna är med distansarbete.
För beroende på vilken anledning som arbetsgivaren ger så är det ju olika saker man kan bemöta. Min man arbetade tidigare 100 % remote. Sedan infördes krav på viss närvaro “för att kunna samarbeta”. Problemet var bara att det inte fanns möjlighet för teamet att sitta tillsammans på kontoret, det spelade ingen roll om teammedlemmarna valde samma dagar att vara på kontoret eller ens om de var på samma kontor.
I en sådan situation skjuter ju arbetsgivaren helt snett. Antingen har de inte fattat hur vardagen på kontoret ser ut eller så uppger de en falsk anledning till närvarokravet.
1 gillning
Helt enig. Vilket jag även skrivit flera gånger. Alla arbetsuppgifter passar inte för distans.
Det jag (och vissa andra) påpekar är att det många gånger finns arbeten som passar utmärkt för hemmaarbete, men AG vill att de ska utgöras på arbetsplatsen av (ibland) diffusa skäl.
När det är möjligt till distansarbete är det väl toppen att arbetstagararen kan välja själv varifrån den vill arbeta - ibland verkar åsikten i tråden vara att alla ska tillbaka till jobbet bara för att A) alla kan inte arbeta på distans B) samarbetet blir bättre C) “så har det alltid varit”.
Det finns massor av argument i tråden runt fördelarna med distans.
Som sagt, distans passar inte alla och inte alla arbetsuppgifter. Men varför ‘tvinga’ tillbaka personer till arbetsplatsen, där på-plats fungerar sämre.
(jo, vissa arbetsgivare tycker tydligen att det är viktigare att se folk än att se till hur effektiva de är)
2 gillningar
Jag får mer känslan att tråden handlar om att “distansarbete borde vara norm” och sedan diskuterar flera varför det inte är möjligt att det ska vara just norm.
Hade det uttryckts som att “distansarbete när det passar är bra” hade nog inte så många haft andra åsikter.
2 gillningar
Jo, du har en poäng. Det finns ett brett åsiktsspektrum i tråden runt dessa frågor.
Men min känsla är att trenden är att AG vill minska hemarbete (för att vara tydlig; även då distans passar), vilket de såklart har sin fulla rätt att göra.
Enligt mig är det olyckligt då distans ger många en bra balans mellan arbete och övrigt liv med pendling, småbarn, husdjur osv. Dessutom slippa kontorslandskap.
Jag arbetar med roller som är säkerhetsklassade och ej medger distans, där märker vi färre ansökningar. I de fall vi själva uppsöker potentiella personer, så frågar de flesta om möjligheten till distans, vilket ofta blir en dealbreaker.
2 gillningar
Jag är övertygad om att visst arbete gör sig bäst hemifrån, visst på plats. Ska man sitta ensam och fokuserat bröta igenom en lista så görs de ofta effektivast hemifrån. Skall man utföra arbete i ett team där gruppdynamik och samarbete är kritiskt, det funkar helt enkelt inte lika bra över videolänk som med fysisk närvaro.
Jag använder både hemarbete och kontorsarbete beroende på vad som behöver göras.
Haken här är att jag tror att det finns många anställda inte riktigt är överens med sina arbetsgivare om vilken typ av arbete som skall utföras. Som TROR att de jobbar bäst hemifrån för att de inte fattat vilka kvaliteter som arbetsgivaren vill ska lyftas fram. Jag tror även att dessa är väldigt högljudda och synliga i debatten för de kan för sitt liv inte förstå varför den dumma chefen vill tvinga dem till kontoret. Hos oss utgjorde de säkert 30% av personalstyrkan…
Men dessa ska man nog egentligen inte tvinga tillbaka, man ska göra sig av med dem. Att tvinga tillbaka dem till kontoret kan dock vara ett billigt och effektivt sätt att få dem att sluta självmant…
2 gillningar
Jo, du har säkert rätt. Det finns de som inte förstår var de ger mest värde för AG.
Men jag TROR att många som vill att alla ska vara tillbaka på arbetsplatsen är de som bara älskar att ta en kaffe, snicksnacka eller allmänt glida runt och mysa med andra. Det stör dom enormt att inte kunna hitta någon att säga “har du tid med en kort fråga” som mynnar ut i lång tid.
Det ovan är mina anekdotiska exempel av konsultroller i både statliga och kommunala tjänster.
Som du även är inne på, borde det ske en självsanering där de som vill kunna arbeta hybrid byter till sådana tjänster. Jag är dock rädd att det skapar ännu sämre kvalitet på arbetsplatser där distans inte är möjligt - då man inte får den bästa kompetensen. Man får snicksnackarna.
2 gillningar
Intressant perspektiv! Ja vi upplever ju världen genom vår egna lilla lins. Min bransch är skapad av och domineras av introverta nördar och misfits. Snickesnackare sticker ut, leverer de inte så brukar det fångas upp redan under provanställningen.
1 gillning
Vad är detta för spännande bransch där snackarna inte tagit över?
1 gillning
Nja, förstår hur du menar. Tror dock det är bättre att löpande stämma av och prata om frågor som kommit upp i en lättsam fika-situation eller hängandes mellan båsen än att 2 heldagar ska fyllas med allt som kommit upp sedan senast, både i arbetet och på fritiden, med avd-möte, långlunch och workshops som man försöker trycka in dagarna då alla är på kontoret. Man hinner inte kolla mailen eller ens öppna sin dator. Ännu mindre faktiskt jobba.
Lite så.
Det intressanta är väl att hitta en lösning för given grupp, dvs de som ska jobba ihop. Inte samma lösning för alla arbetande människor - men då blir det ju “orättvist”, såklart.
1 gillning
Jag tycker hybridarbete ska vara normen, på de arbetsplatser där det fungerar rent praktiskt att arbeta på distans. För mig känns det som en självklarhet att man justerar normen utifrån hur tekniken och samhället förändras.
Hela tråden handlar dock om ”när det passar”, där vissa märkligt nog fortfarande svarar ”aldrig”.
1 gillning
Vems fel är det då? Har inte arbetsgivaren misslyckats i sin kommunikation om vad som är viktigt då?
Jag upplever att det finns ibland en för stor empati i denna tråd för att arbetsgivaren har ett bättre skäl att förbjuda distansarbete än ”så har det alltid varit” och ”jag tror inte folk arbetar när de sitter på distans”. Gäller inte alla arbetsgivare, men många litar helt enkelt inte på sina anställda. Syns de inte så finns de inte.
Jag märker det själv i diskussioner på jobbet om hur många dagar på kontoret vi ska kräva. Det saknas objektiv fakta och åsikterna är alltid starkt färgade av varje persons preferenser och även historia (”jag har alltid jobbat på plats och det har fungerat hur bra som helst”). Som man känner sig själv känner man andra helt enkelt, gäller nog mig själv också…
1 gillning