Detta är ju egentligen det optimala, tyvärr brukar inget vara för evigt och något man verkligen tyckte var trevligt kan förvandlas till något ångestfyllt.
Har hört det så många gånger ”i teorin” men i praktiken så är det - anekdotiskt - alla jag känner som är ekonomiskt fria gör.
2 gillningar
Hm… Fast om jag får betalt utan att behöva pengarna (eftersom jag är ekonomiskt fri när jag gör dessa saker) så är det ju inget arbete eftersom jag inte måste göra dem för att få pengarna… 
Mja, till 50% åtminstone som en nertrappning som 50+ are 
Jag har inget problem att sluta jobba för pengar och istället göra andra saker som jag brinner för. Bara för att man slutar “lönejobba” innebär det inte att ligga och lata sig. Tyvärr är det sjukt många som tror att alternativet är att ligga på playan 24/7. Jag har hela livet haft massor av saker jag alltid velat göra som jag nu börjar får tid för. Har jag tur kanske det t.o.m. går att tjäna pengar på det, vem vet
Min fru har lite svårare att se vad hon ska göra, förutom att vi gemensamt vill fortsätta “jobba” för ideella organisationer både här och utomlands. Lönen där är bara ren tillfredsställelse att man försöker göra det bättre för någon annan. Kanske hon hoppar in på gigg och lite sånt när det passar. Men vi är båda extremt klara med “karriären” och vill bara göra saker som ger oss mening just i stunden, vilket inte alltid varit fallet i arbetslivet.
Sen har vi kompisar som har mer pengar än de behöver men de tycker jobben är sjukt kul. Det är bara att gratulera! Vi är alla olika så det är väl bra om man älskar sitt jobb oavsett vad det är.
PS: Jag tror att du kanske underdimensionerar kapitalet om du satsar på att lägga av i så pass unga år med 2-2.5 Mkr annat än du haft sjukt hög lön och bulkat upp enormt på tjänstepensionen. Bara en tanke i all välmening Å andra sidan är det kanske bra att inte sätta ett omöjligt mål från början av resan. Vi har nog dubblat vårt kapitalbehov (nominellt) under resans gång som pågått i typ 15 år.
Lycka till på resan!
3 gillningar
Fast där tänker ju du i formen av arbete, jag tänker inte fotografera för andras skull, fy och ve! Inte heller renovera möbler för att andra vill ha renoverade möbler. Varför skulle jag göra det? Jag vill göra det jag vill göra för att jag vill göra det. Om någon vill köpa någon mina renoverade möbler, ja då får de kanske göra det för en rimlig summa, men varför skulle jag ta beställnings-uppdrag på möbelrenovering när jag inte vill arbets-slava? Helt ologiskt.
2 gillningar
Tack för ditt läsvärda svar! Blir inspirerad! Men jag förstår inte riktigt det du skriver om ideella organisationer? Har aldrig någonsin hört talas om en ideell organisation som betalar ut lön? Då är det ju inte ideellt? Jag skulle gladeligen jobbat gratis hela livet om jag bara fått lite mat på tallriken och en säng att sova i om jag visste ända in i hjärtat jag varje dag hjälpte någon och gjorde något gott för att förbättra vår hemska värld, men alla organisationer jag hittat ska hutlösa summor BETALT för att man ska få arbeta “ideellt” och då blir jag fly förbannad och lägger idén på is några år tills jag glömt och kollar upp det igen 
Jag förstår att många tror det är omöjligt att överhuvudtaget överleva på mindre än 20K per person i hushållet i månaden, men om man är skuldfri, bor i villa med lite lån, inte spontanshoppar eller byter platt-tv och mobil vartannat år, super skallen i bitar var och varannan helg, inte fikar på stan stup i kvarten, inte köper vatten på flaska varje gång man råka känna lite törst, inte använder några dyra hudvårdsprodukter, dyra kläder, eller äter ute, köper färdigmat osv osv osv - så går det komma ner i extremt låga omkostnader långt under “fattigdomsgränsen” eller “bidragsgränsen”.
Vi är dessutom två i hushållet, så det är inte bara mina miljoner vi kommer försörja oss på, även om jag skulle överleva på bara mitt eget Huset bör ge några miljoner också vid försäljning, men det räknar jag som en bonus Försäljning av vårt företag om några år bör ju även det ingbringa ännu lite extra dessutom. Känns det som det inte går att sälja får vi väl börja plocka ut lite feta bonusar på slutet istället Jag har faktiskt tänkt liiite längre än näsan räcker 
Mer än 5 år till tänker jag inte arbeta, då får jag väl bo i ett skjul i nåt varmt land och sova på ett jordgolv. Avkastningen på 2 miljoner kommer definitivt räcka till ett fullvärdigt matlagningskonto åtminstone och troligtvis mer därtill. För mig är njutning inte att köpa prylar eller slösa pengar på meningslösa saker, det är att vara fri från måsten så att jag kan andas.
Nu missförstod du mig. Jag skrev som ovan. Lönen = tillfredsställelsen att hjälpa andra
1 gillning
Ja ja, ok 
Det framgick ju inte allt ni tänkt på. Bara att köra på med andra ord 
1 gillning
Så du ska sälja möbler du egentligen hade tänkt använda själv alt. bygga upp ett lager med möbler som någon kanske/kanske inte vill köpa i en framtid? Låter fortfarande eländigt.
Guldhandlare kom jag på nu som lagom lökig men ändå tillfredställande sysselsättning. Köpa billigt, sälja dyrare och ibland kanske råka köpa in en numismatisk godbit till skrotpris. Sedan lite snackande med folk i kombination med folkbildning.
1 gillning
Hoppas du förstår att jag inte blev arg utan ville bara förklara hur jag skulle överleva på “bara x miljoner”. Jag var visst lite för återhållsam med information tidigare 
1 gillning
Haha, det var inte det jag skrev. Tänker inte “sälja” någonting alls. Får jag för mycket möbler hemma så kan jag väl skänka till välgörenhet, lämna in dom på loppis, använda dom som råmaterial till nya möbler jag bygger eller renoverar eller sälja dom på blocket om jag känner för det… Åter igen tänker du i form av arbete och tjäna pengar som det yttersta och mest meningsfulla samt högsta syftet i livet. Så fungerar inte jag.
Ja, det var ju just arbete där man får en ersättning/inkomst på något vis som jag och @janbolmeson diskuterade som du sedan svarade på… men då blev det ett missförstånd antar jag.
1 gillning
Ja, jag missförstog nog. 
Jag ska sluta babbla nu och gå och lägga mig. Morgonstund har guld i mund!
Nej nej, absolut inte. Bara kul hur man lätt missförstår varandra. Ha en go kväll
Jag kommer fortsätta jobba inom medicin oavsett hur mycket pengar jag har… skillnaden blir väl att om jag har kapital för att vara “ekonomiskt fri” så kan jag ex ta längre semester, lättare ta ledigt när det blir aktuellt med barn och så vidare, kanske ta nåt ledigt halvår/år då och då under min livstid.
Men jag vill jobba sålänge min kropp klarar av och sen får jag väl forska resten av livet. Jag har hobbys vid sidan av medicin men att bli läkare är något jag har kämpat hårt för inte för lönen utan för att det är det mest intressanta som finns och det ger mig nånting av mening. Som alla tycker jag om att vara ledig ibland men är jag ledig i flera veckor blir jag fort uttråkad, kan knappt stå ut med tanken att vara ledig i tiotals med år. Jag tycker jag har tid för det jag vill göra (umgås med vänner, spela piano, läsa böcker, osv) även när jag jobbar heltid. (till och med de perioder jag pluggat 100% och jobbat 50% har jag lyckats få tid över för detta)
Fick en gång frågan “Vad skulle du göra om du vann 10 miljoner på lotto” och mitt svar var i princip “Samma som nu men med finare lägenhet”
13 gillningar
Det här är en riktigt intressant tråd och tack för att du skapade den! Har tänkt på samma saker en längre tid och jag har heller inga problem med att fylla min tid med saker jag vill göra när jag inte behöver jobba mer. Tänker på en dokumentär jag såg för ett par år sen om hur alla superrika medlemmar ur de tusenhövdade medlemmarna av kungafamiljerna i Saudiarabien och gulfstaterna lever som ekonomiskt oberoende.
Hur lever det och vad gör de, hur spenderar de sina dagar osv och det visade sig att många av dem engagerar sig i saker som hjälper andra människor. En prins sa “dels får jag leda en organisation som jag vill, ha de tider jag vill osv men samtidigt bidra till att göra landet bättre”.
Det finns inget svar här som passar alla men att hjälpa andra människor på olika sätt och som passar ens förmågor och talanger bäst är nog en av de mest givande sakerna folk brukar nämna och det kan vara så otroligt många sätt man kan göra det på. Och man kan göra det precis som man vill, hur man vill och hur mycket tid eller hur lite tid man vill ägna åt det.
Så hade nog jag med gjort då man kan lägga upp det precis som man själv vill.
I ditt fall kan det ju tex vara att lära andra om hur du nådde ditt mål?
3 gillningar
Det kan ju vara så att alla dessa “fria” människor inte märks om man inte råkar känna dem och vet att de inte har ett vanligt “arbete”?
Min gissning är att de flesta inte ens tänker tanken på att sluta arbeta för att de anser sig behöva minst 30 lapp per person och månad för att överhuvudtaget kunna överleva. Då är det lätt att slå bort tanken eftersom det blir “omöjligt” utan att vinna på lotto för de flesta… Sen räknar de nog inte med eventuell vinst när de säljer sitt hus eftersom de självklart vill bo kvar i det om de ska sluta arbeta. Samt glömmer att pensionen kommer börja trilla in sen också, och då krävs mycket mindre avkastning på kapitalet för att gå runt… tror många även glömmer att från tex ett isk så är ju uttagen redan skattade och klara (hur länge nu det kommer tillåtas i detta land 
).
Sambon o jag planerar att köpa ett litet torp på landet den dagen vi trappat ner/ut allt arbete och sålt huset och ha det som vår hemma-bas på sommaren. Helst ska torpet vara så litet att man kan sträcka sig upp o rensa takrännorna med handen 
. På vintern har vi tänkt oss bo utomlands några månader om året. Dock så är inget skrivet i sten, men det är så vår preliminär plan ser ut iaf… Sen om vi vill sysselsätta oss med något slags arbete så är det helt okej, så länge som det inte blir ett tvång.
Vi tänker iaf inte skotta slask eller städa o putsa fönster hela dagarna som man ofta ser pensionärer gör för att fylla ut sin lediga tid
Tror det du beskriver är klart en fälla man kan ramla i. Men det finns ofta självförvärlligande, bekräftelse och social stimulering att ha genom jobbet.
Själv har jag inte som mål att bli helt ekonomiskt oberoende. Jag vill kunna trappa ner jobbet när jag är äldre och jobba på mina egna vilkor och ha lite över för barnen.
Att ha ett jobb som man gillar som en del av sin vardag kan vara värdefullt. Speciellt om det innebär struktur på dagen och social stimulering
1 gillning
Jag hade ett jätteintressant samtal i vår Livsplans-kickoff igår med @MoaD igår. Hon gav tipset:
Hur kan du göra det som du vill / längtar efter / drömmar om i en liten skala så fort som möjligt? Redan nästa vecka?
Det vill säga att nästan som att man “prao:ar” på det man vill ha i framtiden. Är det en viss typ av hus du vill ha, gå på visning, vill du ge pengar till välgörenhet, ta kontakt med dem och gör det i liten skala och så vidare. Det vill säga testa redan nu.
Jag insåg att det är något som jag själv gjort. Har t.ex. en kompis som har ett magiskt (och jättedyrt) hus, men efter besök hos dem så insåg att det är verkligen inget som jag vill ha trots att jag hade haft det på min önskelista innan. Däremot att ha friheten att göra det själv önskar att göra började jag med på kvällarna, sedan en dag i veckan, sedan två tills som det är idag där jag kan göra det 7 dagar i veckan.
Ett litet söndagstips bara. 
5 gillningar
Den här tråden fick mig att tänka på en intervju (Rational Reminder #143) med Ashley Whillans som skrivit boken “Time Smart: How to Reclaim Your Time & Live a Happier Life”
I think we should be all a little bit less black and white when it comes to happiness. Actually, you can pursue both at the same time. If you can’t spend 30 minutes on a happiness-producing activity today, you’re probably not going to spend 30 minutes, even once you’ve reached that milestone. If you get to a point where you can be financially independent, you might not even know what to do with yourself, and you might just keep working.
I started to talk to some high-net worth groups, which has been really fascinating. This is a story I’ve heard a few times. “I’m an entrepreneur. I worked super hard. I just sold my company. I don’t really have to work now. I also don’t have any passions or hobbies. And I don’t know how to get any, because basically, all I’ve done for my whole life is work.” My recommendation is spend 30 minutes trying to cultivate a passion every day, because all of a sudden, even if you reach financial freedom, that doesn’t necessarily mean you’re going to know what to do with your free time, especially if you’ve allocated all of your energy and attention to work and making money over the last couple of decades.
It’s really important that we make room in our lives for time and happiness now, even if it feels impossible. Because if we don’t do it now, we’re definitely probably not going to do it tomorrow either.
7 gillningar