Herre gud, vilket orimligt resonemang. Du tror på detta själv?
Poängen är väl att vara med sina barn. Varför tror du att man skaffade dem?
@Br_Daniel Bara för att man skaffade barn frivilligt och älskar de innebär inte att man vill och bör tillbringa varenda vaken sekund med de. Alla behöver egentid för att kunna orka vara en närvarande förälder, stöttade partner och produktiv anställd.
Jag tyckte det var oklart om TS saknade mer kvalitetstid med sina barn eller om TS behövde mer tid för egen återhämtning. Därför skrev jag som jag gjorde.
Han skrev 20 procent. Det är ju inte ALL tid. Går han ned i tid får de dessutom inte vara på förskolan den tiden.
Om du även räkna mer utebliven pension och den avkastning det ger, hur mkt kostar det dig då?
Avdrag för resor med egen bil 25kr/mil?
Ta en ledig dag, skulle föreslå onsdagen för då blir det aldrig mer än 2 dagar i rad för barnen på förskola, utgår från att den andra föräldern ska återgå till arbete.
Det är ju sant, åtminstone i viss utsträckning och förutsättningar. Förmodligen en delförklaring till varför vi fortfarande har lönegap mellan könen.
Det är värt om du tycker det. Det viktigaste är att ni känner att ni får tillräckligt med tid med barnen samt att ni får lite egentid själva.
Minst en dag för mig själv utan barn och sambo varannan vecka var mitt golv. ![]()
Först tänkte jag att du menade att du skulle minska din arbetstid med 20% och det skulle bara kosta dig 1400 kr, lätt värt det! (Då tänkte jag under en månad.)
Om du menar 1400 kr mindre för varje dag du är ledig blir det betydligt mycket mera och då skulle nog inte jag tycka att det var värt det, just nu i alla fall.
Det är lika orimligt som att man kan bli rik genom lite högre månadsinvesteringar och ränta på ränta effekten.
En del tror inte på det och gör det inte. Andra tror på det, gör det eller har redan gjort det.
Och när de som inte investerat gnäller över hur orättvist lite de har (kapital/karriär) och hur mycket de som investerat har och tjänar på det (kapital/karriär) tittar de som gjort det på dem med samma tanke.
Jag har gjort det här ett par år och jag tror du underskattar kostnaden.
Räkna inte per dag, räkna i ett större perspektiv.
Och framförallt räkna ordentligt.
Vad blir din nya månadslön och vad blir skatteeffekten? Pensionsavdrag? Sjuklön/penning/ersättning. Ersättning vid arbetslöshet. Kreditvärdigheten sjunker, du får ta mindre lån.
Gå in på minpension och simulera båda scenario.
Tjänstledig 20% eller anställd på 80%?
Är detta ditt nya liv eller en temporär lösning? Överväg att ta ledigt ett eller ett halvt år istället om du behöver ladda batteriet. Antagligen billigare och mer effektivt.
Det finns gott om frågetecken att reda ut så gör en ordentlig lista med plus o minus, höfta inte.
Med det sagt så kan jag inte tänka mig att gå upp i tid igen, någonsin
men det kostar mig norr om 15k i månaden plus framtida avkastning
Mitt tips: prata med arb.giv och testa ett tag, tex från nu fram till semestern, eller hela hösten. Så ser och känner du lättare vad som händer med både dig, din familj och er ekonomi.
Varför går folk alltid till den värsta tanken?..
OK, ponera att det faktiskt är så. Ponera att jag går ned i arbetstid för att få mer egentid, för mig och endast för mig. Ponera att jag är ledig från både jobb och familj en hel dag i veckan. Vad skulle det få för konsekvenser?
Det är helt oförändrad livssituation för min partner.
Det reducerar vår inkomst, men inte så att det störs.
Jag skulle få mer energi och anse mig vara mer täckt på min personliga tid. Således finns det större möjlighet för min partner att ta personlig tid då hon behöver det då mina batterier är laddade och jag kan ta över de övriga sysslorna.
Men som faktiskt svar på frågeställningen: Nej, det är inte vad det skulle innebära. Min tanke är då kanske till hösten, vilket är då sambon slutar vara mammaledig. Vi skulle således dessutom få en dag där hon inte behövde tänka på hämtning/lämning.
Mycket varierande arbetsbelastning. Kontoret är verkligen inte upplagd för distansarbete. Stationär dator, VPN via Filezilla mm… Mindre kontor på 15 råttor och 15 arbetare. Så nog tror jag att de skulle föredra distansarbete framför att man rör sig vidare, men verkligen inte uppskattat eller upplagt för det.
1400kr/dag (editat ovan) Snyggt formulerat. Bra poäng. 50% är mycket procent.
Vi har väldigt enkla barn (so far). Inga hälsoproblem. Inga sociala problem. Sover bra (relativt.. är ju spädbarn..). Äter bra. Leker/utforskar ganska bra själv.
Så, att vara hemma med den minsta är verkligen inte värsta i världen. Det jobbiga för en moder är ju att de aldrig är ledig även efter jobbet. Ungen måste ändå äta under natten och där kan jag som man inte göra något (beslut från vederbörande om att inte flaskmata).
Och alla människor är inte likadana heller. Jag skulle bli galen av att ta hand om barnen. Var föräldraledig 100% (med 50%ish plugg) i ett år innan jag för dryga 1 år sedan började jobba. Var inte direkt utvilad efteråt. Har inga problem att jobba 15h-dagar däremot.
Sambon är tvärt om. Barn? Inga problem. Jobb? Jobbigt…
Lite så jag tänker också. Vad ska vi göra med pengarna annars egentligen?.. solsemester är inte direkt något som lockar. Vi kör bilsemester och tält. Billigare är svårt att hitta om men inte stannar hemma.
Här är det lite speciellt då jag bor i Tyskland. Här behöver vi inte ha barnen hemma bara för att vi är det. Så jag kan vara ledig och ha barnen på förskolan.
Problemet är att det inte finns tid. Är inte så att hemmadelarna tar mycket tid. Hemma 17 läggning 19. Det är 2h. Vakna 07 hemma 17, det är 10 timmar. Det är defacto jobbet som suger tiden ur vardagen. Att lejja ut städning av våran 70m2 3RoK ger inget. Än kan vi inte lejja ut båda barnen över helgen heller pga amning och livssituation.
Sitter i svårt läge då det inte är så enkelt för mig att hitta alternativt jobb. Detta beror i kort på att jag bor i Tyskland och språkbarriär är ett faktum. Bor dessutom inte i direkt storstad (ca 1/3 av Göteborg) så antalet jobb som passar i kombination med språkkrav drar ned möjligheterna ganska hårt.
Jag var nyligen på en intervju om ett annat jobb där jag blev erbjuden tjänsten. Skulle gå ned 5%ish i lön men ha cykelavstånd (30-40min). Dock skulle arbetet innebära ännu större kvar på språkutveckling, kommunikation och ansvar. Övervägningen jag gjorde sa mig att det skulle ge mig mer stressiga vardagar och även om jag skulle få träning på köpet i pendlingen (för blir ungefär samma tid med cykel som jag har nu med bil), så skulle jag bli mer mentalt slutkörd pga arbetsmiljön.
Bra tanke!
Egentid och återhämtning. Det skulle även leda till mer tid med barnen då jag skulle ansvara för lämning och hämtning (förskolan öppnar 8 och stänger 16). Så det kommer på köpet. Men huvudpoängen är att få lös tid för mig själv.
Justerat det i TL:DR-delen.
Har räknat. Är inkluderat. Egentligen blir ju skatteeffekten positiv då jag minskar min bruttoinkomst och därmed landar i lägre skattesats. Denna del har jag däremot uteslutit och rundat upp siffrorna i diskussionen. Mer detaljerad kalkyl finns på ett excel-dokument.
Irrelevant för mig. Har inga lån, inga planer på lån i nuvarande livsupplägg. Inga husplaner. Inga nya fordon.
Är det / blir det skillnad?
Det återstår att se hur jag mår av det. Personligt och ekonomiskt. Var föräldraledig i ett år, det var för mycket ledighet och blev sällan produktiva dagar. Tror att en dag i veckan eller dyl ger mig mer värde.
Tänkte jag ville bolla idén med hive-minden innan och komma på ett upplägg jag tror på. Kort/långsiktigt. Vilken dag? Alternativ? Oförutsedda konsekvenser mm mm.
Sedan blir steget att diskutera det med sambon i detalj och därefter arbetsgivaren.
Tid är dyrt, men det är en balansgång mellan frihet och tillgångar.
5 inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Samling av OT inlägg och urspårade sidospår från övriga forumet
Detta tycker jag är HELT rätt. Självklart måste man prata med sin partner och båda tycka att det är värt det. Om man har en partner som reagerar kraftigt negativt på detta är det ju snarare något annat man måste prata om, en övergripande bild vem som gör vad. Eller en för luthersk syn på arbete som kanske begränsar mer än hjälper
Tyvärr tror jag reaktionen du fick är ganska vanlig, många lever i så mycket stress och spänningar att det blir närmast provokativt att föreslå det du gör.
Fäst inte för stor vikt vid alla milda skräckscenarier som målas upp kring att gå ned i tid. Men var uppmärksam så att du verkligen får ut något, som du definierar själv, av det. Och vinkeln att ett annat jobb på sikt kanske är en mer långsiktig lösning känns trots allt ändå relevant.
Precis så här. Och det känns som att många av oss mer priviligierade går den balansgången ganska dåligt, med gaspedalen för hårt nedtryckt under lite för lång tid.
”Man has two lives; the second begins when he realise he only has one” - Confucius
Lycka till!
Det är skillnad mellan egentid och “semester” anser jag. Väldigt mycket jobb på kontor skulle jag kalla egentid, även för chefer som måste gå på mycket möten. (Sen kan man IOFS ogilla själva uppgiften man sysslar med för sig själv, men man kan ha tråkigt på sin semester också).
Det största problemet med mitt resonemang här är förstås just möten (på kontoret). Det är ju där “egentiden”, ens solitära aktiviteter oavsett vad de utgörs av, äts upp. Det är att kommunicera med andra människor på kontoret man inte gillar som är dyrt – det är det som är raka motsatsen till egentid
Blir väl en fråga om hur man definerar “egentid”. För mig landar det i tid där jag kan bestämma själv vad jag vill göra utan att styras av andra eller omständigheter.
Egentid i bilen för pendling är för mig gråzon. Visst, jag får bestämma vad jag lyssnar på (ljudbok, podcast, bra musik mm mm). Men det är inte precis så att jag kan styra över att vara där eller ej.
Någon egentid på arbetet vill jag hävda inte existerar. Tid borta från familjen och miljöomställning, ja. Men inte egentid.
Orken för aktiviteter eller egentid i form av projekt eller djupare spelande är ganska låg…
- Vad ska du göra din lediga tid? Är det ovandstårnde du tänker ägna de lediga måndagarna åt? Det är väldigt relevant vad du tänker göra när ju inte arbetar.
Kanske sparar ni i hushållet mer än 1400/ vecka på att du gör produktiva saker hemma? Ska du bara slösurfa hemma istället för på jobbet är det ju som att få 1400 gratis nör du går till jobbet.
- Kolla alternativkostnaden.
1400 låter inte mycket, men det är ju 60-70 tkr om året. Medelklassfamiljer brukar ju använda det för semestrar, sparande med ränta på ränta (kolla i räntekalkylator) och insats i finare boende eller amortering.
Lägg 60000 i ränta så har du ett boende värt 1,2 msek mer än ni annars skulle ha råd med, vilket i sin tur säkert ökar mer i värde också.
Blir väl en fråga om hur man definerar “egentid”. För mig landar det i tid där jag kan bestämma själv vad jag vill göra utan att styras av andra eller omständigheter.
Vi har inte riktigt samma definition isf.
Men som jag skrev: “…anser jag.” ![]()
Jag tycker din definition är rätt underlig, själva det faktum att nån annan har bestämt ett önskat resultat eller har problemformuleringsprivilegium, varför tar det ifrån dig din egentid när du sysslat med att fixa/lösa det?
(Man kan som sagt ha tråkigt på sin semester också. Även när man är helt ensam på den.)
Någon egentid på arbetet vill jag hävda inte existerar.
Jaha, ja det är en väldigt extrem definition enligt min mening.