Lever man efter principen att råkar man se en bra affär så slår man till blir många utgifter inte periodiserade. Den ena månaden lägger man 6000 på mat för man hittar många bra affärer, en annan månad lägger man 1500 kr. Då får man ju lägga ett ungefärligt snitt för hur mycket man lägger på mat.
Hur ska man räkna enligt dig om man alltid haft målet att äga sitt boende så månadskostnaden blir låg. Om man dessutom köper huset långt under det troliga marknadsvärdet. Det blir ju bara en massa antaganden.
Ska jag räkna på lån, som vi kanske inte blivit beviljade, på köpesumman eller vad jag faktiskt tror marknadsvärdet är? Hade vi varit tvungna att ta lån så hade affären inte gått i hamn.
Antingen den populära alternativkostnaden eller åtminstone slå ut inköpet över tid.
Renoveringar verkar bortses från dessutom, nya hus slutar vara nya efter ett tag.
Mitt nybyggda hus fyller 16 år nu och även om det inte är några större grejer att göra än så springer det iväg ett gäng tusenlappar här och där. Och de större grejerna kommer ju, snart ska de målas t ex och även om jag troligen gör jobbet själv kostar färgen 25-30k eller så.
Det är ju viktigt att peka på. Jag återkommer ofta till Avanzas klassiska reklam: “Det skall vara billigt att vara rik.” Många förmögna köper ju in sig i väldigt dyra livsstilar, men som rik har man ju egentligen möjligheten att leva billigare än andra, genom investeringar i hus och låga lånekostnader. Och det är också viktigt att peka på.
Det är lättare att leva på 15k om man har några miljoner. (Jag lever inte på 15k, vill jag bara vara tydlig med).
Jag tänker att egentligen ska man inte räkna räntan om man har valt att behålla lånet om man kan betala av det. Jag har bolån och värdepapperslån som kostar ränta, men jag skulle kunna betala av båda två på studs. Jag behåller dem och har pengarna i min portfölj.
Skulle jag betala av dem skulle jag ta bort räntekostnaden, men också sänka min avkastning (med mer). Så det är en kostnad för investeringen/en inkomstkostnad.
För att kunna jämföra sig likvärdigt med skuldfria behöver man räkna bort ränteutgiften för den del man investerat i stället för att amortera, eftersom ingen av oss räknar med avkastningen/inkomsten.
När vi började bokföra våra kostnader för många år sedan var en stor insikt:
Oj, denna månaden hade vi stora extraordinära kostnader för X
Månaden efter
Oj, denna månaden hade vi stora extra ordinära kostnaden för Y
Månaden efter:
oj, denna månaden hade vi stora extraordinära kostnaden för Z
Till slut fick insåg jag att de där extraordinära kostnaderna tenderade återkomma varje månad i lite olika områden och var inte så extraordinära.
Detta är exakt samma resonemang som när man frågar folk hur mycket deras bil kostar…. Majoriteten räknar helt fel, blandar ihop utgifter och kostnader, ser inte till alternativkostnaden och missar periodisering.
Min erfarenhet är exakt den motsatta jämfört med Jans ovan. Under tiden jag sparade ihop mina pengar så satte jag alltid ett vad jag ansåg högt och lagom utmanande automatiskt månadssparande direkt lönen kom. Sen i slutet på månaden förde jag manuellt över eventuella pengar som inte gått åt.
99 gånger av 100 blev det en extra insättning, men jag vågade ändå inte skruva upp det fasta månadssparandet för när jag räknade ihop mina rimliga förväntade kostnader för den kommande månaden kändes det helt otroligt att det skulle bli några pengar över.
Pratade just med en mamma vars 13 åriga dotter tävlar i disco. 15000 lägger hon ut per år för dansen! Kläderna är tydligen svindyra och med flera pass i veckan, tävlings licens och avgifter, resor etc för varje tävling mm så skenar det snabbt.
Precis. Därför har vi skapat en egen fond (avsatt kapital) där vi lagt in pengar som ska täcka allt extraordinärt, åtminstone större utgifter vi kunnat tänka ut i förskott. Tex, badrums- och köksrenovering, ersätta möbler, dyrare elektronik mm. Typ kostnader över 5-10 papp.
Drabbar inte månadsbudget/kostnaden utan man tar det ner det behövs utan att fundera så mycket på det.
Nu kommer jag säkert att få skit för det men eftersom kostnaderna är mer eller mindre med ”vet inte” tidshorisont så har vi satt detta i en Allväders portfölj men visst 50/50 på Lysa funkar säkert bra också (där räddade jag kansle skinnet)
This. Jag vill inte ens räkna på vad dotterns ridning kostat i pengar…
Men det har gett henne så mycket, att det klart är värt det! Hon är 16, och stalltiden ger henne lugn, hon får ta ansvar, hon ser helheten (gratisjobbar på barnlektionerna så att de kan genomföras på ett bra sätt). Skit under naglarna, mod, hon värderas inte efter utseende
Så, @janbolmeson och @carolinebolmeson, ska yngsta förmågan in på ridning, förbered er mentalt för att se pengarna flyga ut, men samtidigt kommer ni förmodligen ha ett barn som växer med ansvaret och då har jag inte ens kommit in på temat:egen häst…
Vi har också alltid haft ett högt sparande / sparkvot och automatiskt sparande.
Men det handlade - för oss - om att man vi inte hade koll på periodiseringar, alternativkostnader och “dolda kostnader”. De flesta som inte följer upp sin ekonomi via app eller motsvarande ligger ca 25% fel i vad saker kostar.
Ligger ganska när vad vi räknar för vår 14-åring också kring basket. Kanske till och med lite mer då de är ett satsande lag som tyvärr inte har mycket utmaning i Skåne utan får tävla mycket i Stockholm för att få utmaning. Kostar därefter.
Jag beklagade mig en gång över att vi betalade mycket för basket och då sa min kompis:
Inte i närheten av månadskostnaden av en häst, så sluta klaga.
En annan kompis ojade sig lite över att de hade köpt ett superfint instrument (typ 100.000 kr) för sin musicerande dotter som är jätteduktig. Samma kompis kommentar:
“Just the price for an average horse”
Så här hemma tänker vi att varje gång något är dyrt - “det är priset för en medelhäst”
Jag har lite känningar där. Den andra shantyn på höger sida är ledig för 200 kr/mån. Special Gora price. Din slum lord Harish ”Knuckles” Kumar väntar på dig. Tips, betala i tid. Ok tighe?
(där räddade jag kansle skinnet)
och då har jag inte ens kommit in på temat:egen häst…
