Jag är 35 år gammal, ensamstående med tre barn varannan vecka. Arbetar som jurist med 23000 efter skatt. Bor i hyresrätt på 53 kvm för 11000 kr i en halvstor stad.
Jag har csnlån på 580 000 kr, skyldig min exmans föräldrar 200 000 kr (+ränta) pga ett förtida arv som vi skrev låneavtal på som de nu kräver mig på.
Alltså betalar jag 5500 i månaden avbetalning csn och till dem. Jag går back varje månad men har förhoppningar om löneökningar med tiden. Det känns dock som att jag alltid kommer att kämpa ekonomiskt. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag älskar mitt jobb.
Just nu jobbar jag för att leva och sparande känns så långt borta…
Har någon här varit i liknande sits och kan ge hopp eller tips?
Första saken jag reagerar på är din inkomst - det låter spontant som att du har väldigt låg lön för att vara jurist? Finns det möjlighet hos nuvarande arbetsgivare att ha en dialog kring löneökning / befodran? Alternativt se sig om för nytt jobb, kanske hittar du nåt som är lika kul men med bättre betalt.
Kan du hitta ett billigare boende? Kanske kan bostadsrätt vara något på längre sikt om du lyckas skrapa ihop till en kontantinsats. Min erfarenhet är att det kan sänka boendekostnaden samtidigt som en del blir indirekt sparande i form av amortering. Vad hände med de 200 tkr ni lånade?
Trivs väldigt bra på mitt jobb. Har otroligt svårt att tro att någon bostadsrätt 3:a skulle vara billigare månatligen. Verkar snarare landa på 18000 kr mån. Banken beviljar endast lån på 4,5 ggr min årsinkomst Max 1,75 milj och ännu lägre för min som har flera barn. Så ca 800 tkr. Vet inte i vilken värld det skulle räcka.
Pengarna vi lånade gick åt till skatt, min exman var arbetslös en sommar, vi reste en del då vi hade god ekonomi då och som sagt fanns inte en tanke på att detta senare skulle behöva återbetalas. De hade muntligen efterskänkt det men senare ändrade sig med avtalet viftandes i händerna.
En del av pengarna har också gått åt till att bara leva månatligen, mat och aktiviteter till barnen.
I övrigt köper jag begagnat, äter aldrig ute, reser inte, inga nöjen som kostar något för mig.
Jag kan inte flytta långt heller då barnen går i skola här och exmannen inte är flyttbar. Det finns inga billigare hyresrätter i denna staden.
Jag har absolut inte några pengar till kontantinsats.
I mina yngre dagar var jag lika pank som du och hade låg lön men lägre utgifter och inga ungar. Det tog mig ändå ett par år att hamna på grön kvist med hjälp av mycket övertidsjobb. CSN betalade jag av helt.
Din inkomst är åt h-e för låg och din hyra är lite väl hög med tanke på storleken. Börja med att försöka få upp din lön och skaffa även ett extra jobb, gärna som jurist. Därefter bör du försöka finna en bostad med lägre hyra, mindre lägenhet är väl knappast möjligt med tanke på ungarna. Har du bil så sälj den och hyr de dagar på året då du tycker att du behöver en, så gjorde jag för att komma ifatt. Försök därefter att förhandla bort räntan för lånet från exmakens föräldrar (för barnbarnens skull ).
Jag har sålt bilen, har endast cykel. Av exakt den anledningen.
Tack för tipset om räntan. De är rika som troll och det påverkar ju faktiskt barnbarnen…
Tack detta inger mig lite hopp. Jag får inte ha extrajobb med juridik för min arbetsgivare men jag har funderat på att söka annat. Blir nog bästa lösningen. Kämpa på i några år. Tack!
Jag hade samma problem, fick inte jobba extra hos någon arbetsgivare i samma branch men det löste jag genom att jobba mycket övertid hos min dåvarande arbetsgivare. Hur som helst så har du för låg lön där du jobbar nu.
Jag förstår att du trivs på ditt jobb men lönen ovan känns spontant alldeles för låg. Höjer du den rejält så kommer du snart ur din tuffa situation. Lycka till
Vilken trist sists du hamnat i. Jag beklagar detta, men bra att du söker lösningar istället för att tycka synd om dig själv. Jag håller med om att lönen låter låg, men är den inte höjbar måste du ju kolla på utgifterna.
Det här får mig att undra:
Har jag fattat det rätt att ditt ex “fick” ett förtida arv för att han var arbetslös och nu vill de ha tillbaka hälften av dig eftersom du och exet inte är ett par längre? Hur såg det här avtalet ut egentligen? Då var det inget arv utan ett lån och ni tog det som ett par med gemensam ekonomi alltså?
Jag tycker det hela låter närmast som ett sätt att få det att svida extra mycket i din plånbok, som ett straff för att relationen inte höll. Det låter som att du lämnade exet och att f d svärföräldrarna har någon konstig curlingmentalitet som hänger kvar.
Jag hade tittat på extrajobb de helger du inte har barnen. Jag hade också försökt ta ett enskilt samtal med ex-svärföräldrarna om villkoren. Och, som nämndes i tråden: Det är deras barnbarn det går ut över. Du nämner ju bl a barnaktiviteterna som en utgift. Då är det ju Alice konståkning och Liams fotbollsläger som ryker först om slantarna inte räcker…
Känns som du har tänkt igenom och agerat på dina utgifter och det är således, som många redan påpekat, dina intäkter du bör fokusera på.
Även om man trivs med sitt jobb så utesluter det inte att man kommer trivas med ett nytt. Så det kanske är dags att släppa sargkanten och testa
Tyvärr lönar det sig rejält att vara otrogen sin arbetsgivare som normalt anställd. Lycka till!
Du trivs bra, men det betyder inte att du inte kan trivas bra på ett annat jobb med betydligt högre lön. Då skulle du också till och med kunna trivas bra privatekonomiskt också!
Låter märkligt att du har fått ett “förtida arv”. Du har ju ingen arvsrätt efter hans föräldrar. Det måste vara exet som fått ett förtida arv, inte du. Du kan inte behöva betala tillbaka något till dem.
Bettan! Du är inte alls körd, även om jag känner hur du har haft en riktigt pissig tid det senaste med en ordentlig höger rakt in i magen. Vi har alla varit där på ett sätt eller annat.
This too shall pass…
Från en fellow jurist till en annan. När jag tog mitt första jobb som jurist hade jag likt dig en riktigt låg lön. Juristprogrammet har en förmåga att trycka till en lite till den grad att man nästan är tacksam över att få ett jobb. Men…så fort man haft några tjänster inser man vilken resurs man är och vilket mervärde man kan bidra med. Din kostnad i intäkter du inte får in, i relation till den investering du gjort med 4,5 års juristutbildning, samt genomsnittslön du skulle kunna ha är monumental just nu. Både sett till tjänster som är renodlade för jurister och andra roller där jurister är högt eftertraktade. Betala inte den trivselkostnaden - du skulle mycket väl kunna höja din lön och hitta ett riktigt toppenställe på din nästa arbetsplats.
Hoppas du tar detta på rätt sätt, det är skrivet i all välmening. Go get it.
De kan ju inte kräva tillbaka pengar från dig som ditt ex fick… maffia?
Be om uppskov eller försök att stryka det där lånet helt och hållet. Ring upp csn och försök pausa amorteringen.
Som de andra sagt så behöver du jobba extra de veckorna du inte har barnen. Spelar ingen roll om det är som städare någonstans eller något eget, hur som helst måste inkomsten upp.
Tror inte du är körd. Behöver bara få upp lönen och med din utbildning och inställning till jobbet (älskar det) så går det nog upp upp. Undrade vad en jurist tjänar, och hamnade på detta när jag googlade:
Du är inte körd! Det kommer bli bättre! Men jag reagerar också på jobbet och din lön. Om du har ut 23000 efter skatt så innebär det att du tjänar 28600 kr brutto om man räknar på riksgenomsnittets kommunalskatt samt att du inte är medlem i kyrkan. Det låter ju extremt lågt för en som har juristexamen? Jag antar att löner är lite lägre utanför storstäderna dock ifall du bor i glesbygd, men är det inte ändå långt under marknadslön? Även om du trivs på ditt jobb ska du aldrig acceptera att bli utnyttjad, och det finns andra jobb du kan trivas på! Om du ändå vill jobba kvar kan ett tips vara att söka andra jobb och få ett erbjudande med högre lön som du ber nuvarande arbetsplats att matcha (men då måste du också vara beredd på att sluta om de säger nej).
).
Tänkte också på det…