Jag höll på att skriva ett inlägg relaterat till just detta i denna tråd, men postade aldrig då det kändes lite off-topic. Så det passade bra att du ställde frågan här istället!
En viktig sak att påpeka är att begreppet riskfri ränta fungerar ganska dåligt just i svensk kontext.
Tittar vi på USA är spridningen relativt liten mellan amerikanska statspapper (3-månads T-bill 4,34%), och högsta sparkontoränta (upp till 5%). Så riskfri ränta ≈ sparkontoränta.
Tittar vi på Sverige är däremot spridningen relativt stor mellan svenska statspapper (3-månads stadsskuldväxel 2,29%) och högsta rörliga sparkontoränta (upp till 4%). Tittar vi på svenska korta räntefonder ligger AMF Kort fn på 3,07% i förväntad avkastning, och AMF Företagsobligation på 3,69% (taget från AMFs hemsida). Så riskfri ränta ≠ sparkontoränta.
Varför är räntan på svenska sparkonton så mycket högre än svenska statspapper och räntefonder just nu?
- Marknaden för svenska statspapper är inte helt effektiv (många påtvingade aktörer på liten marknad)
- Stor skillnad i styrränta mellan Sverige och USA (nischbankerna kan utnyttja detta genom FX-carry, dvs köpa utländska räntepapper för inlånade pengar)
- Historiskt låg kreditspread (väldigt lite betalt för kreditrisk just nu)
- Inverterad räntekurva (inget betalt alls för ränterisk just nu)
Punkt 2-4 är tillfälligheter som gör att sparkonton är väldigt svårslagna just nu, vilket inte är normalfallet. Apropå punkt 2 hade det verkligen varit intressant att se hur mycket FX-carry och valutarisk nischbankerna exponerar sig mot, men som vi slipper oroa oss över tack vare insättningsgarantin.
Beträffande din fråga om historisk utveckling för sparkonto vs styrränta och räntefond rekommenderar jag denna tråd, om du inte sett den.