Ja FIREbegreppet är verkligen brett och det går inte att dra alla varianter över en kam. Jag snålar inte utan plockar ut lika mycket per månad nu som när jag ”löneslavade”
4 gillningar
Skönt att vi alla kan välja själva! 
1 gillning
Och vad avser du med detta? Ordet tycks betyda att det är någon slutar med något, att sluta med lönearbete är ju innebörden med FIRE.
1 gillning
Jag kommer också alltid vilja göra saker. Det är precis därför som jag är FIRE 
Att ha tillräckligt med pengar för att kunna göra det man vill är bara halva ekvationen. Den andra halvan är att ha tillräckligt med tid. Jag har tidigare i livet jobbat många år, och då har jag alltid haft gott om pengar, men brist på tid. Men jag har också varit arbetslös och student, och då har jag haft mer tid, men inte tillräckligt med pengar. Nu närmar jag mig två år som Barista FIRE, vilket innebär att jag arbetar lite grann, men är ledig för det mesta, och har väldigt gott om tid.
Under åren jag jobbade tjänade jag betydligt mer pengar än vad jag behövde. Samtidigt som jag längtade till att ha tid att ägna mig åt min passion och mina intressen. Det här med heltidsjobb passade inte så bra för mig, helt enkelt. Deltidsjobb har jag aldrig haft, och det finns i princip inte i min före detta bransch. Nu har jag ett styrelseuppdrag i min bostadsrättsförening. Det är ganska roligt, och helt okej betalt, men det blir inte många timmar. Men tack vare mina passiva inkomster behöver jag heller inte jobba mer. Däremot har jag tid för att göra saker. Och lyckligtvis kostar den stora majoriteten av mina nöjen väldigt lite, eller inget alls.
11 gillningar
Varför skulle man inte ha något att göra för att man inte lönearbetar?
2 gillningar
Vem säger att det är “snållevnad”? Vi väljer alla hur stor sparkvot vi vill ha, vilken kostnadsnivå vi vill ha, i viss uträckning vilka inkomster vi har samt vilket liv vi vill leva på vägen och därmed även hur lång tid det tar att nå FIRE.
För mig är FIRE att kunna jobba när och om jag vill, men jag behöver inte göra det då jag klarar mig ekonomiskt ändå och jag tycker inte att den tanken är särskilt långt ifrån det du anser :
6 gillningar
Man tänker på äldre generationer som Kamprad och liknande karaktärer. Definitivt finansiellt oberoende. Definitivt inte i pension tidigt.
Hur resonerade de, jämfört med förtidspensionärer?
Vissa arbetar för att leva och vissa lever för att arbeta. Man behöver inte lägga någon värdering i det utan det är väl snarare en förutsättning att många drivs av personlig tillväxt. Om alla checkade ut och FIREade när de kunde är det nog många företag som inte sett dagens ljus. Och vi indexsparare hade nog inte kunnat räkna med 7% avkastning 
Om man som Kamprad sedan länge inte behövt arbeta för pengarna är det andra drivkrafter som gör att man ändå fortsätter arbeta. Det ger mening åt livet för många, andra kan då inte säga att de gör fel baserat på vad man själv anser om det där med att arbeta för att leva eller leva för att arbeta. Man måste få göra sina egna val.
Jag funderar mycket på detta själv faktiskt. Sedan ett antal år tillbaka behöver jag inte jobba för pengarnas skull, jag har alldeles tillräckligt för att hoppa av till “FIRE”. Men det står och väger.
I ena vågskålen har jag arbetet som fortfarande är roligt, inte minst är det intellektuellt stimulerande att lösa problem som ingenjör, hitta smarta lösningar både på teknik och inom processer/metodik för att minska mängden administration. Det är kul att umgås med smarta kollegor, de flesta civilingenjörer eller högre. Det blir intressanta diskussioner inte bara om arbetet utan även i fikarummet. Jag har ett jobb där jag i mycket hög grad kan styra och prioritera mitt eget arbete. Jag har ingen anledning att sluta arbeta för att jag inte trivs med jobbet. Men är det sunt att jobba om man inte strängt taget behöver mer pengar?
I andra vågskålen har jag en mycket aktiv fritid och många intressen som jag utövar och kan tänka mig att utöva om jag har mer tid. Jag har alltså inte heller problemet som många andra säger “det skulle vara tråkigt att inte jobba, vad ska man göra då?”. Frågar kollegor och vänner om det där ibland. Vissa har helt enkelt väldigt få hobbies eller motsvarande intressen som de kan fylla sin tid med. Jag har massor!
Vågskålarna väger just nu ganska lika. Långsamt väger det nog över åt andra vågskålen men det går inte se detta rationellt utan det måste kännas rätt. Kanske väger det över tydligt i höst, kanske nästa år.
3 gillningar
Att skapa en situation där man har alternativ är guld värd. Bara möjligheten att kunna välja kan ibland räcka, även om man bara kör på som vanligt.
Jag bor i Malmö och uppskattar möjligheten att enkelt kunna ta mig till Köpenhamn. Men hur ofta är jag där egentligen? Inte speciellt ofta. Men känslan av att kunna vilken dag som helst är viktig.
6 gillningar
Håller verkligen med om detta. Jag gillar inte att så mycket av min tid och energi styrs av jobbet, jag skulle vilja ha mer frihet att anpassa upplägget med arbete/fritid. Det är synd att det finns så få och oflexibla alternativ på arbetsmarknaden, särskilt för oss som inte kan konsulta.
Jag hade tex hellre velat kunna välja att jobba mer än 8 timmar under vissa perioder och mindre andra perioder. Eller jobba varannan vecka. Eller kunna jobba 75% på årsbasis snarare än på veckobasis.
5 gillningar
Håller verkligen med om detta. Många uttrycker åsikten att pengar bara är till nytta om de faktiskt används till något. För mig är de till nytta blott genom min vetskap att jag kan använda dem till något.
Om jag skulle trilla av pinn i morgon så skulle jag ändå (om jag fick chansen att retrospektivt reflektera över det samtidigt som mitt liv passerade i revy i mitt inre) tycka att mitt sparkapital kommit till nytta, då det varje dag gett mig ett inre lugn och en extremt stressdämpande effekt. Bara att veta att jag inte skulle behöva förvärvsarbeta en enda dag till i mitt liv räcker för att jag inte ska känna mig livegen på jobbet, och det är en känsla jag har svårt att sätta ett monetärt värde på.
Sedan, angående detta med vad man ska kalla fenomenet FIRE/FIRA/FIKA: Som med de flesta ord och begrepp så ändras ju betydelsen över tid. Jag skulle säga att FIRE idag, oavsett vad akronymen står för, handlar mer om att ha en trygghet att kunna välja vad man lägger sin tid på (umgås med sina barn? driva en caféverksamhet som går minus? åka till Ukraina som frivillig?) snarare än att man ska gå i pension i betydelsen att inte arbeta för pengar mer.
Med tanke på detta så kanske det finns anledning att uppdatera begreppet för att tydligare belysa vad människor brukar mena med det. Men jag menar att man gör ett misstag om man säger att man inte håller med om den allmänna FIRE-filosofin från att ha dragit slutsatser om vad denna filosofi är genom att bokstavstolka vad förkortningen står för.
På samma sätt skulle man kunna säga säga att man nog gör ett misstag om man säger att man inte håller med om den allmänna kristna filosofin i Sverige som man härlett genom att bokstavstolka bibeln. Däremot skulle man såklart kunna förespråka för att bibeln borde skrivas om eftersom den inte överensstämmer med vad människor faktiskt tror.
Så, med det sagt så tycker jag också att FIRE-begreppet egentligen borde bytas ut, men jag tror också att det är såpass inarbetat nu att det blir rätt svårt. Således får vi dras med ytterligare ett ord i språket som betyder någonting annat än vad det bokstavligen står för. (Jämför exempelvis med ”rolig” som ju från början snarare betydde ”lugn” snarare än ”kul”, något som lever kvar i ”orolig” som ju inte bara betyder att man inte skrattade åt något.)
5 gillningar
Haha den var faktiskt ny! Tycker alltid det är kul att man stöter på nya uttryck.
Men jag är nog beredd att hålla med dig och många andra i denna tråd.
FIRE har inte riktigt lockat mig heller. Jag ser ju inte mitt jobb som ett jobb, utan trivs med arbetstuppgifterna. Sedan en stort plus är att jag har härliga och goa kollegor. Klart att allt inte är perfekt. Men vad är det egentligen?
Hittar jag något annat jag hellre vill göra på heltid, så absolut kan jag tänka mig att gå i “pension”. Men känner att jag gör det jag vill göra just nu iallafall. Både med mina sidoprojekt som resulterar i extrainkomster och även mina ideella välgörenhetsprojekt.
1 gillning
Toppeninlägg på alla sätt! 
Som skåning och språkintresserad lägger jag till att både danskar och (en del) skåningar har kvar det i språk och dialekt. Frasen “ta det roligt” är åtminstone för mig lika lättbegripligt som “ta det lugnt”.
3 gillningar
Det sägs även så en bit norr om åsen, helst bland den äldre befolkningen. Min farfar brukade säga “ta det roligt” till mig och min syster när vi for omkring och lekte.
Men det här blev OT, tillbaka till FIRE-diskussionen.
Jag tror att det finns lika många tolkningar av FIRE som det finns utövare, var och en har sin egen tolkning hur man kommer dit och hur det kommer användas.
2 gillningar
Alla har sin egen tolkning av vad det innebär för dem med FIRE. Själv har jag just nu ett jobb där jag i praktiken har alla befogenheter och inget ansvar 
. Dessutom med bra villkor i övrigt och roliga kollegor. Men det gör ju inte att mina många hobbys försvinner.
Mina hobbys kräver både tid och pengar. Antar att jag skulle kunna ha ett av mina hobbys som yrke, men det tjänar man inte tillräckligt mycket pengar på för att finansiera mina andra hobbys. Och vi har som bekant bara 24 timmar på ett dygn.
1 gillning
Alternativen blir en huvudvärk. Jag har suttit två veckor och funderat på vad som är bäst.
Finns tydligen begrepp för detta:
The Paradox of Choice
Analysis paralysis
Olika värderingar står i kontrast till varandra. När man uppnått FIRE med råge så handlar det inte längre om att prestera på topp, bita ihop, hålla masken och nöta långa dagar.
Istället för en månatlig budget blir den nya begränsningen livets ändlighet, relationer och hälsa. Och då krävs helt andra värderingar. Att hålla masken och nöta långa dagar är plötsligt kontraproduktivt.
Det blir en slags kognitiv dissonans, där man ständigt ifrågasätter val och prioriteringar. I alla fall är det vad jag brottas med. Tror jag.
Ena stunden klandrar jag mig själv för att jag är lat istället för att jobba
Andra stunden klandrar jag mig själv föra att jag jobbar istället för att ta vara på livet
5 gillningar
Alternativ behöver inte betyda att man måste välja det som är bäst. Att förändra kan vara ett gott skäl till att uppskatta alternativ, tycker jag. Förändringar leder ofta in på nya spår som man aldrig ens funderat på tidigare. Jag ser det som positivt.
Sitter man nöjd och inte önskar någon förändring, ja då tillför alternativ inget av värde.
1 gillning
Jo det kan det göra. Jag sitter oftast nöjd men gillar ändå att “fantisera” kring alternativen. Jag utesluter inget men blir glad över allt jag kan göra om jag vill, blir även glad över allt jag väljer bort för att jag inser att det inte ger mig så mycket glädje, typiskt sånt som andra väljer att göra typ utlandsresor. Jag bryr mig inte om vad andra gör för val men utvärderar ändå olika alternativ.
2 gillningar
Att du inte utesluter något betyder ju att du är beredd och vågar byta om du finner ett bättre alternativ. Men för den som inte vill eller vågar byta spelar antalet alternativ ingen roll.
Jag är också nästan alltid nöjd men samtidigt rätt säker på att det alltid finns bättre eller annorlunda alternativ. Förändringar ger ofta energi, stagnation tar energi. Så kan jag nog tycka.
1 gillning