Jag undrar hur folk gör med ISK-skatten i sina FIRE-beräkningar?
Just nu är den 1,086%. Men den kan ju bli lägre eller högre beroende på om statslåneräntan går ner eller upp. Och det kan variera över tid. Det påverkar behovet av FIRE-kapital ganska mycket vilken skatteprocent man räknar med.
Exempel:
10 MSEK i FIRE-kapital på ISK ger med 4% regeln:
10 MSEK * 0,04% / 12 = 33333 kr/mån
Om du har bolån, tänk på ränteavdraget/kvittningen av inkomst från kapital och utgift. Balanserar du rätt kan de helt ta ut sig själv (och så betalar du räntor i stället, förstås).
Jag räknar på 1% och då är allt under det trevligt och allt över småtrist, men det är troligen inte lika stor spridning i utrymmet över 1%. Sedan räknar jag inte på 10M heller, så då krymper ju summan i kronor i beräkningen också.
Angående fördelningen mellan aktiefonder vs räntefonder så verkar det som en hel del på forumet har högre andel aktiefonder än 60/40 även i uttagsfasen. Tex 80/20 eller t.o.m. 100/0 är inte ovanligt.
Ja, men räknar man inte på det ordentligt så funkar ju livsstilsinflation som vanligt även i FIRE. När man pyntat för alla fasta kostnader är resten rörliga. Det är vad jag menar. Om dessa rörliga är 4k eller 8k då anser jag att den med 4k är mindre utsatt för volatiliteten i matematiken.
Men “ifs and buts” om man vill spela det spelet. Jag betalar iaf räkningarna i kronor och inte procent.
Saken är ju bara den att om person a) har 5 MSEK i FIRE-kapital och person b) har 10 MSEK i FIRE-kapital, så har a) rimligtvis betydligt snålare livsstil än b).
Så det kan smärta lika mycket för a) att behöva dra ner utgifterna med 4 kkr/mån som det gör för b) att gå ner 8 kkr/mån.
Jag skulle nog sett skatten som en del av “4%-regeln”. Alltså inte regeln att kapitalet ska stå still inflationssäkrat och förbrukas över 25-30 år, utan att börsen generellt går upp 9%. Sedan drar jag 2% för inflationen, 1% för skatten och 2% marginal.
Utöver marginalen på 2% långsiktigt så, visst, enstaka perioder kan man ha otur med någon procent med skatten, men det är ju ingenting mot hur börsen kan fluktuera.
Åtta tusen hit eller dit kan ju låta mycket, men allting låter mycket när man räknar på tio miljoner. Allt ifrån fondavgift till utebliven värdeökning enskilda år. Tänk om börsen går ner fem procent. Ska du då se det som en “jätteutgift”. Samma sak med ISK-skatten. Så länge det inte finns bättre alternativ; vad ska du göra? Sätta allt på sparkonto med 4% ränta? Då är man ju helt säker på att det inte blir mer, och banken tjänar istället pengar på din feghet.
Men jag räknar inte med att sluta jobba. Bara förbli mer och mer FI. För mig är det alltså lätt att vara kaxig så ta det här med en nypa salt.
Varför? Det låter intressant. Kan du säga något mer om det?
För min egen del tänker jag “die with zero”. I detta läge känns det vansinnigt att ha räntefonder på ISK. För den som tänker lämna pengar efter sig kan kanske ISK även på räntefonder fungera.
Men ack och ve, jag som precis fått justera upp FIRE-målet på grund av dyr i drift - ska jag behöva räkna bort 1/3 för ISK skatt nu också? Hur vågar man ens räkna på detta längre?
Kanske. men du placerar väl ändå räntedelen så att den ger en ränta i paritet med statslåneräntan. Och då får du i alla fall betala 30% skatt på räntan i stället för på schablonavkastningen på ISK.
Det stämmer bra. Kalkylen är uppsatt så att den räknar ut schablonintäkten på samma sätt som Skatteverket, tillräckligt nära i alla fall, numera också med -300K i kapitalunderlaget från och med 2025.
Hur vågar man ens räkna på detta längre? 
