Kan inte ni med 2 bolag bara skriva som det är, att den strukturen skapades för att maximera utdelning till låg skatt? Vem går annars frivilligt med på administrationen att förvalta två bolag och alla internfaktureringar?
Det är ett anonymt forum och beslutet är (nästan) klubbat, så varför inte medge?
Jag kan själv erkänna att jag tänkt tanken efter att hört andra branchkollegor berätta om det.
Varför inte fortsätta som förr? En av fördelarna med att äga 2 bolag var ju att man kunde ta utdelning enligt huvudregeln i ett bolag och enligt förenklingsregeln i det andra. Förutsatt att det fanns vinst i båda bolagen att dela ut. Med de nya reglerna får man inte ut lika mycket utdelning totalt, men fortsätter man göra likadant kommer man fortfarande få ut maximal utdelning (50% från ena bolaget och 50% från andra om man heläger 2 bolag).
Om man inte delade ut från båda bolagen tidigare, vad gjorde man då med det andra bolaget? Om man ändå inte tänkt generera någon vinst där, kan man inte bara lägga ner det då?
Det finns massor med skäl att ha två (eller flera) bolag. I mitt fall beror det på att de olika bolagen har olika affärsidéer och delägare. Men även om man är själv i bolagen kan det finnas goda anledningar annat än utdelningsplanering. Om det t ex är verksamhet som tar ekonomisk risk kommer du vilja kunna sätta ett i KK utan att det drar med sig det/de andra. Väldigt väldigt vanligt bland fastigheter t ex, att varje fastighet är sitt eget AB.
Tror det var Täby kommun i det exemplet så det är väl runt 30,9% I kommalskatt. Observera att I och med detta nya jobbskatteavdraget så blir det ytterligare lite mer förmånligt med lön istället för utdelning upp till ca 250.000.
Snabb idiotfråga, detta gäller väl för nästa löneår? Dvs detta år 2025 ska jag ta ut lön till max ca 53 000 kr per månad för att maxa utdelningsutrymmet enligt löneuttag samt hamna under statlig skatt?
frågan gäller bolag jag äger till 100% och har inga anställda utom mig själv
Om jag förstår det rätt och de nya reglerna går igenom så blir det inget extra utdelningsutrymme 2026 om du “bara” tar lön upp till brytpunkten 2025. Enligt det nya förslaget så måste du ta ut lön på mer än 8 IBB för att det ska ge något extra i utdelningsutrymme (och det gör det inte om du “bara” tar lön upp till brytpunkt.
Detta givet att du inte har några anställda.
Känns som att de största förlorarna på detta är aktiva ägare (förutom enmansföretag då som får det simplifierat)? Är inte det motsatsen av delsyftet med ändringen? Tanken kan ju omöjligt ha varit att man vill att det ska skapas upp tusentals nya holdingbolag.
Själv blir jag drabbad hårdast av detta då jag är delägare i ett litet konsultbolag, så kanske extra bitter när utdelningsutrymmet halveras för oss. Privata holdingbolag kontrar en del av ändringen men inte superkul med ökade adminkostnader…
I detta fallet försvinner eventuell k10:a, vanligtvis brukar försäljningen ske till anskaffningsvärde + k10:a för att den inte ska brinna inne.
(Beloppet får bara inte vara större än marknadsvärdet)
K10:an är redan tömd så det är inga problem i mitt fall.
Den lönen man tar ut under 2025 ökar väl utdelningsutrymmet enligt dagens regler? Det är väl först löneutbetalning 2026 där man kan fundera på de nya reglerna?
Den 1 januari 2026 träder de nya reglerna i kraft. Det innebär att den utdelningen du gör nästa år deklareras år 2027 enligt de nya reglerna. Vid ingången av nästa år får du alltså istället 4 IBB i utdelningutrymme. Löneunderlag under 8 IBB för år 2025 blir därför ointressant.
För att förtydliga ska jag med andra ord under 2025 års inkomstår ta upp lön som är minst 8 IBB? Detta för att maximera 3:12 i bolag med bara en anställd och 100% ägarandel?
Nej, 8 IBB är mer än gränsen för statlig inkomstskatt så håll dig under. Nästa år delar du istället ut 4 IBB enligt de nya 3:12-reglerna.
Ser ett problem med resonemanget jag precis fört här.
Står i DI att “De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 januari 2026 och kommer påverka utdelningarna som beslutas under 2026 och deklareras våren 2027”.
Det innebär att jag rimligtvis inte kommer tjäna in gränsbeloppet inför 2026 enligt nuvarande regler utan istället det nya förslaget. Därmed kommer jag som minoritetsägare i princip inte ha något utdelningsutrymme 2026, utan får vänta till 2027 med utdelning när det nya holdingbolaget har fått ett års grundbelopp..
Hej,
En fråga om min situation:
Äger privat ett holdingbolag till 100% som i sin tur äger ett verksamhetsbolag till 80%.
I verksamhetsbolaget är det ca 2 miljoner i löner/år.
Har du möjlighet att visa uträkningen för det lönebaserade utrymmet i den nya utredningen då jag har sett att folk räknar på lite olika sätt??
Har jag förstått rätt att man klubbat igenom detta nu? När skedde det och finns det någon artikel eller liknande som bekräftar?
Det är en del av Budgetpropositionen för 2026 som presenterades den 22 september. Se stycket 13.8 - Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag.
Tack! Kan någon gissa sig på hur stor sannolikheten är att just denna del går igenom? Kan man anta att det i princip kommer hända?
När tidöpartierna, som ju har egen majoritet, presenterar en gemensam budget borde man kunna anta att den går igenom. Om inte samarbetet spricker.
Så tänker jag iaf.
Så 40.000:-/månad istället för uppåt gränsen för statlig skatt ca 53600 och sen kompensera med utdelning istället?