Här är en mer detaljerad analys för hur jag ser på bilmarknaden framöver.
Som bakgrund har jag haft ganska stor insyn i liknande frågor på Sveriges största bilimportör under drygt 15år. Jobbade bland annat i flera år med marknadsanalys och prissättning. Då hade man tillgång till ganska avancerade statistikverktyg och detaljdata. Sen har jag jobbat intimt med både bilsäljare och försäljningschefer under många år. Här är ett övergripande resonemang utan siffror eller hänvisningar.
För att kunna göra en bedömning behöver vi dela upp det i flera delar:
Listpriser
Generellt kämpar importörer/bilhandlare alltid för att INITIALT få till låga listpriser mot kund. Finns väldigt lite intresse/möjlighet av att höja/sätta höga priser med luft i. Bakgrunden är mångskiftande men har bland annat att göra med vårt Skattesystem och hur tjänstebilar prissatts historiskt, inhemsk biltillverkning, konkurrensutsatt vara och att högre priser alltid sänker försäljningen och låga priser tvärt om. Den traditionella biltillverkningsbranschen har dessutom generellt alltid dragits av överkapacitet i världen och låga marginaler. Dvs bilar är generellt en lågmarginalbransch där man MÅSTE uppnå skalfördelar för att vara konkurrenskraftig. (Därav att många biltillverkare/märken sitter ihop/samarbetar har gemensamma bilkomponenter osv)
Så man kan säga att man alltid våndas över att behöva sätta ett högt listpris eller höja priset oavsett nya subventioner som införs osv. Så att biltillverkarna generellt ”höjer priserna” när det införs subventioner är mest en skröna där man oftast inte är insatt i hur bilar prissätts i olika länder, olika skatter, återvinningsavgifter, vagnskadeförsäkring, Sverigeutrustning. Generellt sett över tid har nya bilar som säljs i Sverige lägre priser när man kollar på alla delar/utrustning/mm jämfört med andra länder. Sen kan främst tillfälliga valutasvängningar göra import intressant vid vissa tillfällen men det är en annan sak. Generellt är också prissättning alltid en dragkamp mellan fabrik-importör-handlarna-kundförväntan.
Lägger vi till valutasituationen så påverkas bilpriserna både direkt och indirekt av de. Många har ganska stabila ”valutasäkringsmekanismer” så man ändrar inte listpriserna så snart valutan rör sig lite grann. Man kan te x ha en ”kalkylkurs” som är en slags stabil kurs man räknar med så länge valutan svänger hyfsat normalt.
Sen är det också hela tiden en ”katt & råtta lek” mellan alla bilmärken på marknaden där ingen är en isolerad ö. När en ändra priserna kan/måste de andra förhålla sig till det. Samma sak om en utrustningsdetalj plötsligt blir standard på ett bilmärke/modell så måste de andra förhålla sig till det. Fokuset som länge varit på t ex 4WD kom sig delvis av att de märken som kunde erbjuda det ville ”pränta in fördelarna” hos tjänstebilskunderna så att kunderna bara ville välja blad de märken/modeller som fanns som 4WD. Då fick t ex Saab/Toyota det svårare mot tex Audi/VW/Volvo. Så genom att fokusera på/prissätta viss utrustning på ett visst sätt så kan man också driva marknaden. Samma sak gäller då självklart med garantier/serviceavtal/kampanjräntor.
Angående listpriset vill/kan Fabriken/importören ogärna sänka listpriserna rakt av. Det sänker nämligen värdet på begagnatstocken. (Där många importörer via sina finansbolag har tagit på sig risk via garanterat ”restvärdet” i olika affärer.) Ett sätt är att istället t ex öka på standardutrustningen men bibehålla priset orört. Det sker ofta genom att olika paket blir prisvärda eller ingår. Ett annat sätt är att stryka den billigaste instegsmodellen och istället sänka priset på en mer välutrustad version, där priset dock är högre eller samma som tidigare.
Ytterligare ett knep är att införa en lägre utrustad basicmodell eller plocka bort utrustning för att bibehålla priset eller kunna lansera en bil med lägre pris. Kom ihåg att ett högt listpris ”indikerar” också att man som kund får ett ”högt värde” och en premiumprodukt. Så genom att sänka listpriset skjuter man sig lite i foten oavsett.
Tar vi specifikt tjänstebilar (och därmed även familje-elbilar) fanns det tidigare en skattemässig koppling mot 7,5PBB (=ca 350 000kr). Numera med elbilar kan vi stället se en koppling mot 700 000kr. Där har också flera aktörer uttalat att man hellre fyller bilarna med ”mer innehåll” än att sträva efter sänkta priser. På familje-elbilar tänk man sig då mer utrustning och längre räckvidd istället för lägre/sänkt pris.
Sen har vi också sett hur elbilmärken nu har ”normaliserat” ett högt inköpspris på elbilar vilket psykologiskt gör att 600 000-1 000 000kr för en elbil inte känns som något nytt och ovanligt eftersom Tesla länge har kostat det. Kia EV6, Skoda Enyaq, VW ID.4 Nya Polestar 3, kommande Volvo EV6 ligger också där. Så oavsett vad man tycker om prisnivån så blir den i sig inga överraskning när man hör den så att säga.
Lägger vi dessutom till inflation i världen, litet hopp om stark SEK och en generell drivkraft att man hela tiden vill öka kundpriser så finns det snarare en press uppåt på listpriserna. Så även om bilbranschen vill/måste driva på försäljningen så kommer vi generellt inte att se sänkta listpriset framöver.
Rabatter till företag och privatpersoner
Till privatpersoner vill man helst inte jobba med ”öppna” rabatter eftersom det påverkar begagnatstocken direkt. Mot företag har det däremot i princip alltid förekommit rabatter. Både mindre och större än många tror beroende på hur många ”nivåer” som skjuter till pengar. Där finns bilhandlaren, importören och slutligen fabriken. Stora världsomspännande företagskunder kan ofta ha stora rabatter eftersom alla nivåer får skjuta till pengar. Vissa bilhandlare kan också tillfälligt ha stora rabatter för att de vill bli av med en demo/lagerbil av någon anledning. Däremot är det generellt betydligt mindre marginal på bilar normalt än ”gemen man tror”.
De flesta led tjänar mest pengar på servicesidan. Lite som mobiloperatörerna subventionerar själva mobiltelefonen. I bilbranschen finns en trend mot mer fast priser ut till kunder där handlarna blir mer av en agent/förmedlare men själva affärsrelationen görs med importör/fabrik. Då kan säljaren inte påverka lika mycket, (dvs pruta). Samtidigt kan man jobba med olika företagsrabatter mer i det fördolda utan att det påverkar listpriset och därmed begagnatstocken. I dåliga tider sluta ofta privatpersonerna byta bil så då riktas fokus mot företagsförsäljningen som ändå brukar tugga på. Då kan man göra det med rabatterbjudanden riktat mot specifikt företagsförsäljning.
Privatleasing/operationell leasing priser (=hyra). HÄR lägger man fokus.
Genom att bibehålla listpriset och sen skjuta in pengar i den bakomliggande kalkylen kan man erbjuda ett prisvärt alternativ (=låg månadskostnad) som dessutom indikerar att det är värdefullt (=högt listpris). Fördelen är också att befintlig begagnatstock inte påverkas. Här kan man också valfritt välja om man vill rikta sig mot privatkunder eller företag utan att de två benen ”stör varandra” om erbjudandena är olika subventionerade.
En annan fördel när bilbranschen skiftar från köp/ägande till hyra (privat&operationell leasing) är att bilbranschen bibehåller ”kontroll” över kundens bilägande. Man får dessutom möjlighet att leverera både finansiering, försäkring, service, däck i ett paket. (Större kaka att tjäna pengar på). Kontroll på själva bilägandet gör att kunden måste ”komma tillbaka” om ett par år enligt avtalet. Då har handlaren möjlighet att sälja en ny bil och kunden kan INTE välja alternativet att köra vidare med gamla bilen ett tag till. Jag brukar jämföra det med att ha ett ”3-års rivningskontrakt” på en lägenhet.
Hyresvärden har full kontroll på vad som händer om 3 år. Du som hyresgäst har INTE rätt att hyra vidare om hyresvärden inte vill det osv. Sen efter ett par privatleasingperioder har kunderna svårt skaffa fram ”kontantinsats =20%” (=ingen avbetald inbytesbil) till att köpa ny bil så då är man fast i privatleasingspåret.
Eftersom bilbranschen är ganska månads/kvartalsstyrd så leder en dålig start på året till snabba åtgärder som brukar komma ut på marknaden så snart det går. Därav attraktiva privat/operationella leasingerbjudanden redan i vinter.
Begagnatpriser
Här är det svårare att gissa. Det finns en utbuds och efterfrågesida. Höjd ränta borde förskjuta fokus mot billigare bilar och då t ex begagnade bilar. Samtidigt påverkas begagnatförsäljning av hur attraktiva nybilserbjudanden det finns. Idag finns dessutom många stora begagnataktörer som enbart håller på med begagnatförsäljning (ex Riddermarks/Kamux). De har ingen orderstock på nybilar, extern verkstadsverksamhet eller företagsramavtal att bearbeta och hänga upp ekonomin på. De MÅSTE hålla liv i sin bilförsäljning där ett attraktivt pris är främsta triggern för att få till affärer. Höjda räntor på ett stort bundet lagerkapital gör att de inte heller kan sitta still i båten och vänta på bättre tider. Bilar som blir stående länge drar dessutom med sig tekniska kostnader. Ihopkärvande bromsar, 12V bilbatterier som laddas ur och förstörs, tidsbunden service och besiktning som måste göras osv.
Sen har vi auktionsaktörer som KVD osv som inte egentligen behöver bry sig så mycket om själva prisnivån. De lever främst på att genomföra mycket affärer utan så stor koppling exakt vilken prisnivå affären genomförs. Auktionerna gör att det aktuella marknadspriset omedelbart synliggörs för alla som kollar runt, inte minst bilhandlare. Det i sin tur gör att marknaden snabbare upptäcker förändring och anpassar sig.
Tar vi istället kunderna så skulle jag säga att begagnat har fått ett nyvaknat intresse. Då är man främst ute efter nyare ”problemfria” bilar med låga driftskostnader. Många ägare vill/kan/har inte plats/verktyg för att skruva själv och ser bilen som ett rent bruksföremål och man vill att det ska funka problemfritt. Man börjar också alltmer upptäcka att själva ägandet/parkerandet drar med sig en massa saker i förhållande till nyttjandegraden och andra alternativ. Ihop med fler framväxande hyrbilstjänster av olika slag så blir det kanske allt mindre alternativ att KÖPA/ÄGA en begagnad bil. Man kanske hellre hyr en prisvärd begagnad på allt ifrån timmar till månader i stället för att köpa eller privatleasa.
Priser på dyrare begagnatbilar har större påverkan/koppling mot ökande räntekostnader, nybilserbjudande och för hur det går för företagen som driver tjänstebilsmarknaden. Äldre begagnade bilar få mer koppling mot ökande drivmedelspriser, miljözoner och rykte om problemfrihet/verkstadskostnader/verkstadstillgång osv.
Sen har vi miljödebatten vilket gjort att fokus förskjutits bort från begagnade dieselbilar mot laddbara alternativ. Tidigare har begagnade dieseltjänstebilar varit hårdvaluta på begagnatmarknaden, nu går det mer mot mindre bensinbilar. Som kund kanske man dessutom kan tänka sig gå ned en storleksklass till mellanstora bilar. (Man kan t ex se en likartad prisbild på begagnade Volvo V60/V90)
En annan tydlig trend är att bilar med automatlåda får allt bättre betalt/mer attraktiva än manuellt växlade av samma version. Det finns dessutom, på framför allt mindre och mellanstora bilar, ett ganska skralt utbud av begagnade bilar med automatlåda. Sen ganska många år drar en automatväxlad bil inte heller vidare mer bränsle än en manuellt växlad bil så det argumentet börjar allt mera falla bort. Sen tar många numera körkort bara för begagnat och mycket bilköer i stan gör sitt till.
Senaste åren har det varit extremt höga begagnatpriser på både bensin/dieselbilar men framför allt på elbilar. Med minskad nybilsförsäljning, mer fokus mot prisvärda begagnat, borttagna elbilssubventioner så kommer nog priserna på begagnat att sjunka tillbaka i långsam takt mot mer normal värdeminskning och alltså något lägre begagnatpris.
Sen måste egentligen allt delas upp ännu mer!
Olika prisklasser, olika drivmedel, utrustningsförändringar, nya bilmodeller på nya prisnivåer, olika bilmärken osv.
Generellt kan man säga att nybilsförsäljningen av dieselbilar har dött, Laddhybriderna har tagit stryk och fokus har senaste åren varit elbilar. Framöver tror jag fokus för försäljningen blir på DET MAN KAN LEVERERA! Sen må det vara vad som helst man kan bygga ihop i fabriken! Det här blir då UTÖVER att man samtidigt ska bygga och beta av den orderstock av laddbara bilar. Troligtvis innebär det små och mellanstora bensinbilar och laddhybrider främst som familjebilar/tjänstebilar. Så registreringssiffrorna (=leveranser) kommer antagligen att skilja sig en del från själva efterfrågan framöver.
Importörer kanske väljer att satsa på andra modeller än tidigare. Nya aktörer/märken är på väg in på marknaden och de behöver få i väg sina (el)bilar på något sätt. Så kanske olika former av introduktionskampanjer kommer att vara aktuella. Saker som då kan påverka prisbilden för övriga aktörer på marknaden.
I lågkonjunktur brukar det bli en förskjutning mot de trygga/traditionella/stora bilmärkena och framför allt de som är starka på företagssidan. Nischmärken/importörer som är små, och främst har privatpersoner som kunder eller är nya på marknaden brukar få det svårt, helt enkelt eftersom de saknar ”musklerna” som de stora aktörerna har med finansbolag i ryggen, stora koncerner, ramavtal med företag osv. Att som importör praktiskt hantera en bilmodell som säljs i 100-tal kan vara lika mycket jobb som att hantera en bilmodell som det säljs 5 000-10 000st av.
Den ska prissättas, läggas upp i system, produkt/orderkontor ska hantera modellen, marknadsföras, reservdelar ska läggas upp osv. De jag tror kan få det svårt framöver är de som är små aktörer i Sverige och små nischmärken utan stora importörer i ryggen eller som inte har några populära (el)bilmodeller. Här tänker jag t ex de på de ranska märkena, Subaru, Honda, Mazda, Ford, Opel osv. Här ser jag också Nissan och Renault som ganska svaga med tanke på att de varken är starka på företagssidan eller har ett vidare starkt elbilsutbud idag (trots sin historia).
En del undrar över de ”nya bilmärkena”. Här beror det på hur stark support/fäste man har på marknaden. MG/BYD ligger t ex under Hedin bil som är en stor aktör med många handlare. Sen finns det flera ”små” kommande aktörer som är frågan om de överlever en lågkonjunktur. Tesla är ju i princip direktstyrt/ägt av Tesla centralt och har fått ett så starkt fäste på bilmarknaden att de garanterat kommer att finnas kvar. Observera det här resonemanget kopplar jag inte till hur bra/dåliga/attraktiva specifika bilar är!
Låt oss titta på leveranser eller egentligen registreringssiffror. Låt oss börja med registreringssiffror på nya diesel/bensin/laddhybrid-bilar. Här kommer självklart Volvo att vara en vinnare för att de är starka i Sverige på företagssidan och har hyfsade leveranstider på sina laddhybrider osv. Samma sak med VW-koncernen (VW/Audi/Skoda/Seat) men där är rena elbilar mer i fokus. Även Kia kommer att gå starkt när nu leveranserna tuffar på med nya Niro EV och EV6.
Kollar man historiskt blir det ganska tydligt hur nybilsregistreringen sjunker under ett antal år i sämre tider eller vid kris. Sen kan det vända snabbt! Bilbranschen brukar ses som en ”tidig indikator” på konjunkturförändring. Helt enkelt för att bilbyte normalt sett är en kostnad man kan bromsa vid oro. Sen efter ett tag finns ett uppdämt behov att ”byta bil” när det väl känns mer hoppfullt. Privatleasing/operationell leasing skulle dock kunna dämpa svängningarna eftersom då leasinggivaren har makten om/när man måste byta.
Så frågan är mest hur mycket det sjunker den här gången? Väger jag ihop allt skulle jag bedöma att det är stor risk att nybilsförsäljning sjunker ovanligt mycket. Det finns ovanligt många faktorer som skulle kunna sägas pressa kurvan neråt och få faktorer som pressar kurvan uppåt snabbt efter det. Låt mig räkna upp några av de faktorer som pressar neråt.
-
Paradigmskifte mot elbilar ihop med begränsat elbilsurval
-
Allmän kostnadsmedvetenhet i samhälle i lågkonjunktur
-
Postcovid har gjort det lättare jobba på distans, =slipper arbetspendla
-
Stigande räntor påverkar dyrare varor som bilar mer.
-
Ökande drivmedelspriser
-
En klimatkris på ingång
-
Allt färre som tar körkort
-
Delningsekonomi där man hyr bil vid behov
-
Har man väl börjat vänja sig med ”bil vid behov” vill få tillbaka till eget ägande
-
Bilen har tappat sin ”statussymbol”
-
Urbaniseringen där man bor mer där det finns kollektivtrafik
-
Minskat intresse/fokus på bilen som transportmedel i städer
-
Framtida delvis självkörande bilar,
Tittar vi vad som skulle kunna får det att återhämta sig snabbt finns det några faktorer
-
Elbilen som ett ”miljövänligt alternativ” men då finns det nästan bara nya bilar
-
Elbilsproduktionen kommer igång snabbt och med full kraft, =god tillgång
-
Elbilar enklare/billigare bygga i grunden vid storskalig produktion
-
Miljözoner som gör vissa begagnatbilar ointressanta i framför allt vissa städer
-
Även bilpoolerna, hyrbilarna, bildelning bygger ju på att det finns bilar i dessa pooler som folk vill hyra.
-
Ett postcovid som gör att man lättare kan bo utanför stan en bit ifrån arbetet men då behövs ju samtidigt ofta en bil och inte lika lätt hyra/dela en bil där
-
Privatleasing mm som gör att man inte behöver något initialt kapital
-
Privatleasing där man tvingas lämna igen bilen man kört och måste ha en ny
Hur djupt det kommer att sjunka kommer nog delvis korrelera med hur djup lågkonjunktur vi är på väg in i. Min bedömning är att det kanske inte blir som det värsta krisåren på 90-talet. Kommer det bara ett större elbilsutbud av bilmodeller och att produktionen får upp ångan så kan det säkerligen dämpa nedgången en hel del, framför allt på företagssidan och därmed på typiska familjebilar. Eftersom billiga&små elbilar är många år bort ihop med en lågkonjunktur tror jag dock privatförsäljningen/privatleasing sjunker dramatiskt närmaste åren. En del privatkunder fokuserar nog i stället på en begagnad bil, eller nöjer sig med att hyra bil vid behov i kombination med att man kanske jobbar mer hemifrån.
Tittar vi på 90-talets bilkris så var det fem år mellan toppåret 1988 med 344 000 bilar och bottenåret 1993 med 124 000 bilar. Så kanan utför tar tid. Det har ganska stadigt sålts närmare 300 000 bilar/år eller mer de senaste 9 åren. Så det finns ganska mycket nyare bilar på vägarna även om den svenska bilparken brukar anses föråldrad jämfört med andra europeiska länder. 2023 räddas registreringssiffrorna antagligen delvis upp av en ovanligt stor orderstock på alla slags bilar och inte minst elbilar.
Så skulle jag gissa skulle jag tro att den hamnar på dryga 225 000 bilar. Samtidigt gör det att nybilsförsäljningen och nybilsregistreringen riskerar att ta tvärstopp framemot 2024-2025. Många sitter då i relativt nya bilar, begagnathallarna börjar svämma över av inbytesbilar, nybilspriserna har ökat pga inflation och de som söker t ex billiga nya små elbilar hittar fortfarande inte ett lämpligt alternativ som de kan få levererade. Väger jag ihop allt skulle jag tyvärr inte bli förvånad om registreringarna 2024 riskerar hamna en bit under 200 000 bilar och kanske neremot 150 000 bilar innan det vänder uppåt drivet av ökande elbilsleveranser.
När det gäller FÖRSÄLJNINGEN av elbilar kommer den ganska snart att lugnt tugga i gång igen trots att miljöbonusen nu försvann. Förarna som kör tjänstebilar påverkas inte av utebliven miljöbonus och företagen måste ändå byta ut bilar regelbundet. Interna miljöpolicys och image gör att företagen oavsett kostnadsbild nu är inne på elbilsspåret. Den dag Volvo har flera attraktiva elbilsmodeller att erbjuda kommer även försäljningen av laddhybrid generellt vika av i princip helt pga minskat intresse hos företagen.
Det stora frågetecknet är när privatförsäljningen av elbilar tar fart? Här behövs antagligen utbudet av begagnade elbilsalternativ öka över tid ihop med kommande enklare elbilar på en lägre prisnivå. Här kan t ex det Kinesiska MG med Hedin Bil i ryggen vara en vinnare som lyckas fylla den luckan. Sen kan andra nya elbilsmärken ta för sig på den svenska marknaden också, men mycket kommer då att bero på vem som står bakom och hur stort/uthålligt de är beredda att satsa. Nya elbilssubventioner tror jag inte det finns någon politisk samsyn att dra i gång igen så det ser jag i princip som helt uteslutet. I princip alla politiska partier prioriterar nog andra områden.
Många har fokus på TESLA så här en kort utläggning om de specifikt. Tesla är en av få bilmärken som haft hyfsad balans mellan tillverkning & efterfrågan. Det här gör nu att om efterfrågan på ”dyrare elbilar” sjunker något så kan de stå med kapacitet över. Samtidigt anses Tesla av flera ha högst marginal av alla elbilstillverkarare. Utöver det har de nu även fått i gång biltillverkningen i Berlin vilket gör att de slipper importtullar på 10% som de fått betala för färdiga bilar som slutmonterats i Kina och USA. Samtidigt sätts svenska priserna på Tesla ganska tydligt mot rådande växelkurs på USD. Så här beror också frågan vad som händer med SEK. Allt det här gör att Tesla har stor potential att kunna sänka listpriserna om det behövs för att bibehålla full produktion/försäljning.
Tesla har senaste året sålt ganska mycket bilar som många kunder hoppades de skulle få elbilsbonus på men leveranserna drog ut på tiden. Ihop med det abrupta borttagandet av elbilsbonusen för nya kunder gör det att Tesla nu har en mängd bilar på väg hem där kunderna redan har, eller riskerar att hoppa av att hämta ut bilen. Samtidigt kommer inte en ny kund att kunna köpa bilen och få bonus på den. Det här gör antagligen att Tesla närmaste månaderna för ovanlighetens skull kommer att börja ha hög tillgång på lagerbilar för snabb leverans. Det innebär att de kunder som finns inte behöver skynda sig för att hinna knipa en lagerbil.
Det i sin tur gör att det antagligen tar lite längre för Tesla att bli av med sina lagerbilar än de är vana vid eller bekväma med. Med tanke på hur man gjort tidigare kommer man därför antagligen att börja med kampanjer för att få dessa bilar sålda snabbt, helst innan nästa kvartalsavslut. På senare år har Tesla t ex använt räntekampanjer. För något år sedan kunde man få 0,25% i ränta på lagerbilar. Man kan också använda tillfälligt subventionerad laddning men troligast är att de kommer att börja erbjuda fri/subventionerad mjukvara eftersom det i princip inte kostar något fysiskt. Utomlands har man både sänkt bilpriset och börjat skicka med hemmaladdare så Tesla har en mängs kampanjverktyg att ta till om det kniper.
Angående begagnatpriserna på Tesla skulle jag säga att även de kommer att sjunka ner mot mer normala nivåer/värdeminskning. Det kommer att innebära en stor förändring på marknaden eftersom värdeminskningen historiskt varit extremt låg på Teslabilar. I början var det delvis dopat av en stigande dollarkurs vilket innebar snabbt ökande nybilspriser och ett extremt litet utbud av begagnade Model S/X. Första åren hade de även gratis snabbladdning för all framtid vilket tilltalade många begagnatspekulanter. Sista åren har värdeminskningen varit låg som för de flesta elbilarna pga obalans efterfrågan & utbud.
