Ok, så 4%-regeln har kalkylerat med att 4% årligt uttag även ska ta hänsyn till skatt (säg1%).
Så regeln innebär inte att man måste dra bort 1% av de 4 och bara kan leva på 3%?
Tackar!
Tillförlitligheten i detta bör alltså inte skilja sig mot ordinarie prognos?
En annan sak: anser du att 2,1 % värdeutveckling som är standard troligen är vädigt konservativ?
Så resonerar jag, så länge inte inflationen är högre än de två procent man siktar på.
2,1% är väldigt konservativt för börsen som helhet, ja.
Men är simuleringarna som ligger till grund för utfallet i 4%-regeln körda med hänsyn till skatter?
De är körda på amerikanska siffror, men simuleringar gjorda här ger utrymme för skatt också.
Sedan är det ju aldrig exakt utan 4%-regeln har sina begränsningar som ofta glöms bort i media.
Topp! Bara så jag inte missförstår nu då.
Som grundregel ska man kunna ta 4% av kapitalet årligen och inte behöva minska uttaget med skatt?
Ja, om man förstår att beloppet med stor sannolikhet räcker i 30 år givet historiska förutsättningar och riskavvägd fördelning.
Du får säkert hundra invändningar här snart, men i princip ja. 
1 gillning
4% av kapitalet första året, sedan räknas den summan upp med inflationen årsvis. Så inte 4% av kapitalet varje år. Om jag nu förstått det här rätt 
3 gillningar
Men om pensionsåldern successivt senareläggs så borde väl det gå hand i hand med att medellivslängden ökar och således borde antal år som det delas upp på bli lika som dagens ordinarie pensionsålder?
Hur länge en person som är född 1980 lever är helt oberoende av när denne går i pension,dvs när du studerar din prognos så ändras inte modellerad förväntad livslängd när du ändrar pensionsår från 65 till 70.
1 gillning
Så prognosen blir tillförlitlig och relevant?
Den är väl så tillförlitlig och relevant som det går givet att det handlar om 20 år framåt i tiden, och sen 30 år på det. Jag skulle efter att ha grävt mig ner i deras matematiska modeller inte betvivla deras förmåga att göra prognoser. Det svåra är indata i modellerna (även om jag inte ser någon större ko på isen där egentligen).
1 gillning
Jo för att kunna behålla nivån på pensionerna så måste pensionsåldern höjas. Det jag svarade på var ändringen från 65 till 70 i hans simulering.
Hypotetiskt för många än så länge men kanske mer i närtid för vissa? Frågan kan dock givetvis gälla alla vid given tidpunkt.
OM Börsindex skulle traska ner till säg -50% i denna svängen.
Har ni då samma syn på att starta uttagsfasen med 5 x årsutgifter på banken?
Eller är ni då villiga att lägga mer kapital på börsen från start och fylla “bufferten” efter hand?
Personligen tänker jag mig inte FIRE förrän om några år. Dyker det ännu mer totalt och globalt till ca -50% kommer jag att mosa in vad jag kan. Men jag har ju ett heltidsjobb som betalar mina få räkningar.
3 gillningar
Börsfall på 50% denna gång kommer inte att påverka vårt beslut.
5 årsutgifter ligger redan och väntar på sparkonto.
6 gillningar
Testar väcka liv i denna tråden ist för att skapa en ny…
Kan någon vänlig själ ge mig lite mer kött på benen kring varför man ska ha 50/50 på 25-delen?
-
5 års utgifter på ett bankkonto skyddar från oförutsedda utgifter och att behöva ta från “25 bufferten” under några år när börsen är sur. Lite likt Buffets 90/10 portfölj men här blir förhållandet 85/15 ist. Bra så, låter rätt!
-
25 års utgifter syftar till att kunna leva på 4% avkastning. Med 25 års utgifter klarar man även några sura år på börsen…speciellt i kombination med ovan. Låter vettigt!
Men varför 50/50 på 25 delen?? Är tanken att det ska skydda från att må dåligt under tiden som börsen går ner och hindra från att i panik sälja av allt? För tanken med pengarna på sparkontot är väl just för att skydda från att de facto förlora pengarna? (vilket man gör först om man tvingas sälja)
Med så mycket räntefonder minskar man ju ist kraftigt avkastningen och man introducerar istället en risk att faktisk få svårt att komma upp i 4% avkastning under långa perioder!?
Jag förstår alltså själva upplägget med 5+25, om 25 delen varit 100% aktiefonder, men jag förstår inte den rationella tanken med 5 års utgifter på banken och 25 årsutgifter i en 50/50 portfölj?
Vad säger forskningen/historiken egentligen? (Hittar ingen riktig förklaring i andra trådar och det verkar vara få som kan/vill/orkar förklara så det vore grymt om @janbolmeson kunde dela sina tankar) Finns det stöd för detta upplägg eller är det mer ett “feelgood” upplägg?
10 gillningar
Nej, skatterna räknas som en del av utgifterna, så om du till exempel betalar 1% i ISK-skatt får du räkna med att det blir 3% över till övrig konsumtion.
Välkomnar också fler kommentarer på detta.
För egen del har jag faktiskt funderat åt andra hållet. Den enda risk jag vill ta i en stay rich fas är då för att kunna motverka inflationsrisken. Jag kommer inte ha något behov att öka kapitalet efter inflation. Dvs OM det då inte minskar själva inflationsrisken ytterligare utan att resultatet blir en större risk totalt så klart. Men det har jag svårt att se.
För mitt mål tror jag räntefonder (oftast) gör ett bra jobb. 50% aktier är max vad jag skulle vilja ha, väldigt gärna mindre.