Ja och nej tänker jag. ISK-skatten är ju tänkt att jämna ut dessa 30% över tid istället, så jag räknar åtminstone personligen inte med mer än de 4 % (4,15) som Bengen kom fram till.
1 gillning
Man ska väl tänka att den summan man har där i framtiden ska vara lika stor så att 4 procent uttag täcker alla ens utgifter. Därför borde man väl räkna in skatten som ens utgift. Man borde också utgå ifrån framtidens kostnadsläge för att beräkna hur mycket pengar man behöver där i framtiden
Vad härligt! Jag har dagen innan midsommar som planerad sista dag, ska bli spännande och se hur det känns.
8 gillningar
Man kan nog tänka hur man vill, så länge det funkar. Dock är det 4% första året och sedan inflationsjusterat, även om många inte fattat det.
Jag räknar ISK-skatten bland utgifterna, för få blir det rätt oavsett.
När jag gjort mina kalkyler inför FIRE så har jag aldrig låst mig i 4% regel eller liknande regler för då är det lätt man hamnar i något som någon annan bestämt i förväg åt dig. Jag räknar i mina kalkyler på hur mycket jag gjort av med under 5-10 års tid och drar ett snitt och det är det målet som jag haft att komma fram till. Ju mer jag kunnat spara så har jag även lagt till att man inte checkar ut med för lite pengar. Man måste ju även kunna leva lite extra ibland utan att behöva ständigt räkna om man har råd.
Sen måste man även komma ihåg att pengarna man har genererar oftast en positiv avkastning genom fonder eller fasträntekonton vilket gör att pengarna räcker längre än man tror. Många kan kliva av mycket tidigare och med mindre summor än beräknat.
Har skrivit några inlägg på bloggen om detta med uträkningar och tabeller så kika gärna in och se hur jag tänker.
Ska försöka renodla mina inlägg om FIRE med en del 3 någon gång jag har tid.
1 gillning
Du har inte låst dig vid fyraprocentregeln. Hur resonerar du då kring hur mycket kapital du behöver för att inte riskera att pengarna tar slut?
1 gillning
Har du läst mitt blogginlägg?
Ett exempel:
Du har räknat och kommit fram till att du klarar dig på 16 000 kr per månad.
Säg att du är 50 år så har du 5 år till 55 då du kan börja ta ut tjänstepension. 16 000 x 12 x 5 = 960 000 kr.
Från 55 får du ut 6000 kr i tjänstepension så då behöver du 10 000 kr från 55 till 65 år då du får ut allmän pension. 10 000 x 12 x 10 = 1 200 000 kr.
Från 65 får du allmän pension på 16 000 kr vilket innebär att du inte behöver mera pengar.
Så egentligen behöver du 960 000 + 1 200 000 = 2 160 000 kr från 50 år till 65 år exkl avkastning.
Lyckas vi ha kvar fasträntekonton på 3-4% så har du med dina 2 160 000 kr kvar 374 087 kr när du börjar ta ut allmän pension vid 65 år.
Enkelt förklarat men hoppas du förstår mitt tänk.
Jag hängde med, men det är ju helt frikopplat från Trinitystudien. Det funkar ju också bra att tänka så, men det kräver mer matematik och översikt gällande privatekonomin. Alla fixar inte det. 4%-regeln är ju till för Bengens alla klienter som vill slippa tänka och räkna.
Och ja, jag har gjort din matematik också, samt det här med “år kvar till ‘riktig’ pension x årsutgift” och annat. Så länge man bottnar i verkligheten och inte håller tummar och dyrkar kristaller så är man troligen på det torra. 
1 gillning
Nej, jag klickar av princip inte på länkar från folk som försöker marknadsföra sig själv i andra forum. Din uträkning där visar endast vad man behöver för att klara sig om man har pengarna på sparkonto. Det känns ganska dumt eftersom pengarna växer bättre på börsen. Ska man spara ihop allt man behöver under resten av livet utan att få någon avkastning på det så behöver man ju mer pengar och kan gå i pension senare.
1 gillning
Nej du behöver inte klicka men där beskriver jag mera och bredare hur jag tänker.
Det är fritt att räkna hur man vill men jag anser att många vill göra allt lite mera krångligt. För att vara mera säker på att pengarna ska räcka så räknar jag utan avkastning vilket gör att jag kan ha pengarna på konto med ingen ränta alls eller bara några %.
Beroende på tidshorisont så bör man ha pengarna där dom växer bäst och med minst risk. En global indexfond är ett bra val men kanske inte all in. Fasträntekonton är bra som buffert.
Vare sig vilken metod du använder så måste du veta hur mycket du behöver för att klara dig varje månad. När du väl tar steget så kan man inte räkna med alltför kraftig tillväxt i portföljen utan det kommer då och då minusdagar/veckor/månader men i längden går det uppåt. Eller hur räknar, tänker du? Dela gärna med dig hur du tänker eller kommer göra.
Citat
Det är just där fyraprocentregeln kommer in i bilden. Fyraprocentregeln måste dock också kombineras med pension och att man vill sluta på noll vilket gör det rätt komplext. Ditt sätt att räkna är enkelt och lätt att förstå så på så sätt är det bra. Har själv suttit och räknat så där också men det blir ju som sagt lite fel eftersom man bortser från övergavkastningen vilket inte är nån liten småsak man vill sopa under mattan bara för att göra det enkelt för sig
1 gillning
100 % medhåll.
Kör man på DWZ så behöver man ju ”bara” täcka fram till pensionen om man har rimliga utgifter. Då tror jag rullande fasträntekonton är mest effektiva och riskavvägda.
Inte direkt ett svar till dig, men på temat: En sak som jag ofta tycker missas i diskussioner om skatt/depå/ISK/FIRE är att svaret beror på vad slutmålet och prioritet är. Om man uppfyller
- Prioritet är att undvika sekvensrisk och att inte få dåligt med kapital tidigt
- Man äger inte realiserande tillgångar (aktier med utdelning, kupongbärande obligationer)
- Buy-and-hold
- Absolut maximal förmögenhet till dödsbo inte viktigt
så ser jag få argument för att ha pengar i ISK istället för depå.
Om man dag 1 för över allt kapital till depå, så betyder det att man inte betalar någon skatt om kapitalet sjunker under initialt kapital, dvs en automatisk broms och kostnadssänkare. Detta att jämföras med en ISK där i en någorlunda normal räntemiljö, med nuvarande regler, vi kan förväntas betala mellan 0.5-1 % av kapitalet i skatt. I relation till årsutgift blir detta en signifikant kostnad, och särskilt så när kapitalet minskat.
Även med rejäl utveckling på kapital så blir skillnaderna stora. Om vi har inflation r_I, avkastning r_A, schablonintäkt r_{ISK}, och tänker oss att vi råkar vara i en situation där vi har m ggr mer kapital än initialt i båda fallen efter n år, där vi använder 4 %-regeln med initialt kapital W så betyder det att vi år n kommer betala 0.3\cdot (Wm) r_{ISK} i skatt på en ISK medan vinstskatten på det realiserade kapitalet blir 0.3\cdot 0.04W(1+r_I)^n(1-\frac{1}{m}). Som exempel med 2 % inflation, kapitalet dubblats på 10 år och 3% schablonintäkt så skulle skatterna detta år bli 73k resp 171k för depå respektive ISK. För att få lägre ISK-skatt än vinstskatt på realisering detta tänkta år skulle en schablonintäkt på 1.22 % krävas, vilket i dagsläget inte ens är möjligt.
TL;DR Årlig skatt i en depå är långt lägre i väldigt många fall eftersom man realiserar en så liten andel av kapitalet, och om man trots idogt spenderande lyckas dö med en stor förmögenhet kommer skatten utlösas och betalas av dödsboet/arvingar.
7 gillningar
Just buy and hold är där det brister för mig. Lite pillande vill man ju göra. 
Ca 50%. Räknar med ca 80000 kr/månad i utdelningar innan frugan och jag kastar in handduken. Borde klaras av inom 8 år, då är vi båda i medelåldern (45-55). Köper stabila utdelningsaktier, räknar INTE med att äta upp kapitalet, utan att använda det vi behöver av utdelningarna, och återinvestera resten. Har även en rejäl buffert på några hundra tusen. Finns många bra bloggare i ämnet som vi följer och lär oss av.
2 gillningar
Tjoho, vad roligt! Har du sparat länge? 
Wow, vilken gedigen utdelning i månaden - vad siktar du och frugan på då, runt 24 miljoner? 
1 gillning
Går man fire tidigt så är pensionen så pass liten att man troligen behöver täcka upp med en bra slant till efter en viss ålder
Det beror ju på vad man menar med tidigt. Min beräknade ser ut att räcka bra.
1 gillning
Inte för mig. Inte på långa vägar. Sen är det lite svårt att göra simuleringar i minpension där man slutar jobba långt innan 55. Det är lätt att göra simulering om man slutar jobba idag genom att ange 1 kr i inkomst men svårare om man tänkt få 1 kr i inkomst i framtiden innan långt innan tjänstepensionen börjar gälla
Så mycket utgifter man har i månaden x 12 multiplicera med antal år dina pengar måste räcka, typ tills du är 85år.
= ett FIREkapital som räcker.
Avkastning kan du räkna som bonus/guldkant.
3 gillningar