När min fru fyllde 50 år så fick hon en ganska fin Omega. Köpte en till mig också. Jag försäkrar dessa hos Watch Insurance - Brookfield Underwriting . En stor skillnaden på Brookfield och en vanlig hemförsäkring är att man alltid får klockans fulla värde om något händer.
Hur gör ni andra med finklockan? Försäkrar ni dem eller kör ni via hemförsäkringen? Att försäkra dem kostar ju en del.
Jag har klockor för kanske 700k SEK. Smycken för kanske 300k SEK. Ingen försäkring här inte.
Främst för att jag inte gillar pappersarbete men också för att jag har som princip att vara självförsäkrad. Dvs har bara försäkring för katastrofala saker som skulle kunna knäcka min ekonomi.
Rånar någon mig på min Vacheron eller Submariner så får jag leva utan helt enkelt.
Av intresse dock, hur mycket kostar en försäkring egentligen? Kräver de kvitton, foton och värderingsintyg och sådant? En del verkar ju älska sånt men själv skyr jag det som pesten. Köper hellre en ny snöslunga när den jag har går sönder än att ringa och tjafsa med kundtjänst osv som exempel.
Det låter lite för dyrt för min smak. På 4 år har du då betalat 10% av inköpspriset i försäkring.
Men alla har väl olika risk och olika risktolerans. I mitt fall känns det som väldigt låg risk att bli rånad på min klocka. Men jag åker mest bil mellan jobb, hem och de aktiviteter jag deltar i. Är inte ute sent om natten på Stureplan eller tunnelbanan. Hade inte heller varit en total världskatastrof om jag blev av med en klocka heller, hade nog bara struntat i att köpa en ny och anpassat mig - dvs läropengar.
Din klocka, om det är den på bilden, är riktigt schyst men den väcker nog också en del uppmärksamhet i och med att den är ädelmetall. Så kanske viktigare med försäkring där. Min vardagsklocka, en Vacheron Constantin Overseas Dual time, är rätt diskret känner jag. Typ bara klockentusiaster som reagerar på den.
Jag handlar med äldre Omegor och skaffar värderingsintyg via Kaplans, värderingsintyg, som också fungerar som äkthetsintyg, och godkänns av försäkringsbolagen.
Nu har jag inte förlorat någon klocka, men hoppas (kanske naivt) att jag då återfår summan på värderingsintyget.
Hade en batteridriven Omega Seamaster från 2001 som jag av jobbet fick efter ett bra försäljningsår. När jag blev FIRE kliade det otroligt mycket i klock-tarmen. Min frus 50-årsfirande blev min problemlösning så att säga.
Har bara hemförsäkring och den har räddat mig två gånger. En gång när jag tappade en klocka i badrumsgolvet och en gång när jag råkade köra en klocka i tvättmaskinen.
Har LF och det var inga problem att få ersättning. Bad om kostnadsförslag från klocktillverkaren och skickade till LF, hade pengarna på kontot nån dag senare.
Alla försäkringar är en vinstaffär för försäkringsbolaget. Går du runt med en klocka du inte har råd att ersätta bör du kanske försäkra den, men då kanske du har en för dyr klocka å andra sidan.
Jag tycker det blir naturligt att försäkta hem, bil etc. Varor de flesta inte har råd att vara tappa allt värde på. Men klockor och annan lyx? Tveksamt.
Med det sagt vet jag nästan inget om klockor. Kan ju vara skillnad om man köper dom som en investering? Fast då blir den ekonomiska kalkylen en viktigare aspekt och man kanske inte borde gå runt med dom? Ja vad vet jag