Innan bilintresset svalnade totalt var min ”drömbil” en solblekt och matt himmelsblå Land Rover av äldsta modell med ett rejält reservdäck fastspänt på huven. Jag förstår att det säger en del om min syn på prylar också… ”wonky, vintage & british” 
1 gillning
Snobberi!
Vi har alla olika smak för funktion, stil och form. Alla tycker såklart också att deras egen smak är den bästa. Annars hade man ju haft en annan smak. Inget konstigt med det. De flesta är också helt ok med eller rent av uppskattar att andra har en anna smak. Blir nyfikna på deras val och förundras över hur man kan va så inne på den linjen
Det vi inte gillar är snobberi. Det vill säga när någon tycker att deras smak gör dem till en lite finare människa än de med annan smak. Speciellt inte när de känner sig manade att påtala detta genom att så fort någon har en annan smak baktala den genom att påtala: 1 vilken ,som de själva tycker, lite sämre typ av människor som har den smaken, 2 vilken finare smak man själv har och 3 att man inte har de, som man själv tycker, lågvärdiiga behov som de lite sämre har.
Tex: 1 Volvo är bara för bönder, 2 jag kör minsann Porsche, 3 för jag behöver väl ingen traktor heller.
1 HM är det väl bara fattiglappar som köper 2 jag köper alla mina kläder på NK. 3 för jag har inget behov av att se ut som alla andra.
1 Amerikanska muskelbilar är bara för rednecks. 2 Jag kör Toyota Prius 3 för jag har inget behov av att spela matcho.
Som tur är ser jag i prinscip inget alls av detta här. Folk verkar väldigt förstående för andras intressen. Med ett stort undantag. Det jag kallar jantesnobberi. De som utveklat smaken det enklaste är gott nog åt mig. Det gör mig lite finare än alla andra skrytisar. Därför ska jag så fort någon gillar sportbilar, fina ölglas, äta på restauran, gå med i Mensa eller vad som helst som inte är återhållsamhet påtala: 1 Det där är bara för statuskåta skrytisar och fin i kanten människor, 2 Jag klarar mig minsann bra med xxx för 3 jag har inget behov av att visa status.
Exakt samma logik för att säga exakt samma sak. Min smak är finare. Och detta jantesnobberi har fyllt upp var och varannan tråd på hela forumet. Troligen för att de som håller på med den har fått för sig att snobberi bara kan förekomma på andra hållet.
4 gillningar
Ok. Jag tänker att om du sitter och myser och känner dig bättre än alla andra så har du inte upplevt låg status.
Men det är kanske en definitionsfråga.
Nedtonad diskret lyx som inte skriker ”Se mig!”, det gillar jag. Har själv en diskret dyrare klocka som aldrig någon lagt märke till och svindyr parfym.
1 gillning
Ja. Och min kompis har en Lamborghini traktor.
1 gillning
Delar denna bild fullt ut, sedan vilken väg detta innebär för enskilda personer bör i grunden vara helt ointressant så länge det inte uppenbart skadar andra. Tänk om vi människor bara var bättre på att acceptera att vi funkar olika och inse det stora värdet av detta istället för att hitta skäl till att se oss själva och det sätt som just vi som individer funkar som bättre än andras sätt.
Bra att fler perspektiv trillar in för jag har sällan tänkt på det på just detta sätt. Blir dock snabbt uppenbart att detta sker åt alla håll. 
Tror du att vi gör detta helt enkelt för att befästa vår position i “vår grupp” och att det enklaste sättet är att vända blicken och peka på de utanför gruppen och säga “Haha, titta på dom där. Dom har ju inte fattat någonting.”?
I grunden är vi gruppdjur, vi letar sätt att tillhöra någon grupp och anpassar oss ofta till den miljö som vår grupp befinner sig i. För att avskärma den gruppen behöver vi hitta sätt som pekar ut andra grupper. Detta sker nog sällan på riktigt bra sätt åt något håll. Det lite lustiga är att min upplevelse att umgås med människor från andra områden, länder, åldrar eller liknande alltid får mig att inse hur lika vi egentligen är i grunden.
Tråden fick mig att tänka efter vad jag anser om att visa upp status. Statusprylar och bilar intresserar inte mig alls. Vår bil är en 18 år gammal Volvo V70, inte mycket statusbil precis. När jag köpt ny digital systemkamera har jag inte flashat med den, heller inte pratat om den om någon inte frågat.
Nu när jag tänkt efter kan jag nog visa status genom visa kunskap och engagemang i olika ämnen. Tex att jag är duktig på att laga mat och drar mig inte för att laga mat som tar mycket tid eller är komplicerad.
Status är kanske att inte behöva visa upp status?
Ska jag vara ärlig så ser jag nog ner på personer som köper bilar och prylar dom egentligen inte har råd med.
1 gillning
Ta detta:
kontra detta:
…och vi har både ett svar på varför status är viktigt för oss och på varför det samtidigt ställer till det för oss.
Människan.
En levande paradox!
Underbart.
3 gillningar
Så underbart och samtidigt så märkligt. Tror det var Walt Whitman som kläckte ur sig:
“Do I contradict myself?
Very well then I contradict myself,
(I am large, I contain multitudes.)”
Lätt att känna igen sig i detta.
1 gillning
Jag vill tro att jag inte bryr mig om status, men det är inte sant.
Jag bryr mig inte när det kommer till materiella ting, men efter att ha funderat länge finns det nog ändå saker som gör att jag är bekväm i att åka skrotbil och köpa billiga kläder.
Jag har ett bra jobb och är duktig på det. Detta gör nog att jag känner att det är okej att åka skrotbil, för att det är självvalt.
En annan sak som är väldigt larvig är att jag är ganska stark. Är oftast störst och starkast i alla sällskap och gym så länge jag inte går till någon grotta.
För att ta något ännu larvigare… Som ung var det nog status att vara “farlig”. “Bråka inte med x, du kommer få stryk”.
Behöver jag nämna att jag inte är uppväxt på någon öfverklassgata?
1 gillning
För mig handlar status om helt andra saker än saker som kostar pengar.
Jag får hög status av att barnen kommer springande till mig när de ser mig på skolgården. Vissa vill säkert fjäska för mig men de flesta gör det för att de blir glada av att se mig och det ger mig hög status.
2 gillningar
1 gillning
Denna tråden borde slås samman med När har du blivit behandlad som mindre bemedlad?
Människor verkar bli extremt kränkta av denna upplevda oförrätt och noga med att påpeka att motsatsen är sann.
Nej, den här handlar om status och brist på sådan och skamkänslor inför det. Den andra handlar om att skenet bedrar och att vissa inte fattar det.
Men ja, denna inspirerade lite till starten av den andra.
1 gillning
Definitivt behålla, sketjobbigt att kränga begagnade bilar ju.
Vi har två bilar, en premiumbil och ett komplett vrak, jag känner mig varken mer eller mindre när jag kör den ena eller den andra. Den ena är något bekvämare att köra dock.
Fann det bara ironiskt att nästan ingen på RT bryr sig om status men många blir samtidigt oerhört kränkta när man uppfattar att någon uppfattar en som mindre bemedlad.
5 gillningar
Det är märkligt minst sagt!
Alltså är det mer korrekt att inte värdera det.
Samtidigt är det svårt att realisera något man vill ha som man inte kan få, fast man fått det man inte vill ha.
Vilken intressant tråd, även om den inte är helt ny
Jag är tjej, 31 år och har det väldigt gott sett ekonomiskt speciellt i jämförelse med andra i min ålder.
Jag har alltid varit sparsam och är inte den som köper nya kläder eller märkeskläder.
ungefär i samma veva för 1,5 år sedan så började jag kolla på “Walgrens Värld” och blev speciellt inspirerad av Bianca Ingrosso, hennes dyra väskor och fina märkeskläder. Jag har tyvärr ganska dåligt självförtroende och självkänsla och när jag såg serien så väcktes något i mig.
Jag vill också ha Chanel och Louis Vuitton väskor, Burberry Prada och Gucci kläder. 1 för att andra ska se och tänka “wow” en tjej med stil och klass. Jag är adlig vilket också har påverkat mig själv och min bild av mig själv. Sorgligt men så är det.
Den andra anledningen är att jag vill bevisa för mig själv att jag har lyckats ekonomiskt att jag har sparat ihop en stor del av pengarna själva och har investerat klokt. Jag har råd med detta, det är inte det som är problemet.
Jag gifte mig nyligen och då kände jag att jag behövde ha en vigselring är dyr, jag för vet det och andra ser det. Den kostade 30.000 kronor vilket är jättemycket pengar men jag känner någonstans att jag behöver ha det för min självkänsla och självförtroendes skull.
4 gillningar
Så länge du vet varför och tycker det är värt det - kör på bara!
Sedan hoppas jag ju såklart att du kan landa i att vara trygg i vem du är och inte vad du bär.
5 gillningar