Låter klokt. Tack så mycket!
Ni har bra förutsättningar att “städa” upp men ni måste vara beredda att göra jobbet. Fast båda inte jobbar så har ni en fin inkomst, men personligen tycker jag att ni verkar lägga mycket pengar på “övrigt”. Istället för att göra en grov uppskattning så är mitt förslag att göra en budget.
Era lån (amortering och ränta) kostar er runt 17K/mån.
Sedan har ni runt 8K på “utgifter”
Sedan ytterligare 20K på mat och konsumtion
Här finns det pengar att hämta om man vill, så lista vilka poster det är och utvärdera om dem är värda att ha.
Sedan måste jag hålla med många tidigare.
Dels håller det inte i längden att det jobbas över, så att basera sin ekonomi på ständig övertid är inte hållbart och dels handlar det om att minimera risken och att ni ska känna lugn och inte behöva stressa över ekonomin. I nuläget är ni inte redo för att investera, ni behöver städa upp lånen. Så jag skulle sälja av fonderna/aktierna och betala av billånet. Det verkar ni kunna göra i sin helhet med pengarna från fonderna/aktierna. Sedan bygga upp en buffert som tål ett “bergvärmepumpsbyte” dvs bufferten ska kunna ta en ordentligt smäll.
Sen är det bara att amortera allt ni orkar på privatlånet. Helst 13K/mån. Och ja ni kanske får offra lite under ett år men efter det är ni i ett mycket bättre läge.
Då har ni frigjort minst 7,5K/mån som kan investeras.
A short discomfort for long term gain 
Inte meningen att låta hård, utan skriver det i all välmening.
Jag är lite förvånad också. Om man investerar bred i indexfonder borde avkastningen vara bättre på sikt än att betala tillbaka lånet. Men samtidigt blir vi lite less på att ha så många skulder. Min fru har alltid sagt att vi borde sälja kapitalet på börsen och betala bilen istället men jag har alltid argumenterat att på sikt kommer vi sannolikt att tjäna bättre på att vara investerade (vilket jag fortfarande vill tro). Men jag är medveten att räntan på billånet är högt.
Jag är tveksamt att man kan köpa billigare bil med samma komfort nu. Bilen vi köpte var begagnad men hyfsat ny (v60 2018 modell). Även om den är diselbil, har okej utsläpp och den viktigaste kostar oss inte så mycket i bränsle, service och skatt. Den är till och med skattebefriad i ett år till iofs. Vi vill ha en lagom stor bil som inte är gammal (där skatt och problem kan vara dyra). Elbilar är dyrare tycker vi (många håller inte med jag vet), hybrid vill vi inte ha nu. Nästa bil blir förmodligen en elbil men vi behåller vår dieselbil ett par år till iallafall. Leasing kan vara intressant.
Det går inte att värdera om förrän april 2025. Banken vill inte få privatlånet i bostadslån.
Jag förstår det och ibland blir jag oroligt över hur lite buffert vi har. Vi har dock en hyfsat nytt hus utan några problem (vill jag tro). En dyr oförutsett utgift var vattenpumpen som dog två månader efter inflyttning. Annars hade vi inte problem. Däremot finns saker som. Kan förbättras i huset men de kan vänta. Den enda jag ser som möjlig stor utgift de närmaste åren är att byta FLVP när den dör (och vi borde spara för det).
Jag vill tro att vi inte blir arbetslösa eller allvarligt sjuka i när framtid. Om vi blir det säljer vi huset ändå. Men två månadersutgifter tycker jag är bra buffert för tillfället. Vi har två kreditkort med 15000 kr gräns som vid akut behov kan utnyttjas förutsett att vi har samma inkomster och råd att betala. Kanske dummaste jag kom på, men det kan lösa akuta problem.
Stämmer verkligen detta?
Hej! Jag förstår resonemanget oxh håller med. Anledningen vi är investerade är att vi kom igång med sparandet 2021 (alltså precis börjat), att jag tycker det är kul och för att inte missa time in the market. Men att sälja en del av det vi har på börsen nu är något jag överväger nu.
Man kan se det så ja. Istället för att amortera extra eller konsumera pengarna har vi investerat dem (långsiktigt). Men vi har amorterat allt som krävdes. Blir räntorna på samma nivå, klarar vi oss bra framöver. Ökar de mycket har vi problem. Risken jag tog på börsen är högt, dels genom ganska storlekhink, dels genom portföljbelåning på Avanza. Men jag tänker att jag kan när som helst sätta in mer pengar där (från lön och buffert) och sänka belåningen om det krävs eller sälja värdeppper förutsatt att inte börsen kraschar rejält och jag är tvungen att sälja med tung förlust.
Vad är det du vill ha hjälp med mer konkret? Alla råd som du fått hittills har resulterat i att du cementerar dig mer i det du redan har. Det är bra att du har koll på ekonomin och bygger det liv som ni själva vill ha! Och ni verkar ha en stabil ekonomi. Eftersom du så starkt är emot alla förändringar så undrar jag vad tråden är till för? 
Innan vi flyttade till Sverige tänkte vi likadant: aldrig lån, spara för att köpa vad vi vill. Men eftersom räntorna är så låga och stabila här och alla lånar pengar ändrade vi tänkesättet. Men känslomässigt känns fortfarande fel att vara belånade utöver bolån.
Din plan låter klokt. Tack!
En garanterad “avkastning” på 4,5% har högre riskjusterad avkastning än en indexfond med 7% avkastning.
Riskpremien för aktieinvesteringar är inte värd 2,5%
Hej och tack för kloka tänkar. Vi har gjort en budget och tittat historiskt på vad vi lagt pengarna på senaste året. Otroligt bra beslut att göra det. Då ser man hur mycket det går åt konsumtion helt enkelt. Vi har större utgifter än jag redovisade i första inlägget, och sparande på 10000 per månad har vi nu sedan 2-3 månader bara. Så vi har jobbat hårt med det. Men det kan fortfarande förbättras.
Bilen hade vi redan när vi bodde i hyresrätt (8500 kr hyra). När vi räknade på att skaffa hus lät 13000 kr/mån i amortering och ränta inte så mycket mer. Utöver 3000 kr för bilen. Det vi inte riktigt räknade rätt var driftskostnader, möbel och små renoveringar på huset samt inkomstbortfallen pga ledighet.
Jag vet inte om det är en grej för alla unga par eller bara för oss men det är så jäkligt svårt att vänta med att skaffa sig saker. Vi vill ha allt på en gång om möjligt.
Gissar att du syftar på runt 100 000 kr i buffert. Vi måste definitivt spara mer. En sak jag glömde säga är att inom 2 år kommer kommunal vatten i vårt område och bara anslutningsavgiften är 55000 kr. Sen kommer arbetet på egen tomt.
Jag tänker också att det spelar stor roll hur mkt man har investerat/sparat.
T.ex är det inte så farligt att ha ett privatlån på 200k när man har miljonen investerat, då kan man (hyfsat) komfortabelt tänka sig att amortera minimum.
Men har man ett privatlån på 200k och inget investerat så skulle jag amortera snabbt som fasiken.
Det handlar för mig om marginaler, och har man inte bra marginaler så känns det inte bra.
Apropå leasing lyssnar jag just nu om avsnitt 216 (217 och 218 är också på temat). Spolar du fram 44 min så kommer de snart in på saker som kan vara intressanta för dig om ni funderar på leasing. Kollar jag på nätet nu så hittar jag till synes många mycket billigare alternativ än det jag själv har nu…!
Jag hade lite fel. Men skatten är nästan obefintlig tom sista sept 2022. Förra året var noll. Den är reducerad med 919 kr/år från 1103 kr/år. Jag har inte riktigt koll på värför men har att göra med reglerna som fanns när bilen togs i trafik första gången.
Tråkigt att du tolkade det så. Jag är inte emot alla råd jag får, jag är tacksam för dem. Det jag försöker genom att svara på alla råd är att förklara värför det är just som det är för att få helheten av vår situation.
Till exempel jag har idag lagt order för att sälja halva innehavet på börsen. Det kanske ser ut att jag inte tar emot goda råd men det gör jag.
Starkt! De är ju exponerande att lämna ut sin ekonomi på det här sättet, lätt för andra (tex mig) att säga att ni bör göra si och så men ofta tuffare för den som lever mitt i det.
Det jag personligen är orolig för att ett eller flera av de större arbetsgivarna i närheten skulle lägga större varsel. När det sker brukar det bli svårt att sälja huset ihop med att man kan påverkas själv. Om ni då har 80% belåningsgrad kan det sluta med att ni går back på husaffären.
Tänk som Dave Ramsey. Dröm lite… tänk vad pengar det skulle vara utan lånen… ja, tänk om ni betalade av bilen och det privata… tryckte ner boendet under 50% belåning.
Räkna på det! Wow. Pusta ut. Andas. Kör.
Då finns friheten nära och fatta vad ni kan investera då!
Köp allt f.o.m. nu med egna pengar. Inga lån. Lev billigt men bra. Och fyll på RT-portföljen varje månad. Livet e gött å leva 
Förutsättningarna och marginalerna är väldigt avgörande för beslutet kring att betala av billån.
Nu är min situation av naturliga skäl inte identisk med den som omnämns i tråden. Men jag har sedan tre år tillbaka ett billån om 200 TSEK till 2% ränta.
Utan att ta fram de exakta siffrorna bör jag ha betalat cirka 6-8 TSEK efter avdrag i ränta under dessa tre år. Istället för att snarast möjligt betala av lånet har jag haft motsvarande pengar i fonder som har avkastat drygt 85% under perioden, vilket motsvarar cirka 130-150 TSEK avräknat amorteringen. Nu förenklar jag beräkningen något eftersom lånet har en löpande amortering och jag har inte de exakta siffrorna framme, men det visar på ett för mig väldigt positivt utfall att inte snabbt som attan betala av billånet.
Nu råkar jag ha goda marginalet i både buffertar, inkomst och sparande varför jag kan kosta på mig att ta risken att inte hämta hem den säkra “2%-avkastningen”. Men det är ett bra exempel på när min instinkt säger betala av omgående, men när jag räknar på det faller kalkylen. Nu ska bilen säljas (och inte ersättas), så i mitt fall behöver jag inte fundera vidare på det dilemmat dock.