Närmar mig 45 med barn som börjar bli tonåringar, och det stämmer att mina utgifter aldrig har varit högre än nu. Men min inkomst och mina tillgångar har heller aldrig varit större än nu. Håller med tidigare talare att det var segast under småbarnsåren strax efter 30 såväl ekonomiskt som när det gällde egentid osv. Lönen hade inte tagit fart och bromsades påtagligt av föräldraledigheter, investeringarna hade inte tagit fart och barnen krävde uppmärksamhet 24/7.
4 gillningar
Tänk dom vars löner aldrig tar särskild fart då? Såna jobbar jag med. Två fyrabarnsfarsor och en ensamstående 2-barns mor. Exempelvis. Männen är 45 och 50, kvinnan 40. Väldigt privvade diskussioner här.
7 gillningar
Det går, men självklart är det tufft.
Har själv varit utförsäkrad, sämre kan man inte ha det ekonomiskt.
Har stabil ekonomi i mitt 45årsfönster, det är inte fy skam i min sits. 
4 gillningar
Johodu, utförsäkrad singel med barn!
Hm, tja? De får väl svara för sig själva, jag svarade utifrån mitt eget perspektiv eftersom det är det jag har förstahandserfarenhet av.
3 gillningar
Jag tänker, som någon var inne på, att detta endast stämmer om man lever som majoriteten, enligt gällande samhällsnormer.
Personer, singlar och i par, utan barn samt barnfamiljer utan fokus på materiella ting/bekvämligheter/status har en annan situation. Samtidigt så blir ju alla barn sjuka och behovet av mycket tid med sina barn och därmed deltidsarbete finns ju oavsett utgiftsnivå (dock svider det olika mycket).
6 gillningar
Jag är 38 år, singel, inga barn än såvitt jag vet. Det har vart tufft hela livet, men just nu är det plötsligt helt ok. Dock har jag 70% belåning på bostad. Ser inte hur jag skulle kunna betala av den som anställd det närmsta 2 decennierna.
Jag håller med om att egentiden är minimal under småbarnsåren. Och att kassaflödet försämras under småbarnsåren.
Men jag håller inte med om att min ekonomin skulle vara sämst. Tack vare tidigare sparande.
MEN det har ju funnits några trådar här på forumet som har gett mig perspektiv på hur dåligt sparande gemene man faktiskt har. Så ditt antagande skulle mycket väl kunna stämma. Å andra sidan har jag svårt att tro att gemene man går till en finansiell rådgivare, så det låter märkligt att just de skulle hålla med om observationen. Nånting stämmer inte. Det känns som en väldigt svajig tes att bygga ett avsnitt kring.
1 gillning
Det där är relevant. Man borde titta på när skilsmässor statistiskt sett inträffar. Det kan bidra till ett rejält hack i kurvan vid (typ) 45 år.
Min fru och jag fick barn tidigt jag var 27 och 29 vid mina två barns födelse. Våra sämsta år var de efterföljande 10-15 åren, för oss började det vända vid 45 års åldern då lönen klättrade och man har lite mer koll på livet och ekonomin. Nu vid femtio fyllda känns livet lätt och det handlar mer om att uppfylla livsmål än att kämpa med vardagen. Som jag sade när jag fyllde 50 ”Jag har kämpat femtio år, nu vill jag leva femtio år också!”
2 gillningar
Även i låglönebranscher kan man bli chef eller hitta vägar framåt. Det är inte av gud givet att allt bara ska vara på ett visst sätt.
1 gillning
Man gör val i livet, att kalla det privvat håller jag inte med om.
1 gillning
45-åringen har något tomt i blicken. Varje dag är en upprepning av den förra. Livsvalen är gjorda. Det blev aldrig som du drömde. Schemat är fullt med måsten. Småfet och med begynnande krämpor. Energin går åt till att agera polis mot barnen. Samtidigt matas du av algoritmerna med orimligt prissatta resor till Maldiverna, kosttillskott och någon att var otrogen med. Det är inte dina pengar som är slut. Det är din livsenergi.
21 gillningar
Det är det hela kanalen handlar om, positiva normer. Att undvika att sätta positiva normer är ännu mer riskabelt.
Skulle också säga 35 tuffast snarare än 45 när villan hunnit amorteras 10 år till, billån hunnit avbetalas så man faktiskt äger en kärra eller 2. Föräldraledighet avklarat och all VAB man inte kunde drömma om gjord 
Men jag har några år kvar till 45 så får väl börja buffra för den dagen då 
1 gillning
Så kan man se det, men det finns kanske inte så många andra kanaler än RT där de som är privvade kan ha dessa diskussioner på ett öppet sätt.
Speciellt på liten ort är det inte så kul att sticka ut åt endera hållet.
Jag kan t.ex. tycka att det är lite privvat att ha fyra barn. speciellt om man sedan tycker att det är konstigt eller orättvist att ekonomin blir ansträngd p.g.a. det valet.
Men det är ju inte säkert att dina kollegor tänker så utan de kan ju äga sina beslut och ta konsekvenserna av dem, på gott och ont.
Men hela trådens premiss är ju trubbig, det beror helt på förutsättningar, inkomst vid olika tidpunkter i livet, sjukdom, när/om man skaffar barn etc.
Så det kanske finns någon snittperson detta är sant för men såklart även massor av människor med avvikande upplevelser.
5 gillningar
Det är jävligt priveligerat att skaffa fyra barn.
Förstår inte varför det är heligare att skaffa barn än något annat.
Har tre. Best job I ever had. Men jo , det kostar allt mer i takt med att de blie äldre och de kommer nog behöva ett förskott på arv till första boendet
Ekonomin har bara blivit bättre i takt med att hårfästet backat. Just keep buying.
Känner inte igen mig alls i artikeln alltså.
46, fru och en 8a åring. Har ingen jättelön (under 40k, frugan har lite mer) men har aldrig haft så gott om pengar som nu. Aldrig har heller sparandet varit så högt som nu. Tror att forumet kanske inte riktigt stämmer in på medelsvensson när det gäller när man är som fattigast heller 
Visst tar jobbet en del tid, men sen är det inte så mycket som gör det… så kan inte säga att jag skulle ha dåligt med tid heller. 
2 gillningar
Skulle inte säga att barnaskaffandet är positivt eller negativt, utan snarare bara ’norm’. Sedan handlar det om preferens.
Tror inte RT har någon agenda i att förorda någon form vägval i det men @janbolmeson kan ju hoppa in om jag har fel.
6 gillningar
Självklart är inte alla lämpliga föräldrar, men samhällsekonomiskt är det katastrof om vi inte ersätter befolkningen. Att folk skaffar barn är ju ett fundament som varje civilisation står på - det vill säga en objektivt positiv norm.
Det går att plocka isär allt som Jan säger på det här sättet, det verkar vara som att du vill dra en lans för just detta - att skaffa barn enbart skulle vara en personlig preferens. Exempelvis förutsätter han ju att alla når 45 års ålder, att folk äger sina bostäder med lån, att man har barn, att man spenderar mycket pengar på barnen, att barnen har aktiviteter som kostar pengar, att statistik över lycka i livet är generellt applicerbart, att folk har tagit studenten osv. Det finns mycket normer där som upprätthålls, utöver att skaffa barn.
1 gillning