Teknisk utveckling av solenergiteknik som gör den billigare, effektivare och klimatsmartare?
MP la faktiskt ett vettig förslag gällande vindkraften. De vill att fastighetsskatten som verken betalar skall gå till kommunerna där de står. Stoppades av bla S.
Om så skedde skulle kommunerna faktiskt få någon fördel av att blockera markanvändningen.
Man räknar ju med att 6-800 meters fritt avstånd från fastigheter. Jag är övertygad om att fler verk skulle byggas.
Just nu är det bara en massa gnäll på “moderatkommuner stoppar vindkraften” fastän det är mer komplext än så. Om kommunerna får in några tiotals miljoner i fastighetsskatt tex i Småland
så är det ett välkommet tillskott och man kan visa sina lokala väljare att man har nytta utöver elpriset sjunker (eventuellt då vindkraft för med sig andra kostander som idag ignorerats) ¨
Är inte detta ett nollsummespel då vi har utjämning mellan kommuner? Om nu kommunen får bidrag lär bidragen minska i takt med intäkter från fastighetsskatten, eller?
Tror du missade ett “inte”.
Alltså… totalt anekdotiskt, men jag bor i villa och har kallt hemma/inne, och gisses så varmt ‘alla andra har’! Så jag tycker det är löjligt vanligt med att vänner, oavsett om de bor i villa eller lght, har runt 23-24. Inte många är så extrema som min farmor var på äldre dagar, hon satt och mös i 26-27 grader och tyckte det var mumma, men det kanske lindrade hennes ledvärk, tänker jag, så det var bara att klä av sig när jag kom på besök hos henne… 
2 gillningar
Ja, visst står vi inför väldigt stora utmaningar. Men vi är ju hyfsat bra på att bygga saker om vi lägger den manken till. Som jämförelse (äpplen och päron förvisso) så bygger vi ju i runda slängar 30 villor och 100 lägenheter om dagen i Sverige, i princip löpande varje år. Jag killgissar att utmaningen med vindkraften är tillståndsprocesser snarare än byggprocesser, men där finns det nog en del utmaningar.
Tillståndsprocessen är en utmaning oavsett om det gäller kärnkraftverk, vindkraftverk, vattenkraftverk eller någon annan form av bebyggelse. Tillståndsprocessen utgör ofta en längre tidsperiod än själva byggperioden för de flesta större projekt, och kan sätta oerhörda käppar i hjulet. Som exempel kan nämnas att ingen gruva i Sverige har fått tillstånd att öppnas i Sverige sedan Miljöbalken infördes. Betyder det att Miljöbalken är värdelös och borde skrotas - nej. Betyder det att den kan problematiseras i ljuset av dagens utmaningar - absolut.
Visst finns det utmaning gällande tillståndsprocesser och kommunalt veto för vindkraft - men den största utmaningen är att med dagens teknik så är det inte ett reellt alternativ som en större del av elproduktionen vare sig när det gäller byggprocesser eller effektbalans.
Som exempel kan nämnas att ett vindkraftverk kräver ca. 750 ton betong i ett vindkraftverks (2 MW) fundament och att 1 ton betong ger upphov till ca 75-175 kg CO2/ton betong. Det betyder enbart betongen i fundamentet (därtill tillkommer armering i fundamentet, vägar och etableringsytor, anslutningskablar, tornet, nacellen m.m.) till ett vindkraftverk (2MW) ger upphov till ca 56-130 ton koldioxid.
EDIT: Tycker att siffran gällande 30 villor och 100 lägenheter om dagen verkar orimlig - finns det källa på det? Siffran är kanske inte orimligt i det korta perspektivet, men definitivt i ett längre. Givet de siffrorna så skulle man på ca 21,5 år bygga tillräckligt med lägenheter och villor i Sverige för att varje individ i Sverige skulle kunna bo i en lägenhet eller villa (ensamhushåll). Eftersom den tekniska livslängden för villor och lägenheter överstiger 21,5 år med minst en faktor 2 (närmare faktor 3-5?) så verkar det inte vara ett rimligt tempo mer än möjligtvis över en kortare högkonjunkturs cykel.
Källan kallas SCB. Byggandet varierar såklart lite över tid. Byggandet av småhus verkar vara hyfsat konstant på ca 10 000 per år. Lägenheter varierar något mer, men är i storleksordningen 20 000 - 40 000. Rekordet för lägenheter var 1968 då drygt 77 000 byggdes (213 st om dagen) och för småhus 1974 då drygt 46 000 byggdes (127 om dagen).
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/nybyggnad-av-bostader/
Utan att ha granskat källan närmare så står det i ingressen i källan du bifogade att 31050 lägenheter påbörjades under första halvåret 2022 (11% lägre än under 2021) vilket motsvarar ca 42,5 lägenheter per dag. (47,2 lägenheter per dag 2021).
Självklart kan siffrorna variera från år till år år och jag betvivlar inte att det ett enskilt år kan uppgå till 100 lägenheter (eller högre) per dag, tex. som 1968 (vilket lämpligt nog råkar sammanfalla med peak miljonprogrammet) - men det är inte samma sak som att 100 lägenheter skulle kunna byggas per dag år in och år ut under en längre tidsperiod. Om hastigheten för lägenhetsutbyggnad ansätt till årets “tempo” á 42,5 lägenheter per dag och villor/småhus hålls konstant á 30 stycken per dag så skulle det ta 38 år att bygga en bostad för varje individ i Sverige (nästan dubbelt tempo mot vad du skrev inledningsvis).
På samma sätt kan man under en kortare tidsperiod lyckas uppnå ett nytt vindkraftverk per dag - men det innebär inte det är en hållbar strategi varje enskild dag under de kommande 22 åren.
Är det antalet dagar på året, invånare i Sverige eller matematiska regler som vi inte har samma bild av?
- Jag har förenklat genom att ansätta 365 dagar per år (för enkelhetens skull räknat bort skottdagar vart 4:e år).
- Jag har förenklat antagit att Sveriges befolkning hålls konstant kring ca 10 000 000 miljoner invånare (det är fredag så jag orkar inte inkludera befolkningstillväxt).
- Jag har i övrigt enbart använt mig utav multiplikation och addition.
För exemplet du refererar till ovan:
( 30 (villor eller småhus/dag) * 365 (dagar/år) + 42,5 (lägenheter/dag) * 365 (dagar/år) ) * 38 år = 10 055 750 ≈ 10 000 000 bostäder.
EDIT: Inser att jag räknat som en kratta och att 31050/(365/2)=ca 170 och inte 42,5. Får skylla på ovan nämnda fredag 
Mjo, men framförallt råkade det smyga in sig en nolla för mycket i din uträkning så du hamnade en faktor 10 fel. Det händer lätt.
Hursomhelst var min poäng mest att försöka jämföra lite så att man får lite känsla för storheterna. Ett kanske mer relevant exempel är att Danmark tydligen byggt i genomsnitt ca 125 vindkraftverk om året de senaste tio åren, och vissa år byggt närmare 500. Jag säger inte att det kommer bli superlätt att slänga upp en massa vindkraftverk, men storheterna vi pratar om är knappast omöjliga om man har ambitionen.
Den förlupna nollan kan jag inte för mitt liv hitta – men det kan säkert stämma 
Danmark är ett superbra exempel, både för att det kanske går – men också kring varför det kanske inte är önskvärt att skapa ett kraftnät som i allt för stor utsträckning är beroende av vindkraft.
Svenska Kraftnät hemsida har en fantastisk funktion som heter Kontrollrummet där man kan studera hur elproduktionen, elkonsumtionen, elimport och elexport ser ut i vårt närområde.
Om man tar 16 september som exempel så verkar vinden i Danmark ha blåst väldigt bra. Elproduktionen från vindkraft kl 00:05 står för 81,9% och man producerar mer el än vad man behöver och kan exportera. De kan exportera el ända fram till ca kl. 07:37 när folk börjar vakna. Då står vindkraften fortfarande för 74,3% av produktionen – men produktionen räcker inte och man måste nu börja importera el ända fram till ca kl. 23:08 då man kan börja exportera igen. Som värst verkar det vara ca kl. 17:38 då man måste importera ca 32% av sin totala konsumtion (vindkraften står samtidigt för mer än 69% av den inhemska produktionen). Och detta var en dag då det verkar ha blåst rätt så bra.
Låt oss nu titta på 1 september då det verkar ha blåst mindre bra. Under dagen så står vindkraften som mest för ca 40% och som minst för ca. 18% av produktionen – och man måste importera el hela dagen. Importen verkar toppa ca kl. 13:42 då man måste importera 83% av sin konsumtion.
Går det att hitta andra dagar där det blåser mer och Danmark kan exportera hela dagen – säkert. Och det går säkert att hitta dagar där de är ännu mer importberoende med. Jag valde bara två dagar i närtid på måfå för att illustrera poängen att hela Danmarks elsystem förlitar sig på att de kan köpa planerbar energi från någon annan. Skulle fler länder i närområdet göra sig lika beroende av oplanerbar energi som Danmark så skulle det inte finnas tillräckligt med planerbar energi för att täcka upp behoven. Så när man hör siffror som att Danmarks elproduktion till 70% består av vindkraft (vilket är ett populärt argument för att vi måste kunna öka vår produktion i Sverige) så måste man ha i åtanke att produktion inte är det samma som konsumtion.
2 gillningar
Det kom en artikel i The Economist som även finns i omni.
Den handlade om solenergi. Och ett inlägg om det kan nog passa rubriken får den här tråden.
Står några saker där som är lite intressant.
- Installerad effekt av solpaneler växter med en faktor 10 vart 10:e år.
- Nu utgör solel ca 6% av den totala elproduktionen i världen.
- om 10 år så beräknas solel vara det enskilt största slaget av elproduktion.
- om 20 år lär solel vara den dominerande energiformen.
- Under kommande 10 år så beräknas solel motsvarande 8ggr den totala nuvarande kärnkraftsproduktionen installeras. (Och det på kortare tid än ett kärnkraftverk kan byggas).
Nu är dock framtiden okänd så det kan ju bli annorlunda. Några gupp i vägen är:
- mesta solpanelsproduktionen ligger i Kina.
- USA mfl reser handelshinder mot Kina.
- Kan komma hinder från staten. (Skulle solel-sektorn förstatligas så stannar nog allt av).
- lagring lär behövas. Och priset för lagring kan komma att bromsa på rent ekonomiska grunder.
Dock är Kina så pass stort inom solel att Kina ensamt kan driva ganska mycket av faktorn 10.
Inga råvaror till solpaneler (Na-jon batterier) är sällsynta eller dyra. Inget sådant lär bromsa.
Stora volymer ger starka incitament för fortsatt förbättring och förbilligande. Vilket i sin tur ger ökade volymer.
1 gillning
Man kan nog avrunda kostnaden per solpanel till 0 kr på lite sikt.
Frågan är vad som händer med kostnaden för att balansera elnätet när det blir alltmer mättat.
Om man tänker om och bygger annat som lokalt eller regionalt använder upp all el som tillverkas behöver man inte balansera på samma sätt.
Om man bygger ut fabriker och annat som kräver stora mängder energi i anslutning till områden som producerar solel borde man få det att fungera.
Smältverk, fabriker, vätgasproduktion (kan fungera som lagring av energi), sötvattenproduktion (avsaltning) så man får dricksvatten och för jordbruk, plus annat som kräver mycket el.
Finns massor av länder med dåliga förutsättningar för jordbruk pga av brist på vatten etc. Då kan man kombinera allt på samma ställe. De har redan stark sol och landområden som inte nyttjas effektivt.
Anpassa produktion till tillgången av solel, där man prioriterar de verksamheter som man inte kan pausa under dagtid och de verksamheter som tillverkar vätgas, vatten eller liknande kan stoppas helt utan att det skapar problem.
För att säkra upp verksamheter som inte kan pausa eller stoppas alls använder man den lagrade energin man har i vätgas.
Är inte helt omöjligt att Kina gör allt detta på egen hand framöver.
1 gillning
Sverige och nordeuropa behöver energi på vintern, och har väldigt begränsat med behov av att avsalta vatten.
Göra vätgas, bygga och ladda batterier, pumpa vatten motströms osv räknar jag till “balansera elnätet”.
Säger inte emot det du skriver, dock är det lite snävt att tänka regionalt. Tänk större.
Sydeuropa och Nordafrika skulle kunna försörja stor del av Europa. Vi i norr kan klara oss med det vi tillverkar själva och kanske även importera om vi behöver.
Sen kan framtida investeringar i energislukande fabriker göras där det finns el/energi förutsatt att man inte skapar andra bekymmer med att frakta enorma massor av råvaror etc.
Det du beskriver är väl mer att beteckna som prisarbitrage. Man köper när det är billigt, lagrar och säljer när det är dyrt, och profiterar på det.
“Balansera elnätet” borde ha någon helt annan innebörd.
Precis, det handlar om tekniska lösningen i hela nätet. Min tanke var att slippa behöva balansera öht. Man kör mindre nät som till och med kan ha ö-drift. De kan kopplas bort från övriga nätet och tillverka/förbruka sin egen el. Då måste man själv anpassa förbrukning efter produktionen där man stänger ner eller pausar tillfälligt. Är det långvarigt som dåligt väder eller natt då får kanske vätgas/batterier hantera tillverkningen.
Dessa regioner ska i undantagsfall köpa eller sälja el till resten av nätet.
Har de alltid överskott får man väl lägga fler fabriker där eller tillverka och sälja mer vätgas.
Dvs avindustrialisera Sverige.
2 gillningar