Det skulle i så fall bli en slags kombination av “vanliga regeln” och att köra x% av nuvarande portföljen.
Att köra x% av nuvarande portföljen på allt är ju ett alternativ (som axr säger kan ju pengarna då aldrig ta slut), problemet med det är ju att spenderingsnivån fluktuerar så mycket. Men det gör den ju också om man kör vanliga metoden och ska betala ISK-skatt enligt ditt exempel.
Att köra vanliga metoden på ens egna uttag och sen låta ISK-skatten vandra dynamiskt känns då vettigare.
Bra exempel på att man inte ska ta den där regeln så bokstavligt. Den är bra för att sätta ett FIRE-belopp. Mindre bra som uttagsstrategi.
I ditt exempel skulle man ju t.ex kunna sälja av 5 MSEK av förmögenheten, flytta till ett sparkonto och använda den potten till att betala ISK-skatten.
Det finns förstås många andra uttagsmetoder som man kan använda, men fördelen med fyraprocentsregeln, som jag ser det, är att den är mer beforskad och att det därmed finns en större säkerhet kring dess robusthet.
Jag tycker 4%-regeln är rätt menlös för FIRE i Sverige. Det är bättre att ta sina årsutgifter multiplicerat med antal år, om man vill överslagsräkna. Speciellt om det är mindre än 30 år.
Då behåller man förståelsen av vad man egentligen räknar på, kontra det magiska tänkandet många har runt 4%-regeln.
4%-regeln säger ju egentligen: ”För att klara dig i 30 år behöver du ha sparat 30 årsutgifter (minus lite rabatt).” Min upplevelse är att de flesta inte förstår det.
Med risk för att ställa frågor som redan varit uppe för diskussion (lång tråd) så tar jag dessa ändå:
Fråga 1: Hur blir det med deklarationen om man tex har en ETF som delar ut kvartalsvis på ett AF konto, tas det upp i kommande års deklaration som en försäljning?
Fråga 2: Om det är så att dessa finns med som en försäljning, är det då mycket meck att få till det rätt ifall det är utländska ETFer det handlar om, dvs ej förifyllda siffror?
En anledning till att jag tror att 4%-regeln är populär är för att man kanske inte exakt vet hur länge ens portfölj måste klara sig, och 4% är runt den nivån där det planar ut. 4% kan fungera som hyfsad (inte perfekt) nivå oavsett om man ska ta ut över 20 år eller 60 år. Så det fungerar som en ganska vettig tumregel.
Min minneskänsla är att PWR snarare närmar sig 2.5% eller åtminstone 3%, så tänker man så är det nog bättre med 3%?
Men de flesta FIRE i Sverige funkar ju inte så, man bryggar 15-20 år fram till pensionen bara, med sedan avsevärt lägre uttag. Att ta årsutgiften multiplicerat med antal år man behöver bygga är en ganska talande snabbuträkning på vad man behöver.
Ja, 3% om man vill vara säkrare. 3% är t.ex vad norska oljefonden får ta ut varje år har jag för mig.
Men 4% klarar sig ändå ganska bra även över 60 år.
Jämfört med den schablonen tycker jag då det är bättre att överslagsräkna själv. 3% är inte alls relevant för någon som går vid 50 och bryggar 18 år till riktåldern.
Bättre där att räkna årsutgift gånger 18 och landa på 5.6%.
Min poäng är att man kan förstå varför 4% är en hyfsat (inte perfekt) vettig tumregel.
Problemet med din tumregel är att den inte skalar korrekt, speciellt vid extremerna.
Många människor är inte intresserade av att förstå varför något fungerar. De vill bara ha en vettig tumregel att följa. Som att många investerar i global indexfond utan att vara intresserad av den djupare teorin bakom.
Jag tycker snarare 4%-regeln används som magiskt tänkande. Den hjälper inte folk att ta ett steg mot att förstå hur det funkar.
Att däremot:
Det är en bra trappa mot förståelse. När man har ovanstående kunskap i bagaget är man förbi 4%-regeln och förstår varför den inte är applicerbar på ens egen FIRE.
Men när man börjar räcker det med första punkten.
Om jag vill sänka min SORR och ha en del på AF men det är ca 5-10 år bort till RE, är det inte vettigt att redan nu börja månadsspara i AF för att minska skatten här och nu? (ISK är över 300.000 och har 0 i AF.
Jag tycker det verkar vettigt.
Du kommer nå målet snabbare på grund av lägre skatt här och nu, men du missar den stora SORR-sänkande fördelen som uppstår då du växlar över samtidigt som du går FIRE i och med att du med ditt upplägg kommer ha byggt upp en latent skatteskuld på kanske 50% av kapitalet. Det gör att skillnaden till ISK-skatt vid uttag är betydligt lägre och ganska snart kommer skatten istället bli högre per år.
Den latenta skatteskulden kan aldrig blir högre än 24%, och när saturerar på den nivån så betyder ett uttag på 4% att din skattekostnad blir 0.96% vilket motsvarar ISK.
Det motsvarar ISK om man tar ut fyra procent av kapitalet varje år, men inte om man följer fyraprocentsregeln eller liknande.
Precis. Hela den här diskussionen (och alla andra ISK/AF/FIRE-diskussioner) är så vilsen då man pratar om olika saker hela tiden, och sannolikt ej gjort simuleringar för att se effekter som gör att svar kan skilja enormt i en del fall, men vara hårfin i andra, vilket gör att ett svartvitt svar inte finns. Koncepten är ojämförbara eftersom man först måste definiera vad som är intressant metrik i begreppet optimera och vilka förutsättningar man arbetar utefter. Maximera sannolikhet för överlevnad, minimera betald skatt totalt under prior på att man klarar sig vs alla utfall, maximera nettokapital i dödsbo etc. Alla dessa får olika svar.
Dessutom finns ju variabler som ISK-skattesatsen, där de flesta i sin modellering bara antar att den förblir kring en procent – i själva verket skulle jag hävda att vi inte har någon aning om vad den kommer ligga på ens på medellång sikt. Så vi vet varken vad vi optimerar eller hur vi ska modellera det.
Som havsekorre skriver så ingen idé att upprepa.
Jag menade främst att om man vill minska sin SORR maximalt så är det bättre att vänta till att gå över till AF vid FIRE, istället för att redan nu börja ackumulera latent skatt vilket gör att fördelen första åren i FIRE blir betydligt mindre. Dessutom är risken högre att man behöver justera något då tiden är så mycket längre, vilket kommer utlösa i värsta fall full skatt.
Borde ett eventuellt bolån inluderas i bedömningen? Jag tänker att man borde behålla ett större bolån för att minst möta ISK skatten just i denna kontext. Sen finns det andra bedömningar kring bolån givetvis. Jag kanske tänker fel?
