OBS! Detta kommer att vara ett långt inlägg.
Moi allihopa. Målet med detta inlägg är:
- Utmana och/eller komplettera Bolmeson’s fantastiska fyrahinkmodell när det gäller några detaljer
- Ge insikter för finländare och norrmän som vill köra hinkstrategin, men har ej möjlighet att använda ISK och vill således undvika skatteffekter vid t.ex. ombalanseringar (detta gäller också svenskar som har KF eller vanlig depå)
- Resonera om vägkartan från get-rich till stay-rich
Detta är ingen revolution utan ett par idér för att vidare förenkla saker o ting lite grann och minimera underhållningsarbetet.
Det finns ett par “hybridelementer”.
- Ursprungliga modellen är baserad på strategiska allokeringar mellan tillgångslag, denna är en blanding av strategisk allokering och David Stein’s “adaptive asset garden”.
- Här finns ingen lekhink, men högriskhinken är lite mer flexibel och innehåller bägge passiva och aktiva investeringar.
Buffert
- Här är jag helt och hållet enig med ursprungliga modellen. Jag tycker att en rimlig buffert är ett års kostnader minus säkra inkomster. MEN, jag vill inte säga att allt annat är bara förlorat avkastning. Om en större buffert hjälper dig att hålla dig lugn och följa din investeringstrategi, är det absolut värt att ha det så.
- Sparkonto är det rätta stället för dina buffertpengar. En liten del på din dagliga bank, majoriteten på en nischbank.
Mellanriskportfölj - The Market
- Syftet med mellanriskportföljen är samma som i Jans modell, alltså stay-rich. Jag tycker dock att för norska och finska - eller yngre svenska - sparare är det inte rimligt att använda mellanriskportföljen för medellångt (3-5år) sparande, för att man får skatteffekter för hela summan som man tar ut från portföljen. Istället skulle jag spara lite extra till bufferten och aktieportföljen för målsparandet.
- Således tycker jag att mellanriskportföljen ska vara sekundär tills man har nått en betydande del av sitt sparandemål.
- Tillgångsallokering: typ 60/40 i vilken 60% globala aktier och 40% räntor. Här ska man ta ingen extra risk genom att avvika från världsindexet utan aktiefördelingen ska följa hela världsmarknaden - “don’t try to beat the market - be the market”. Passiva och billiga indexfonder alltså. Inget guld här, tycker jag.
- Vad det gäller investeringsinstrument, här ska man använda en fondrobot eller en billig passiv blandfond som tar hand om regelbunda ombalanseringar. I Finland är Seligson Pharos ett bra alternativ, och jag tycker att dess “The Market” portfölj är fantastisk (kolla här: Kapitalförvaltningsfonden Pharos placeringar – Seligson). (NB! Nyckeltal tills 2020 är irrelevanta för att Pharos bytte sin strategi från aktivt förvaltad 50/50 till passiv 60/40 ett år sen)
Högriskportfölj
- Syftet med högriskportföljen är att växa förmögenheten aggressivt. Här ska man utnyttja ränta-på-ränta effekten till högsta nivån och det menar att man ska inte ombalansera. Välj dina fonder noga och låt dem köra på! Det menar också att man har inga andra tillgångslag i denna.
- Skillnaden men ursprungliga modellen är att man kan - till och med bör - avvika från världsindexet. Passiva globala fonder är fortfarande kärnan, men man kompletterar dom med andra, också aktiva, fonder.
- Min 20 års erfarenhet med aktiva fonder säger att det går att vinna indexet på vissa faktorer, t.ex. småbolag, kvalitetbolag samt till viss nivå megatrender. Aktiva regionala fonder brukar inte vinna sina index. Med megatrender bör du dock vara inne tidigt, jag tror att t.ex “klimat och miljöaktier” börjar redan vara dyra och kommer inte överprestera framöver.
- Mitt förslag är enkelt och kräver bara 3-4 fonder:
Guld- och andra hedgestrategier, “försäkringsportfölj”
- Denna börjar å vara lite överkurs, men jag tycker att om man investerar i guldet, ska det ligga utanför vanliga portföljerna - eller som jag sa i en annan tråd, jag vill ha en hemförskring, inga separata vardagsrum- och badrumförsäkringar. Nämligen, jag tycker att guldet är en försäkring och all “naturlig avkastning” kommer från aktier och räntor. Undantaget kan vara när man har bara en “stay rich” multi-asset portfölj.
- Man ska vara mest aktiv med denna portfölj när det brinner, alltså vid en börskrasch. Och då pratar vi inte om vanlig ombalansering, utan man kan mer eller mindre tömma hela försäkringsportföljen för att skydda sina mellanrisk- och högriskportföljer. Detta är också en lösning till problemet, som jag har märkt med mellanriskhinken. Vid en krasch kan den tappa mycket i värde, och enligt fyrahinkarprincipen borde man faktiskt fylla upp den från passiva/högriskhinken då. Vid en krasch ska man fylla upp dom båda, men jag skulle säga att högriskhinken är tom prio ett, för att där får man troligtvis bästa avkastningen efter rabattköpen.
- Innehållet är enkelt, mest guld men kanske också lite marknadsneutrala hedgefonder för att få lite naturlig avkastning när det inte går så fantastiskt med guldet.
- Mängd: 5-10% av andra investeringar
Så, hela grejen ska se ut så här:
Och för att Jan har på sistone varit så entusiastisk med att undvika “mellanmjölk”, har jag också kommit upp med alternativa namn.
Hur ser det ut tidmässigt?
I början, är prioritet ett absolut bufferten. Men jag skulle samtidigt börja att spara i högriskhinken för att få så mycket ränta-på-ränta genom åren som möjligt. När man har nått halva sitt mål, skulle jag börja med mellanriskhinken. (Här avviker jag från ursprungliga modellen, som föreslår att man ska börja med mellanrisk eller med både mellanrisk och högrisk parallelt).
När man har nått hela sitt mål, skulle jag ombalansera majoriteten av, men inte alla, pengarna till mellanrisk - eller i Finland och Norge en del av aktiedelen till konto/räntor för att minimera dubbelskatteffekter.
Till slut - andra, enklare strategier för en finne eller norrman - eller till nån som helst som gillar enkelhet.
- För att det är aldrig fel att köra 70/30 -
Kärn/satellit modell
- I denna modell placerar man majoriteten av pengarna till mellanriskportföljen (The Market) som strategiens kärninvestering och kompletterar denna med så kallade satellitinvesteringar. Med ca 75% av investeringar i kärnan och resten i ett par satellitfonder (tillsammans ca 70/30 portfölj) får man en fantastisk diversifiering och riskhantering men också möljigheter att få lite extra avkastning.
- Denna modell är ett bra sätt för nån som har börjat lite senare eller har en större summa för en engångsinvestering. Jag tror faktiskt att jag kommer att investera på detta sätt när jag har nått mitt mål en vacker dag.
“Den envisa finnjävelstrategin”
- Investera varje månad 70% i ett par fonder (50% i billig global indexfond, 20% i vad du vill), 10-15% i en räntemixfond och spara 15-20% till ett nischbankkonto med högre ränta.
- Gör detta varje månad i 20-30 år, till största del glöm det, ombalansera till mellanrisk när du närmar dig ditt mål eller pensionering.
Allright, det var det. Om du läste hela s%&ten, tack och förlåt! 
