Gå ned i arbetstid för att få mer egentid, värt det?

Alltså jag vill ha mer egentid. Med andra ord betyder det inte att jag skall ta över måndagsstädningen, storhandling och på övriga sätt täcka de delarna i livspusslet. Det går för tillfället och det täcker vi. Det jag saknar är min tid.
Kanske väljer jag att städa bilen på den tiden. Kanske väljer jag att laga någon mer nice middag än pulvermos och fiskpinnar. Kanske väljer jag att träna. Kanske väljer jag att spela datorspel. Slösurf blir det nog däremot inte av.

Jag vill tex installera smarta brytare i hemmet som jag kan koppla till Home Assistant. Detta kräver att man bryter strömmen och inte garanterat att det går att lösa på en kvart. Lite taskigt att bryta strömmen för damen som sitter och tittar på TV eller slösurfar i soffan och gärna har kvar Wifi.
Inget jag vill påbörja kl 22 på kvällen heller om damen gått å lagt sig. Jag är trött och inget garanterar att jag blir klar på den tiden jag har innan jag måste slå en signal till John Blund. Kan inte lämna en eldosa öppen över nästa dygn när jag är på jobbet…

Tänker att detta ovan också svarar lite på din fråga ovan @var3gen? :slight_smile:

1 gillning

Okej. Då är svaret solklart nej, tyvärr. Rent ekonomiskt lönar det sig inte.

Man kan ju unna sig det ändå, alltså. Man gör ju en massa saker som inte lönar sig strikt ekonomiskt.

Jag hade nog testat fyra måndagar på rad och utvärderat. Det är så personligt vad man vill ägna sig åt.

1 gillning

Svårt ämne då det är så personligt att väga hårda o mjuka värden motvarandra såhär.
Lite konkreta personliga reflektioner:

  • Den effekt jag personligen märkt när jag är ledig en dag mitt i veckan är att det knappt känns o jobba 2+2 dagar, man är mycket piggare än förr på torsdag/fredag.
  • Att ha en vanlig dag o göra ärenden på istället för att vara hänvisad till helgerna är obetalbart bra. Man kan ha helg på helgen o inte behöva springa ärenden hela lördagen.
  • Nu är jag långsiktig, och man hade kanske lite ambitiösa planer i början på allt vad man skulle göra. Sikta mot stjärnorna, men var nöjd med månen.
  • Man ser och kommer i kontakt med folk som man kanske aldrig träffat innan. På gott o ont. Tex att storhandla en vardagsförmiddag skiljer sig från att göra det vid 18 :smile:

Några negativa konsekvenser, åter igen högst personliga:

  • Jag jobbar visserligen mer effektivt när jag jobbar, men priset är att dagarna blir lite mer som sprintlopp och känslan av att ha saker bubblande i huvudet över den lediga dagen är inte optimalt. Nu är jag iofs bättre än innan på att avsluta och släppa saker, men i början var det lite sådär. Ledig på måndag/fredag hade löst det problemet mer.
  • Man missar saker och snack, en svag känsla av utanförskap kan infinna sig.
  • Det ekonomiska såklart, och då menar jag mest den framtida avkastningen på det jag ger avkall på. Att månadslönen minskar bryr jag mig inte över, men det som hade kunnat accumuleras samt pensionen kan jag sakna/reta mig på.
  • Att man kanske blir mer tillgänglig för familj o vänner, på gott o ont. “Du som ändå går hemma o drar i veckan kan väl göra x och y…”
2 gillningar

Glömde en av dom bästa: fler klämdagar!
Har man en vecka med en röd dag så tar man ledigt/flexar en dag så vips har man en veckas semester!

1 gillning

Så du vill prioritera bort barnen, hushållet och din fru, samtidigt som du gör så att mindre pengar kommer in till familjen, för din egentid?

Vad säger frun om det här påhittet?:sweat_smile:

3 gillningar

Haha lycka till med ha den diskussionen hemma :joy:

3 gillningar

Känner igen det från när jag var föräldraledig. Inte mycket av mina planer blev av kan jag ju erkänna. Prommenad varje dag blev till när det inte är dåligt väder. När det inte är dåligt väder blev till när det är solsken, typ.

Det finns två punkter som trycker mest för mig. Det ekonomiska är solklar och det andra är det onda av den tillgängligheten du nämner här.
Jag har inte tänkt att frigöra egentid för att dränkas i hushållsmåsten. Då är inget utöver mer stress och mindre lön vunnen. Nu tror jag att jag klarar mig undan det, då sambon redan jobbar 75% (dock ej frivilligt).
Vet dock inte riktigt hur jag ska lägga fram det och diskutera det med min respektive för att den delen ska gå fram. Det lär ju bli mer. Det är OK. Men inte så att dagarna fylls.

I ett nötskal om du vill, så ja. Tänker du att gå in i väggen som alternativ är bättre?

Jo tack… Väl medveten om den halvan. Läs: detta inlägg ovan:

1 gillning

Men om man vänder på steken:

Frun känner sig så klämd mellan alla måsten och vardagspussel. Hon känner att det finns risk för att gå in i väggen om hon inte prioriterar sig själv. Hur många skulle säga att hon absolut inte ska jobba 80% en period för att få mer egentid?

Därav min fråga, om vad frun säger om saken. Om man är överens, är man överens, oavsett vad vi tycker :slightly_smiling_face:

1 gillning

Good point. Inte första gången man hör något liknande. Jag tror till å med att vi valt att frun ska jobba mindre än sina 75% som hon vanligen gör, under första året barnet är på förskolan. Var aldrig en diskussion från min sida. Tror mitt svar var “aha ok” :stuck_out_tongue:

Pensionärer ?
Det kan ta lite längre tid i kassan, men som ledig behöver man inte stressa upp sig för det.

Hahaha bland annat!
Inget problem kanske, bara annorlunda än man var van vid.:smile:

Hade det varit möjligt att be din arbetsgivare om friskvårdstimme? Du kan lägga upp det som att du ofta känner dig orkeslös på arbetsplatsen och att du inte hinner med att träna. Att din prestation skulle öka med träning och hälsa.

Kanske inte är ett koncept i Tyskland. Bara en spontan tanke.

Bra tanke. Inte en grej nej. Försöker ta kortare promenader när jag verkligen inte kan fokusera. Typ 10 minuter runt hörnen eller 3 minuter runt byggnaden. Hjälper lite.
Men egentligen inte kärnan av problemställningen. :slight_smile:

Den typen av projekt du nämner kostar ju också pengar. Medan man har fullt upp med att tjäna pengar så hinner man inte slösa pengar. När man slutar jobba så är min erfarenhet att man börjar bränna ljuset i båda ändar. Intäkterna sjunker medan utgifterna “magiskt” stiger. Teknikprylar hemma och att pyssla med bilen kostar också utöver de 1400 du inte tjänat under dagen. Man kan lätt bränna en femhundring en ledig dag. Minst. Men det kan vara jag som är dålig på att föra bok över min privatekonomi och planera mina utgifter :see_no_evil:

Jag antar att det här inte är en reell risk? Med tanke på jobbeskrivningen i ts: Ärligt talat är inte mitt jobb särskilt svårt av å till. Mycket slösurfande som jag inte borde göra, prokrastinering… 40 timmar är också väldigt lite arbete i en global och historisk kontext. Inte ens 25% av veckan.

Jag får lite sådana här vibbar: Peter Pan syndrome - Wikipedia Det är ju inte vetenskapligt belagt, men kanske lite kul perspektiv för att få en (något provocerande?) självinsikt. För att komma ur det skulle du kunna kunna göra tvärt om och steppa up både på jobbet och hemma och se din primära roll som ett 110%-igt stöd för fru, barn och kollegor. Släpp idén om “egentid” eller prova några dagar. Hela perspektivet är lite av en återvändsgränd tänker jag. Man utvecklas i relation till andra, inte på egen hand medan man spelar spel och nördar ner sig i techprylar. Jag talar av egen erfarenhet och dömer inte impulsen, jag känner igen det helt.

2 gillningar

Jag antar att du svarade fel? :winking_face_with_tongue:

Oj, ja - det var bara citaten jag tänkte svara på :+1:

1 gillning

Du kanske skall hjälpa din fru lite mer då och gå ned i tid. Inte hålla på så mycket med karriär.

1 gillning

Varför då? Hon jobbar ju mer än mig.

Ja, absolut.