Fastigheter ökar i värde över tid, precis som aktier. Alltså fog för att procentuellt beskatta värdet även för fastigheter (på liknande sätt som med ISK för aktier).
Ja, men det var inte det Nightowl skrev inte ursprungligen. Det är något som lagts till i efterhand. Så målstolpen har flyttats.
Jo, det var det faktiskt. Gå tillbaka och läs igen så ser du att han påpekar att skatt på vinst redan tas ut och med detta intakt så skulle fastighetsskatten endast bli ett skatteuttag på ägande.
Jag kan för övrigt tillägga att det är en utredning på gång som tittar just på möjligheten att ändra beskattningen av fastigheter till något som liknar ISK.
Finns även en tråd här på forumet där det diskuteras:
Föreslår också att vi flyttar eventuell vidare diskussion dit, eftersom det inte riktigt hör hemma i den här tråden, som ju ska handla om "Hur många här inne är vanlig “arbetarklass” ".
Du verkar inte läsa vad jag skriver. Att ha ett valbart alternativ som individ så man kan spekulera i uppgång är helt okej. Grejen är du kan alltid välja att bara behålla din grej utan att beskattas för ägandet om du väljer reavinstskatt på sann vinst.
Därmed blir man aldrig tvingad till löpande beskattning av tillgångar som inte ökar i värde.
En fastighetsskatt skulle vara det.
Jag skrev specifikt också just att du behöver ta bort reavinstskatten på faktiskt vinst på bostäder för att vara konsekvent. Det är inga flyttade målstolpar. Det är du som inte läser.
Kan inte minnas att det stod så ursprungligen. Är generellt ett problem på det här forumet att man inte kan se om någon gått in och justerat i tidigare inlägg, och när de ändringarna gjorts.
Men det kan också vara så att jag minns fel och att jag blandade ihop vad Nightowl skrev med det här inlägget från Denkmal som i alla fall sa ungefär samma sak:
Tolkade i alla fall jag som att han inte anser det vara ok med procentuell beskattning av värdet på fastigheter. Och där nämns inget om att det skulle vara ok med skatt på vinst vid försäljning som alternativ heller.
Jag har inte ändrat! Du läste inte.
Om du läser hela mitt meddelande (som du bara citerade en del av), så skrev jag just att jag kan ha blandat ihop ditt meddelande med ett liknande meddelande från Denkmal.
Jag hade den mest bekymmerfria tiden i mitt liv som student och hade min dotter halva tiden.
Jag tror att mycket handlar om omgivningens förväntningar, jämförelser med andra och bilden man skapar av vad som är tillräckligt.
Ribban höjs för vad som är tillräckligt med inkomsten hos många och för de flesta är man aldrig nöjd.
När jag varit utomlands och träffat familjer så upplever jag ofta att de är lyckligare och har ett rikare liv även om de inte har lika goda ekonomiska förutsättningar.
Lycka eller ett rikare liv handlar nog om ekonomisk trygghet, äkta vänskaper, familj och hälsa.
Dom där 2% gör att man inte behöver sänka löner på samma sätt som om vi hade noll%. Folk upplever det som obehagligt trots att köpkraften är den samma. Normalt skall bankräntan ta ut inflationen. Dvs om du sätter in en hundring så ska du få minst 2% ränta. Det finns ett intressant RT avsnitt med riksbanken där dom går igenom varför vi har inflation.
Javisst men reavinstskatten är baserad på det nominella inköpspriset (anskaffningsvärdet) och inte inflationsuppräknat.
Räntan du får på bankkontot beskattas med 30% reavinstskatt också.
Skatter inflationsjusteras generellt så om du stoppar dina pengar på bankkonto så täcker det mindre “real” skatt i framtiden.
Inflationen är en dold skatt i någon mening.
Nu har du väl ändå blandat ihop brutto/netto hoppas jag? 
Eller så har jag totalt missförstått efterfrågan på statistiker…
Brutto = Före skatt
Netto = Efter skatt
Men oavsett vad så tycker jag du ska se dig om efter ett nytt jobb.
Nej tyvärr är det så illa att det är brutto 24.000, alltså innan skatt 
Söker nya jobb varje dag nu, måste gå att hitta något som både känns lika/eller mer värdefullt och också erbjuder en marknadsmässig lön.
Det är precis det du behöver göra, stanna upp och var tacksam över allt du har lyckats åstadkommit i livet.
Du har familj, tak över huvudet, mat på bordet, du har ett jobb, ni är friska.
Tillhör själv arbetarklassen. Har inget arv att luta mig tillbaka på. Har fått jobbat ihop till allting jag har.
Har lyckats betala huset så idags läget bor vi billigt vilket gör att jag kan spara ganska mycket varje månad.
Jag jämför mig aldrig med någon annan eller tänker på vad andra har.
Jag tror mer på att man uppskattar allting om man själv får kämpa sig till det man vill ha, än att få ett arv som skulle lösa allting åt mig. Skulle det göra mig lyckligare, absolut inte.
Jag har en trygghet, vi har tak över huvudet, mat på bordet, jag har jobb och är frisk och framför allt mina barn är friska.Vad mer kan man begära?
Tack för ett fantastiskt svar! Exakt så! Vad mer kan man begära!!
Knegare med kollektivavtal och en långtidssjukskriven hustru. Så en och en tredjedels inkomst i min bransch, men kanske två inkomster om man räknar låglönekollektivare, typ undersköterskor.
Sedan Ryssland gick in i Ukraina har vi fått värdera sparandet från månad till månad. Från ca15k till ca 6-7k, men vissa månader 10k. Vi hade som mål att ackumulera 60k i lysa och fonderna på savr under 2023 och det har vi lyckats med. Det är hälften av året innan. Jag jämför mig inte så mycket med folk på RT utan mer med mina kollegor. Vidare kommer vi aldrig ha en ekonomi att slösa med. Det vi siktar på är genom buffertsparande mer frihet att unna oss och slippa ont i magen vid veterinärbesök eller när en vitvara går sönder. Bara att kunna lägga ut kontant hos veterinären och själva skicka in ersättningsanspråk till försäkringsbolaget besparar oss 150 kr per besök, vilket under 2023 motsvarat 900kr.
Enligt planen med långsiktigt sparande ska jag kunna gå ner i arbetstid tidigt ELLER pensionera mig och göra skoj saker tidigare än 75. Men det kan hända att vi lägger om delar av den besparingen till bostadskarriär.
Denna målbild är utifrån våra nuvarande förutsättningar och omvärlden som den ser ut. Den analysen kan och bör ständigt ses över.
I år hade vi en måldiskussion där vi satte upp olika mål. Vi hade lite olika rubriker. Övergripande mål, mål med arbetslivet, mål med privatekonomin, mål med fasaden på huset, mål med företaget, mål med personlig utveckling, mål med vår relation osv. I juni hade vi en genomgång hur vi låg till och vad vi behövde jobba med. Vi valde att sätta rimliga mål. Vi har klarat alla utom målet med omsättning för företaget som vi VALT att prioritera ned. Således en skön känsla när vi summerar 2023 och vi övar på att vara nöjda och tacksamma trots att vi båda är personer som är missnöjda med oss själva hur duktiga vi än varit. (Det var för övrigt målet med personlig utveckling, att träna på att vara nöjda med oss själva, trots att vi inte är bäst i världen på allt.)
Så jämför dig främst med dina egna mål, eventuellt med kollegor som har samma förutsättningar och sätt upp era egna mål. Varför sparar ni? Vad vill ni spendera på och vart kastar ni pengar i meningslösa svarta hål?
Hej! Konsten är att inte jämföra sig med det fåtal som har det “bättre” ekonomiskt. Vi tillhör trots allt de få procenten i världen som har det så här bra och tryggt materiellt. jag är tacksam att jag är född, uppvuxen och bor i detta rika land där vi blir omhändertagna från vaggan till graven. Tänk på att du har det bättre än ca 95 procent av världens befolkning.
det räcker väl såhär egentligen.
Kanske istället borde ändra frågeställningen till: vilka här är överklass eller har fått ta över ”old money”
Föddes in i arbetarklass och identifierar mig fortfarande som det. Har dock jobbat upp mig ganska ordentligt genom plugg och jobb, och sitter idag 24år gammal i en väldigt fin ekonomisk sits.