Eftersom räntan fortfarande är väldigt låg finns det absolut ingen anledning att höja skatten. Om man tycker att är ett problem om räntan höjs från superlåg till väldigt låg borde man verkligen snåla in på allt man kan, vilket jag vet att många gör.
2 gillningar
Vad har det med något jag skrev att göra?
Tycker du att Italiens politiska klimat eller ekonomiska tillstånd är något eftersträvansvärt?
2 gillningar
Höjd moms är en dålig ide tror jag, många har redan förklarat varför. Men höjd statlig inkomstskatt tror jag på. Den skulle slå mot den konsumtion som faktiskt går att påverka samtidigt som det inte skulle driva överbelånade från hus och hem på samma sätt som höjda räntor. Och även jag ser att pengarna kan göra större nytta i statskassan än i bankirernas fickor. Det ökade räntegapet är ett tydligt bevis på att bankerna är fel institutioner att hantera inflationen med.
Man borde låta en AI göra regelbundna justeringar i den statliga inkomstskatten utifrån rådande inflation. Som en slags PID reglering med inflationsmålet som börvärde.
Jag förstår inte riktigt hur det kan bli mer rättvist om vi straffar personer som har minimera sina risker i son egen privatekonomin?
Att räntorna går upp vid hög inflation är ju ändå en känd risk för alla som har tagit lån.
4 gillningar
Nej, det skulle istället skapa ökade incitament för oss höginkomsttagare att flytta utomlands och betala vår skatt där istället.
2 gillningar
“Skatt” är ett extremt flexibelt finansiellt instrument som riksdagen kan utforma precis hur dem vill så länge som det inte bryter mot något grundlag. Det finns alltså inget som hindrar riksdagen från att t.ex. hitta på en “låneskatt” som gör alla låntagare skyldiga att betala en viss procentsats av sina lån direkt till statskassan, precis som de idag tvingas betala ränta till bankerna. Om riksdagen sedan skulle besluta att använda de hypotetiska skatteintäkterna till att t.ex. betala av på statsskulden så skulle det kunna få en bred inflationsdämpande effekt genom att minska alla låntagares köpkraft.
Det huvudsakliga problemet med interventioner av ovanstående karaktär är att politiker helt enkelt sällan har rätt incitament för att implementera dem. Som alla andra folkvalda aktörer så bygger riksdagsledamöternas karriärer på deras förmåga att hålla folk nöjda och glada. Och att arbiträrt expropriera folks pengar brukar tyvärr göra dem ganska sura och missnöjda. Politiker brukar därför vara betydligt mer sugna på att inrätta den rakt motsatta typen av interventioner, som t.ex. ränteavdragen eller elstöden vi har idag.
Den minst dåliga lösningen vi har hittat på för att hantera det ovanstående problemet är att istället inrätta en självständig centralbank som svarar mot en helt annan incitamentstruktur än vad riksdagen möter. Centralbanksbyråkraterna är relativt ointresserade av vad gemene man tycker och tänker eftersom deras karriärer i stället bygger på centralbankens förmåga att hålla det finansiella systemet stabilt och effektivt. De har därför inga större problem med att straffa vissa grupper i samhället, som t.ex. alla låntagare, så länge som det hjälper centralbanken att uppnå sina mål.
Det är inte första gången vi har haft inflation i världshistorien och vi har hunnit med att prova på ganska många olika institutionella arrangemang genom åren. Det finns inga vettiga skäl att tro att centralbanksystemet vi har idag skulle vara det mest optimala för alla situationer, men det finns många bra skäl att tro att det ändå är betydligt bättre än att låta politikerna sköta jobbet.
2 gillningar
Vad har endera med bankskatter att göra?
Den italienska staten behöver intäkter, ergo skatt. Min poäng är att det kommer successivt bli mer skatter på företag och kapital i takt med att folket inte kan beskattas mer.
Om du inte ser kopplingen mellan politik och skattepolitik så tror jag vi stoppar här.
Jo, självklart finns det en koppling.
Men varför kan man inte höja skatterna för extremt lönsamma företag?
Om du inte förstår att det finns ett problem när kapital ansamlas och klyftorna ökar kan vi nog sluta diskussionen här. Trickle down är ett hittepåtrams.
Notera att nu handlar diskussionen enbart om att vi har en kapitaltillväxt som inte är jämnt fördelad, inte om att ökade resurser åt offentlig sektor inte alltid har den utväxling det borde ha, alltså “vad fan får jag för pengarna” diskussionen.
Man kan ju försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt men ju mer liberal eller motsats, Dadgostarig man är desto svårare blir det.
Just sayin…
Den uppenbara anledning är att när du höjer skatten på företag minskar du dels investeringsviljan i landet, men du motiverar även existerande bolag att ta sitt pick och pack och etablera sig i säg… Finland istället.
Men visst, är man ett otroligt skuldsatt land som Italien har man antagligen inget val, Sverige är dock raka motsatsen.
2 gillningar
Smaka på denna banderoll för Sverige:
”Välkommen att starta företag. När ni blir för lönsamma kommer vi, staten, på bästa kommunistmanér, att säkerställa att lönsamhet inte längre är ett problem.”
Och vips har vi ett (ännu större) utflöde av skickliga entreprenörer. Eller stora etablerade koncerner som väljer att betala sin bolagsskatt i en jurisdiktion där förutsättningarna är mer förutsägbara.
4 gillningar
Du får gärna lägga ner din raljanta och dryga ton, detta är inte första tråden du svarar mig otrevligt. Jag menar att en högerregering inte vill höja skatten, alls. Det vore dessutom väldigt impopulärt pga en redan lagom nöjd väljarbas. Riksbanken verkar oberoende av politiskt styre och kan därmed fatta impopulära beslut.
1 gillning
Det är inget som är unikt för Sverige och du skall inte tro att du slipper undan problemen som klyftorna orsakar, eller dina barn.
You can t buy your way out of this. Se på USA.
De som bor i inhängnade områden är aldrig trygga. Att du överdriver visar bara på detta.
Du har säkert redan valt bostadsort utifrån sådana parametrar men vill inte erkänna det.
Det handlar inte bara om svensk vänsterpolitik utan en trend inom EU och hela den utvecklade världen. Bankskatten har varit uppe på tal inom EU. Men som noterat är nog mer pengar till EUs byråkrati och ineffektivitet inte nog en bra idee, precis som vi behöver öka utväxlingen av skattemedel rejält.
Vi har haft en liberalisering av ekonomin under en lång tid, sådant brukar gå i cykler och nationerna står inför utmaningar som inte enbart kommer kunna lösas på ditt sätt. Det kommer behövas mer skattemedel för att investera i många olika förbättringar i samhället, främst kopplat till utbildning och tillväxtfrämjande åtgärder. Det behöver sälert ställas högre krav också.
To bad, ju förr du inser det, desto mindre smärtsamt kommer krocken med verkligheten bli.
1 gillning
Det är inte första gången du tycker annorlunda. Och inte första gången du är semi-snorkig tillbaka, men vem orkar hålla räkningen eller ens dividera om det? Det betyder inte att alla som orkar säga emot är varken raljanta eller otrevliga.
Nu är det tydligt vad du menade med din första post häromdagen, det blir enklare om du läser igenom dina egna inlägg så undviker du att folk tolkar dig på sätt du inte önskar. 
Jag har valt bostadsort utifrån livskvalitet och bostadsområde på orten utifrån vad jag har råd med samt vilka grannar jag ville ha. Det är så alla med frihet att välja brukar göra och varför jag skulle ha några som helst skrupler eller svårigheter att erkänna det förstår jag inte. Ska det fria valet skambeläggas, eller hur funkar det när du tänker?
1 gillning
Jag har valt bostad utifrån samma kriterium, förutom grannarna eftersom det vet man inte hur det blir förrän efter ett tag.
Men jag märker att du inte förstår vad jag skriver om. Det handlar inte om en total översväng utan en balans.
Jag ser tex inte hur beskattning av “övervinster” i banker skulle vara ett problem för företag i en uppstartsfas.
Du blandar äpplen och päron rätt friskt och får kompott.
Det är rätt uppenbart att vi har ökande klyftor i samhället och kapitalkoncentration är en drivande faktor.
Detta samtidigt som den offentliga sektorn behöver använda resursrrna allt mer eeffektivr.
Tycker för övrigt att det är väldigt intressant att vi ger elbidrag till de absolut rikaste med de största villorna och högst användning av el, när vi vill sänka inflationen.
Hur tänker regeringen egentligen?
Borde det inte vara tvärt om? Att de som använder mest el ska få ökade kostnader och de som använder minst ska få lite bidrag så att de kan köpa mat?
Svaret på den frågan är att set saknades tekniska system för att vikta utdelningarna på det sättet.
Sedan är det ju så att det är inte ett bisrag utan återbetalning av utgifter. Det är bara SE1 och 2 som fått bidrag eftersom de inte betalt in till kapacitetsavgifterna som finansierade utbetalningarna.
Första vändan 2022 var dock rent bidrag, rakt ir statskassan.
Du ser inte hur det skulle kunna uppfattas som företagarovänligt att en stat börjar försöka definiera vad som ska klassas som ”övervinst”? (För övrigt få utanför rödvinsvänstern som ens försöker sig på att använda ett så planekonomiskt klingande begrepp)
1 gillning