Vilken term vill du använda för att beskriva att man vidtar åtgärder för att matcha konsumtion med produktion ?
Det är förstås bara semantik, men att koppla bort elkonsumenter, lagra/generera via vätgas, dra kablar från en annan kontinent och flytta industrier till andra länder är just exempel på att balansera konsumtion med produktion.
1 gillning
Ja, men balansera elnätet är också en teknisk term kring vilka typer av produktion som finns i nätet för att kunna hantera alla laster som finns på nätet för att säkerställa att all el som behövs tillverkas i samma stund OCH att frekvensen på nätet inte störs ut. Ska hålla 50Hz.
Så man skiljer på effektbalansera och frekvensbalansera.
Att bara säga att balansera är att flytta produktionen blir en stor förenkling och vi nördar hakar då upp oss på vad du anser är semantik 
Inte nödvändigtvis.
Vi bör kanske dock inte överinvestera i energislukande fabriker om vi inte kan försörja dem själva utan att importera elen.
Sen finns ju annat vi kan göra. Starta en statlig investeringsfond som investerar i sådant jag beskrev ovan och vinsterna kan investeras i att bygga vår infrastruktur och sponsra (ge bidrag) annan typ av verksamhet som byggs i Sverige.
Vi måste inte bygga globala datacenter och liknande och sedan klaga på att vi inte kommer ha tillräckligt med effekt om 5, 10, 20 , 30 år etc.
Elnätet, vägnätet, järnvägsnätet, fibernätet etc. är alla eftersatta och vi saknar en massa bostäder i landet. Vi skulle kunna sysselsätta hur mycket folk som helst som jobbar med detta om vi hade finanserna för det.
Tänk större, tänk globalt.
Vad kan vi göra för att både vi och andra får det bättre?
Är väl bättre om vi sätter en miljon människor i arbete där de förbättrar samhället och infrastrukturen än att de arbetar i fabriker?
Våra pengar kan komma från investeringar i andra länder och regioner och inte enbart från att vi ska sälja till andra länder/regioner.
1 gillning
Både effekt och frekvens går väl till noll när elnätet klappar ihop.
Tack, väldigt seriöst och informativt inlägg i debatten. Ska sätta upp på kylskåpet
Varsågod. Alltid kul kunna hjälpa.
Hur mycket finns kvar efter vi lagt ner de energislukande näringsgrenarna så som träindustrin, metallindustrin samt den planerade batteriindustrin och vätgasindustrin?
Nja, Men här är en forecast iaf. Empirical approach shows PV is getting cheaper than all the forecasters expect – pv magazine International
Och som har denna prisprediktion:
Dvs ca halvering till 2030. Men då lär det vara från fabrik. Sedan tillkommer transporter och de minskar kanske inte alls i pris. Och blandar vi in montering i Sverige så lär det tvärtom stiga i pris.
Men prediktionen talar om /W. Så det kan också handla om att verkningsgrad ökar.
1 gillning
Tur vi har vattenkraft iaf.
Den balansen ordnas främst via ordinär budgivning i Nordpools regi.
Balansansvariga blir främst inblandad vid olika former av “olyckor”. T ex att ett kärnkraftverk måste snabbstoppas, eller att en transmissonsledning får avbrott.
Då kan en anpassning i realtid behövas. Mer produktion eller mindre produktion beroende på vad som händer.
Jag ser väl inte att det blir ett större problem med med solel och därmed mer lagrad energi som snabbt kan bidra till att justera tillbaka frekvensen. Det blir precis tvärtom.
Så runt 20’ för en typisk(?) 20 kWp anläggning år 2030. Detta från fabriken.
Men jag gissar få upp detta på ett tak och inpluggat och trimmat kommer fortsatt kosta runt 200 loppor. (Och sen systemkostnader ovanpå det)
Inte sagt något om att vi ska lägga ner. Men man behöver kanske inte bygga ut fortare än man kan försörja med el. Och samtidigt investera på annat sätt.
Det är väl operativsystemet, som skapar de mekanismer som krävs för att förflytta konsumtion/produktion över tid och rum. Lagring, överföringskapacitet, efterfrågeanpassning m.m.
Det kortsiktiga tycks batterier vara föredömligt klara, av australiens Teslabatteri att döma.
Här är en annan forecast av visst intresse.
Denna gäller för just Kina bara. Och visar fördelning över tiden mellan olika varianter av elproduktion.
Några saker kan begrundas:
- Olja upphör öht att synas i grafen från 2024.
- Gas är tämligen konstant men dess andel kryper rejält. (Som medel för påtryckning blir det mindre och mindre användbart).
- Kol varken ökar eller minskar de närmaste decennierna. Inte vattenkraft heller.
- Kärnkraft syns inte till alls. Vet inte varför.
- Havsbaserad vindkraft blir inte speciellt stort. Landbaserad vindkraft kommer dock växa en hel del.
- Vi är knappt i början av solel’s eran.
- Man räknar med en enorm ökning av el.
De stora volymerna i Kina kommer driva på innovationer och förbilligande av de teknologier/produkter som kommer användas där. Solcells och batteri-teknologi kan man räkna med förbättras.
I vilken mån vi kan köpa de återstår dock att se.
Nja, nu blev det något fel här. OS är en mjukvara som används för att avkoppla processor hårdvara från applikationer. Det har inget med balans mellan elproduktion och förbrukning.
Följande länk är intressant för de som vill veta mer om den balansen: Balansering av kraftsystemet | Svenska kraftnät
Det sker alltså budgivning varje dag fram till ca kl 13 för varje timme nästa dag. Sedan finns en finjustering med bud timmen innan driftstimmen. Balansansvariga tillser att frekvensen inte driver för mycket. Och har stödtjänster till förfogande.
Notera att den som avviker från sitt bud åker på böter.
Nja, hur skall du göra det? Dela ut förbrukningsorder till alla hushåll där dom förpliktigas att förbruka exakt det du skriver varje timme. Annars blir det spöstraff.
Desto mindre nät desto mer störkänsligt.
Desto större nät du har och fler producenter och konsumenter, desto mindre störkänsligt. Alla störningar där aggregeras och kommer ta ut varandra mer eller mindre. Det blir bara lite brus kring medel.
Dvs desto mer sammankopplade vi är desto mindre störkänsligt.
Det är bara ordinär matematik.
Fabriker är inte “man” lägger. Allokeringen av sådan är föremål av mycket omfattande analysarbete. Och är i slutändan beslut av kapitalägare som riskerar sitt sparande.
Jag försökte vara lite bildlig.
Stora prisskillnader över dagen kommer driva lagring eller ändrat konsumtionsmönster.
Stora prisskillnader geografiskt driver utbyggnad av överföring.
Du tänker för smått.
Mina beskrivna “områden” är stora regioner.
Länder och stora konglomerat som går ihop och utvecklar gigantiska områden.
Jag pratar inte om enstaka fabriker eller bostäder.