Fixat nu. 
2 gillningar
Fan! Ja, fixat nu. Sorry!
(Tur att det var åt detta hållet). 
Vi har höga skatter i Sverige, men inte så höga 
1 gillning
Jag har nu gjort om det med en ordentlig ISK-beräkning med ISK-skatten i en egen kolumn och brutit ut boende från räntedelen eftersom det inte är 1% skatt på värdet av boendet.
1 gillning
Fixat.
Fixat.
Fixat.
2 gillningar
Okej, gjorde ett försök på löneväxlingsberäkning eftersom det kommit en del feedback.
Två nya fält:
- I12 ← Anger löneväxlingsbeloppet för person 1
- I13 ← Anger löneväxlingsbeloppet för person 2
Beräkningen lägger på detta belopp multiplicerat med 1.36 på tjänstepensionsavsättningen i N12 resp N13.
Är det korrekt?
2 gillningar
Fixat även detta.
2 gillningar
Det blir rätt om du har minskat bruttolönen med löneväxlingsbeloppet vid beräkning av den vanliga tjänstepensionensinsättningen.
0,3 av 1,36 är för att ersätta den minskningen, dom övriga 0,06 är pga lägre arbetsgivaravgifter på pension jämfört med lön.
Sen som över-överkurs så har löneväxling en fördel att den minskar den delen som ska sättas in i en traditionell försäkring om man har t.ex. ITP1.
Löneväxlingsbelopp * 0,3 (minskat tjänstepensionsinsättning) * 0,5 (obligatorisk trad) = minskat trad. Vid en löneväxling av 5000 så minskas den obligatoriska trad-delen med 750.
1 gillning
Bra då har vi fått in skuldräntorna för översiktsskull.
Då vi i mallen tar hänsyn till intäktsräntan på bank och räntebärande tillgångar på intäktssidan, så vore det rimligt att även ta skuldräntan för balansens skull för den totala värdeökningen av tillgångarna.
Som det är nu räknar vi värdeökningen på bruttotillgången, om jag förstår det rätt, då vi inte räknar med räntekostnaden för skulderna. För att få rätt på avkastningen på eget kapital bör man ha koll på finansieringskostnaderna man har i sin ekonomi.
Lite pyssel att få till, men bra om man ska räkna på alternativkostnaden med ett betalt eget boende, eller allmänt en (för) låg skuldsättningsgrad som långsiktigt sänker avkastningen på eget kapital.
Annars tycker jag det ser bra ut, finns säkert en bugg kvar någonstans…. Ett buggfritt program är föråldrat…
3 gillningar
Nu har jag gått igenom kalkylen ytterligare.
Nettoförmögenhetsförändringen i C231 använder C178 som är nettokapital efter justering av skatt på pension, borde nog använda C176 som är bruttoförmögenheten, sen räknar Rikedomskalkylatorn med nominell avkastning, antingen lägger vi på 2% i C231 eller så får vi justera Rikedomskalkylatorn så att även den kör nominell avkastning
C232 räknar nog fel (C188/C176) ska nog vara C189/C176
Förövrigt modifierade jag cellen C89 så att jag kan välja om jag ska räkna med räntekostnaderna i utgiftsnivån och vilken andel:
C89==ROUND(C168-C169-C170+(H87 * 0,7 * H88);-3)
Då får man en möjlighet att få med både utgifts och intäktsräntan i kalkylen, sparandet.
1 gillning
Då är det fixat och uppdaterat.
Väldigt trevligt dokument som jag verkligen har djupdykt i, och som gett mig en helt ny förståelse för min ekonomi.
Precis som flera andra blev jag först förvånad över att hamna på 3,67 i Rikedomstrappan, men efter att ha gjort den justerade varianten stämde bilden betydligt bättre. Där landar jag på 2,22 i nuläget, vilket känns mer rimligt givet att vi just nu har låg nivå på likvida medel.
En sak jag dock upplever som lite missvisande i kalkylen är antagandet kring amortering. Dokumentet verkar förutsätta att jag behåller nuvarande amorteringsnivå hela vägen tills jag är helt skuldfri, och att hela amorteringsbeloppet därefter flyttas över till aktier (detta syns i Grafdata, kolumn X och Z från rad 104 och nedåt).
I min situation blir det lite galet. Just nu amorterar vi cirka 18 000 kr/mån, varav ungefär 6 000 kr avser boendet och resterande del går till olika “skitlån” som inom relativt kort tid kommer vara helt borta. Kalkylen antar dock att vi fortsätter amortera i samma takt tills all skuld är löst, och placerar därefter hela beloppet i tillväxthinken när kolumn X går till noll – vilket alltså inte speglar verkligheten.
I praktiken kommer jag istället, inom ungefär ett år, att flytta cirka 12 000 kr/mån (det som idag går till de dyra lånen) över till Tillväxthinken, medan bolåneamorteringen fortsätter på en betydligt lägre nivå. Den typen av successiv omställning är dock svår att fånga i kalkylen, vilket såklart är förståeligt – framtida förändringar är alltid knepiga att modellera.
Jag får också två olika svar på Rikedomsnivån. 3,67 från Excelkalkylen och 3,53 (innan justering) från “Rikedomskalkylen” på hemsidan, fastän jag använder värdena från Excelkalkylen
1 gillning
Du får göra en ny kalkyl om ett år när du amorterat av skitlånen (bra jobbat förresten) så kommer kalkylen bättre spegla din faktiska situation.
Jag tänker själv att jag uppdaterar på årsbasis ungefär så jag får en rimlig bild givet de förutsättningar som gäller här och nu. Eller där och då 
2 gillningar
Jag håller på och leker med en kalkyl som mer visar resultat / likviditet över tid. För precis som du skriver så visar denna kalkylen mer på en ögonblicksbild en en långsiktig planering av sin ekonomi. Därav att det blir snett i vissa fall där man t.ex. vill planera uttag, göra en FIRE, ändra mellan amortering på olika lån eller ens ha olika tillgångar med olika avkastning (jag har ju satt alla till samma avkastning beroende på tillgångstyp för att hålla det enkelt).
Om man inte vill vänta på den så kan man göra det i vårt ekonomiverktyg Spirecta, men det är lite överkurs.
2 gillningar
Tack ska ni ha för ett bra och genomtänkt verktyg! 
Jag har nu äntligen lämnat mitt eget Excel-blad (byggt sisådär i olika omgångar och för fokuserat på investerat sparkapital) och kan äntligen utvärdera “den större bilden”.
Jag har dock hittat en mindre bugg som gör att bl.a. grafen D10 blir fel:
Källan till AF101 borde vara G181, dvs AF101=G181 och inte =F282.
På samma sätt borde AH101=G283 och inte =H282.
Då blir kontrollcellen AF104 och grafen D10 som de ska. Inga stora problem, men ändå.
Jag passar på och tackar även för mer än 4 år av lärorika och roliga stunder via podden och forumet. Det var nog dags för mig att äntligen registrera mig och skriva ett första inlägg. 
4 gillningar
Vilken version har du? Kan du dela den med mig (skickar DM). För när jag kollar på den aktuella versionen så ser det ut att stämma för mig.
Tack själv Alex!
1 gillning
Tack 
@janbolmeson och alla ni andra som bidragit till utvecklingen av denna excel. Verkligen ett bra verktyg med många intressanta resultat.
Några frågor:
- När jag läser av resultatet i C102, ser jag att det är baserat på årsinkomster-årsutgifter. Årsutgifter härleds i sin tur från uppskattade månadsutgifter, där det står att det som ska anges är “Alla era inkomster minus sparande, amortering och räntekostnader”. Det innebär att resultatet i C102, tänker jag, blir bättre än verkligheten. Ränteutgifter är ju en utgift egentligen som jag tänker bör vara del av resultatet. Nu vet jag hur den räknar och lägger ingen större vikt vid det nyckeltalet, men det kan ju vara risk att en tänker att räntekostnader är inkluderade. Tänker jag fel, eller är det idé att förtydliga i B100 och B102 att det är exkl. räntekostnader?
- Varför blir totalavkastning på tillväxthinken bara 3,2 % (enligt diagram D02), borde den inte bli högre? Har fyllt i 100% aktier relaterat alla poster om tillväxthink överallt, vad jag kan se.
- I 4.3 står det 87% på aktier i tillväxthink trots att jag fyllt i 100% aktier relaterat alla poster om tillväxthink överallt, vad jag kan se. Varför blir det så?
- Tar excellen hänsyn till förändringar relaterade barnen, t.ex. både att de barn som anges kommer flytta hemifrån och att de månatliga kostnaderna förmodligen kommer minska, men även åt andra hållet, att barnbidragen som jag placerat i extrainkomst kommer minska. Tolkar att den inte gör det, och full förståelse för det. Och tänker att du förmodligen kommer säga att då är det Livsplanen i Spirecta som gäller
- Jag laddade ned google sheet och exporterade till Excel (då jag har alla filer sparade på OneDrive). När jag gjorde det (upprepat tre gånger) får jag följande felmeddelanden:
Min uppfattning är att det allra mesta funkar, men på ett par “synliga” ställen får jag hashtagVALUE och hashtag#NAME?
Tabell 4.4
…och därför funkar inte D06 heller.
Om det går att göra något åt det i framtida uppdateringar är det tacksamt! Men kanske är det så att ni bara delar för att det ska funka med Google Sheets.
Ser fram emot träffen på tisdag!
1 gillning
Jag tror att det handlar översättning till Excel.
Den lägger till ränteutgifterna i nyckeltalen senare.
Dela google sheets med mig så kan jag kolla på det.
1 gillning
Tack! Jag har flyttat över alla siffrorna till ett google sheet. Konstaterar att problemet med att det stod hashtagVALUE och hashtag#NAME? på vissa ställen försvann. D06 funkar således nu även.
Fortsatt gäller dock även i google sheet: I 4.3 står det 87% på aktier i tillväxthink trots att jag fyllt i 100% aktier relaterat alla poster om tillväxthink överallt. Jag drar över mitt google sheet så får du gärna kolla.
Gällande totalavkastning i tillväxthinken på bara 3,2 % inser jag att det är rätt, det är ju precis som du skriver, “hur mycket avkastning varje hink bidrar med till den totala avkastningen på hela kapitalet.”
Är med på att den lägger till räntekostnader senare bland nyckeltalen, det jag tänkte primärt på var just att det inte var inkluderat i Resultat under “De viktigaste nyckeltalen”.
Ja, lägg ett mejl till mig och dela den (du kan sätta dummy-siffror) så kollar jag.
1 gillning