Låt säga att man lägger lönen precis under brytpunkten. 53000kr/mån. Det ger dig ett utdelningsutrymme på 318 000kr till 20%
Enligt förslaget ska man man kunna ta upp till 320 000kr till 20%:
Delägare som äger alla andelar i ett fåmansföretag föreslås få ett gränsbelopp på cirka 320 000 kronor. Det innebär att de kan ta ut utdelning upp till den nivån med 20 procents skatt. Utdelning över gränsbeloppet ska beskattas som lön.
Ja, du har missat att det är bättre att höja lönen till brytpunkten och inte ligga strax under. Prioritera lön i första hand, utdelning därefter.
Tänk också på att dagens huvudregel även har ett kapitalbaserat utrymme. Det ger dig 320 740 kr totalt förutsatt att ditt aktiekapital är 25 000 kr. De nya reglerna är fortfarande marginellt bättre om du ligger på 53 000 kr / månaden.
Att ta ut 53k i lön så spelar nuvarande eller nya reglerna ingen roll. De kommer ge ungefär samma utdelningsutrymme.
Men däremot så med de nya reglerna kommer minsta aktuella utdelningsutrymme Schablon (4 IBB) 322 400 kr (år 2026) göra det mer attraktivt idag än om man hade kört schablon regeln på 221 650 kr
Vi vill inte betala ut högre löner för då blir de bara mer skatt. Så då känns det mest optimala att betala ut en mer balanserad lön på 35-40k och minska sin skatt. Men fortfarande ta del utav 4 IBB utdelning.
Kan såklart bli mycket pengar kvar i bolaget men detta kan ju givetvis investeras eller användas som buffert.
Så högre lön = ingen skillnad princip?
Lägre lön = mycket bättre än nuvarande regler?
Konsensus på forumet brukar vara att inte hålla ned lönen till fördel för högre överskott eller högre utdelning. Lägre lön innebär färre pensionsrätter. 35-40k vore även under brytpunkten för SGI.
Skatteverket har ett regelverk som förhindrar “rinse and repeat”-upplägg. Du kan med andra ord inte föra över kapitalet till ett holdingbolag och lägga det i träda samtidigt som du fortsätter att vara aktiv i verksamhetsbolaget. Även om du startar upp ett helt separat verksamhetsbolag (med snarlik inriktning som du direktäger), kan du inte heller lägga ditt holdingbolag i träda.
Glider lite på det själv tack vare stort privat sparande. Tar ut en lägre lön än vad jag skulle kunna. SGI och pensionavsättningar minskar men även skatten. Lägger högre vikt på att få ut pengarna idag så effektivt som möjligt och själv kunna disponera över dem direkt.
Man vill nog fortfarande hålla sig på gränsen för SGI, men det är ju inte otänkbart att regeländringen gör att optimalt löneuttag förskjuts nedåt. Betala extra skatt för pensionsrätter som allt mer ser ut att inte komma att spela någon roll vartefter respektavståndet krymper är inte med nödvändighet en bra affär om man inte samtidigt kan ta ut full utdelning, särskilt inte när sparat utdelningsutrymme inte längre räknas upp, och därmed i praktiken urholkas av inflation.
Skyddet av SGI ser jag som enda skäl att hålla lönen uppe - om man värderar det.
När det gäller PGI så kan jag tycka att det räcker att ta ut en lön till taket för jobbskatteavdraget (i år ca 40 tusen/månad) och i stället kompensera genom att sätta av en skvätt av utdelningen på ett eget konto. Totalt-ut-i-handen ger det mer.
Kör eget AB med 53000kr / mån lön och tänkte anställa nu med morot att kan ta mer utdelning, hur mycket behöver man betala lön för att jag kan ta mer utdelning?
Punkt 4 stämmer inte enligt hur jag tolkar det förslag jag läst. Ett moderbolag får tillgodoräkna sig dotterbolagets löneutrymme, och det är civilrätten som avgör huruvida det är så (aktiebolagslagen). Rätta mig gärna om jag har fel. Men min tolkning är att ingen av två ägare på 50% kan tillgodoräkna sig det.
Räkneexempel: Ett familjeföretag där man och hustru gemensamt driver en butik och har ett antal anställda med totala löneutbetalningar om 6 miljoner kronor om året får idag vardera ta ut 6/2=3 miljoner i utdelning och fördelat per person vid vardera 50% delägarskap blir det 1.5 miljoner och vardera part behöver betala 300 000:- SEK i skatt.
nya sättet
Räkneexempel: Vi avrundar inkomstbasbeloppet till 80 000:- SEK för enkelhetens skull. Det gifta paret får nu ta ut vardera 320000/2=160000:- SEK plus (6000000/2/2)=1500000:- SEK minus 880000=640000:- SEK eller 160000* +1500000-640000 =1 020 000:- SEK med 20% skatt. Resterande 480 000:- beskattas nu med 53%
Min tolkning är också att det är bättre / bra för oss med ensambolag / sämre för bolag med fler delägare. Men att man kan runda det med hjälp av holdingbolag, stämmer det?
Dvs hur blir det om de ägt familjebolaget via två egna AB?
Det är den bild jag fått när jag diskuterat detta med min redovisningskonsult med. Om man är flera delägare och/eller äger bolag som inte kan/vill lämna utdelning, kommer man behöva krångla med holdingbolagstruktur för att inte få kraftigt negativa konsekvenser av det nya förslaget. Så mycket för “förenkla företagarens vardag”.
Det jag funderar på är hur ”ärvs” löneutrymmet uppåt från verksamhetsbolaget till ägarbolaget? Är det 1:1 på ägarandel?
Ping @Monica, @Robert_G eller @Skogstomten - är det något ni kan? Dvs. i mitt räkneexempel, kan familjebolaget med två ägare gå tillbaka samma utdelning som tidigare genom att lägga på två holdingbolag?
Aha. Det är ju en intressant fråga såklart. Jag och mina kompanjoner har inga bolag med anställda (förutom oss själva, i våra egna “konsultlådor”), så det är inget jag ens funderat över. Men det kan ju bli problem såklart om löneutrymmet inte får flyttas med upp till holdingbolaget på något vis.
Prioritera lön i första hand, utdelning därefter.